Debatt

Forskare: Vi måste börja med planering tidigt för att nå utsläppsmålen

SLUTREPLIK. Att genomföra energieffektivisering och först efter det fundera på nya tekniker och system riskerar att skapa inlåsningseffekter, skriver sju forskare från Rise och Chalmers.

Foto: Jens Nørgaard Larsen/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Energieffektivisering är en av många viktiga möjligheter att kraftigt minska koldioxidutsläppen i industrin. Det finns inga enkla möjligheter till radikal utsläppsminskning i industrin. En kombination av många, eller egentligen alla till buds stående åtgärder är nödvändigt, vilket framgick av vår debattartikel.

Väldigt olika åtgärder

När vi talar om energieffektivisering måste vi skilja på el- respektive värmeeffektivisering och mellan åtgärder i olika processindustrier respektive i små och medelstora företag, eftersom typer av åtgärder och systemlösningar är väldigt olika.

Den praktiska potentialen

Energieffektiviseringsföretagen har rätt när de säger att det fortfarande finns en stor, till och med ekonomisk, potential för effektivisering i industrin.

Läs också

Det finns inga enkla möjligheter till radikal utsläppsminskning i industrin.

Hur stor den praktiska potentialen är beror till exempel på krav på återbetalningstid, möjligheter till statliga medel för att identifiera och kvantifiera åtgärder, var vi drar systemgränsen för begreppet effektivisering och om vi talar om el- eller värmeeffektivisering.

Inte väldefinierat

En faktor som beaktas alltför sällan är framtida troliga förändringar av styrmedel, både piskor och morötter, som med all sannolikhet kommer att öppna möjligheter för många i dag olönsamma åtgärder. Potentialen i ett 10-års perspektiv är därför rimligtvis klart större än dagens siffror.

Ordet "effektivisering" är inte väldefinierat. För industrin handlar det om att minska användningen både i kringutrustning och i processerna, där den senare delen har den klart största potentialen. Ny processteknik, nya system och processintegration har en mycket stor potential för effektivisering, som vi ännu inte riktigt har kvantifierat.

Måste planeras

Om vi ska kunna skapa en radikal minskning av industrins utsläpp till 2045, måste vi börja med planering och åtgärder i dag.

Eftersom det handlar om en kombination av många åtgärder (effektivisering i vid bemärkelse, elektrifiering, CCS, CCU, bioraffinaderier, industriell symbios, digitalisering, etcetera) måste dessa planeras och studeras tidigt, och samspelet måste förstås mycket bättre för att vi inte ska hamna i nya ineffektiva lösningar.

Därför är det viktigt att rena effektiviseringsåtgärder i ökande utsträckning planeras och implementeras i medvetenhet om hur de ska samspela med andra nödvändiga åtgärder.

Omfattande förändring

Att genomföra effektivisering först och därefter fundera på nya tekniker och system riskerar att skapa inlåsningseffekter. Det vill säga att separata effektiviseringsåtgärder riskerar att omöjliggöra införande av systemoptimala lösningar.

För att vi ska kunna nå utsläppsmålen måste det till en omfattande förändring av de industriella systemen och därför måste en helhetsplanering påbörjas tidigt.


Kersti Karltorp
Forskare inom Innovation och policy för hållbar utveckling, Rise och Internationella handelshögskolan i Jönköping
Anna Bergek
Professor i Innovationssystem och teknikpolitik, Chalmers
Thore Berntsson
Professor i Energiteknik, Chalmers/Industriell Energi, Chalmers Industriteknik
Hans Hellsmark
Docent i Innovation och hållbar omställning, Chalmers
Jesse Fahnestock
Projektledare inom framtidsanalys, Rise
Björn Sandén
Professor i Innovation och hållbarhet, Chalmers
Johanna Ulmanen
Forskare inom Innovation och omställning mot ett hållbart samhälle, Chalmers
Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten: 

Jernkontoret: Utbildning är nyckeln till en hållbar industri

Stålindustrin har flera projekt som ska bidra till framtidens hållbara samhälle. Men för att projekten ska få genomslag krävs att medarbetare förstår den nya tekniken. Det ställer höga krav på utbildningar, skriver Gert Nilson från Jernkontoret. 

"Lönsam energieffektivisering måste läggas till på listan med åtgärder"

Visst måste industrin bli klimatneutral, men energieffektivisering har en långt viktigare roll i det än vad forskarna från Chalmers och Rise lyfter fram, skriver Mikael Gustavsson från Energieffektiviseringsföretagen. 

Forskare: Mer behövs om industrin ska nå nollutsläpp till 2045

Regeringens 600 miljoner till industriklivet är nödvändigt, men räcker inte för att nå nollutsläpp 2045. En klimat- och industripolitik där staten och andra offentliga aktörer koordinerar insatser på olika politikområden behövs, skriver sju forskare från Rise och Chalmers.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00