WWF: "Så kan politikerna få stopp på övergödningen"

Vi är snart 8 miljarder människor på jorden. Vår mat har därför blivit en hållbarhetsfråga, såväl på global nivå som i Sverige. Hur vår mat produceras och vad som händer efter att vi ätit den har stora konsekvenser för miljön och för vårt klimat. Särskilt allvarligt är det för vattenkvaliteten i våra sjöar, älvar och kustvatten. Som exempel kan vi nämna att antalet sötvattensarter uppskattas ha minskat med så mycket som 80 procent, sedan år 1970. En utveckling som tyvärr de ohållbara jordbrukssystemen är ansvariga för.

Jordbruket skapar utmaningar 

Jordbrukets miljöpåverkan skapar ständiga utmaningar och nya ansatser behövs. Nära hälften av Sveriges alla växter, däggdjur, kräl- och groddjur, en fjärdedel av alla häckande fåglar och hälften av alla insekter finns i odlingslandskapet. WWF arbetar för att främja ekosystemtjänster och biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, för en levande landsbygd och för att lantbrukare ska ha goda förutsättningar att bedriva ett hållbart jordbruk och producera bra mat. Samtidigt behöver vi minska klimatpåverkan från maten med 75 procent, rädda pollinerare, skydda våra sötvattentillgångar och drastiskt minska näringsläckaget och övergödningen av vattendrag och Östersjön.

Behov av starkare styrning 

De personliga val vi gör när vi handlar, vad vi äter och hur vi odlar är viktigt att beakta för att värna om miljön – men är inte tillräckliga. Vi vill att Sverige ska gå i bräschen för ett fullt hållbart lantbruk. Sverige uppnår inte miljömålen och regeringen skjuter i allt större utsträckning över ansvaret på lokala och enskilda aktörer. Samtidigt är behovet av starkare styrning och målmedveten myndighetsutövning mycket stort.

Ett viktigt område som lämnats därhän i livsmedelspolitiken är hur vi tar hand om våra sötvattendrag och utvecklingen av ekosystemen i anslutning till dessa. Den nyligen lanserade EAT Lancet-rapporten, en vetenskaplig publikation från forskare världen över, identifierar också överskottet av kväve och fosfor i odlingssystemet som en av de globala utmaningarna som måste adresseras för att vi ska hålla oss inom planetens gränser. Jordbruket här i Sverige behöver bidra genom att bli mer hållbart, inte genom ökad intensifiering, anser vi på Världsnaturfonden WWF. 

Vi vill att Sverige ska gå i bräschen för ett fullt hållbart lantbruk. Sverige uppnår inte miljömålen och regeringen skjuter i allt större utsträckning över ansvaret på lokala och enskilda aktörer. Samtidigt är behovet av starkare styrning och målmedveten myndighetsutövning mycket stort

Regeringen utreder nu hur lokala åtgärder kan motverka övergödningen av våra hav och vattendrag men har hittills aldrig tagit ett helhetsgrepp på handelsgödselanvändningen. Det finns regler om hur mycket stallgödsel man får sprida, men samtidigt är det fritt att lägga på hur mycket handelsgödsel man vill – var som helst i Sverige.

Sverige klarar ej Helcom-åtaganden 

Vattenmyndigheterna tog fram förslag till åtgärdsprogram för att genomföra Ramdirektivet för vatten. Det är Europas mest ambitiösa lagstiftning för att skydda våra sötvattenresurser och det matchade Sveriges åtaganden inom Östersjösamarbetet Helcom. Efter regeringens prövning urvattnades förslaget tyvärr och alla åtgärder för att minska övergödningen från jordbruket hamnade i Landsbygdsprogrammet. Detta program riktas mot individuella lantbrukare och bygger på frivillighet. I detta program är det inte heller klart vilka åtgärder som ska prioriteras och vilka målen är för hela arbetet.

På det sätt vi nu agerar kommer Sverige endast att klara 20 procent av sina åtaganden i Helcom. Eftersom 90 procent av näringsläckaget i jordbruket kommer från 10 procent av ytan under en mycket kort tid måste åtgärderna göras där miljönyttan är störst, inte bara där den goda viljan finns.

Miljöpolitiken har misslyckats 

Under tre decennier har miljöpolitiken försökt minska läckaget av näringsämnen från jordbruket och hur det påverkat hanteringen och användningen av växtnäringsämnen, men misslyckats. Den minskning av näringsläckage man har uppnått är inte tillräcklig för att skydda eller återställa vattendragen, sjöar och hav. Det finns tre anledningar till detta:

• Dagens styrmedel och pågående utredningar saknar helhetsgrepp på växtnäringsproblematiken.
  
  
• Dagens styrmedel reglerar inte tillförseln av handelsgödsel utan endast stallgödselanvändningen.
  
  
• Utredningar bortser från problemet med för stor tillförsel av växtnäring, till exempel via handelsgödsel.

Det är dags att regeringen tar frågan om levande sötvattenekosystem på allvar. Ska vi ha den framtida hållbara livsmedelsproduktionen som konsumenterna efterfrågar måste våra politiker växla upp arbetet med lantbrukets övergödning och konsekvenserna som uppstår för Östersjön och våra vattendrag.

WWF vill att regeringen ger Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram mot övergödningen inom Landsbygdsprogrammet, med fokus på resultat och tillräcklig finansiering så att jobbet blir gjort. Annars kommer problemen att lastas över på enskilda lantbrukare, vilket WWF anser vore olyckligt. Vi uppmanar därför regeringen att hjälpa våra bönder i omställningen till världens mest miljösmarta lantbruk.