Forskare: Så bör Sverige minska övergödningen av Östersjön

REPLIK. Åtgärder i svenskt lantbruk och svenska enskilda avlopp för att minska övergödningen i Östersjön gör skillnad, men det är viktigt att arbetet inriktas på att återställa vattenkvaliteten i våra kustvatten och i sötvatten. Det skriver tre forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Tina Elfwing
Föreståndare, Stockholms universitets Östersjöcentrum
Christoph Humborg
Professor, Stockholms universitets Östersjöcentrum
Gun Rudquist
Policychef, Stockholms universitets Östersjöcentrum

 

I en debattartikel i Altinget den 28 maj 2019 pekar WWF på behovet av fortsatta åtgärder för att motverka övergödningen i Östersjön. Vi instämmer i att det behövs fortsatta åtgärder. Problemet med övergödningen av Östersjön löser man inte i en handvändning. Det tog ett halvt sekel att smutsa ner havet och det lär ta minst lika lång tid att komma tillrätta med problemen fullt ut.

På rätt väg 

Men vi är på rätt väg. Tillförseln av kväve och fosfor från land minskar stadigt. Enligt Helcom har tillförseln av kväve minskat med 12 procent och fosfor med 25 procent från perioden 1997–2003 tills nu. Även om de flesta delar av Östersjön fortfarande är kraftigt övergödda kan man se förbättringar i exempelvis Västerhavet.

I debatten om hur övergödningen bör åtgärdas uppkommer alltid frågan om det spelar någon roll vad vi gör här i Sverige. Svaret är både ja och nej, och beror på om man avser kustområdena eller hela stora Östersjön.

Svenska utsläpp ändå centrala

När det gäller fosforbelastning till egentliga Östersjön svarar jordbruket för 25 procent och enskilda avlopp för cirka 10 procent av den svenska belastningen. Men eftersom Sverige bara bidrar med drygt 4 procent av den totala fosforbelastningen till egentliga Östersjön bidrar svenskt jordbruk de facto bara med ungefär 1 procent av den totala belastningen, och enskilda avlopp med 0,5 procent. Med andra ord har det som görs åt dessa källor i Sverige väldigt liten betydelse för den totala övergödningen i hela Östersjön.

Därmed inte sagt att vi i Sverige kan sitta still i båten. Svenska utsläpp är fortfarande helt centrala för våra svenska kustområden och förstås för övergödningen i våra sjöar och vattendrag.

Våra fem förslag 

På Östersjöcentrums hemsida finns en längre artikel om vilka åtgärder vi rekommenderar svenska beslutsfattare att satsa på för att minska övergödningen.

Sammanfattningsvis menar vi att:

  1. Genomförda åtgärder gör att övergödningssituationen långsamt går åt rätt håll. Fortsätt med åtgärder trots att det tar tid att se resultat.
  2. Åtgärder i svenskt lantbruk och enskilda avlopp ska fokusera på att återställa vattenkvaliteten i sötvatten (insjöar, vattendrag, grundvatten, och så vidare) och i kustvatten där påvisbar effekt av lokal belastning finns, samt motiveras och prioriteras därefter. 
  3. Sverige måste arbeta mycket aktivt för att driva på genomförande och skärpning av internationella regelverk och överenskommelser rörande vattenrenings- och jordbruksåtgärder. För att “rädda” Östersjön krävs att alla länder agerar och samverkar. 
  4. Fosforn i vattnet och sedimenten kommer ursprungligen från land. Det är inte en ny källa till fosfor. Internbelastningen av fosfor är med andra ord ett symptom på övergödning, inte orsaken till övergödning. Åtgärder på land är därför viktigast.
  5. Att genomföra åtgärder mot internbelastning i stor skala i Östersjön är troligen inte tekniskt möjligt och är dessutom förknippade med stora osäkerheter och höga kostnader.

Forrige artikel Birdlife: Birdlife: "Sveaskog bör avveckla hyggesbruket i ekoparkerna" Næste artikel Minister replikerar: Öronmärk en del av EU-forskningen Minister replikerar: Öronmärk en del av EU-forskningen