Falskt narrativ att ålens öde vilar i kraftbolagens händer

Den snabbaste och billigaste åtgärden för ålens överlevnad i Sverige vore att omgående stoppa allt ålfiske. Och det bästa sättet att radikalt minska turbindödligheten vore att stoppa utsättningarna av importerade ålyngel i inlandsvatten ovanför kraftverken. Det skriver Östersjöcentrums Henrik Svedäng, Tina Elfwing och Christoph Humborg i en replik.

Placeholder image
Fokus läggs på ett falskt narrativ om att ålens öde huvudsakligen vilar i kraftbolagens händer, medan det svenska yrkesfisket efter ål är litet och obetydligt, skriver debattörerna. Foto: Emil Langvad/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Henrik Svedäng
Docent i marin ekologi Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tina Elfwing
Föreståndare Stockholms universitets Östersjöcentrum
Christoph Humborg
Professor i biogeokemi och vetenskaplig ledare Stockholms universitets Östersjöcentrum

Fem ålforskare vid Sveriges Lantbruksuniversit (SLU) är oroliga för ålens framtid. Vi delar verkligen deras oro. Däremot har vi svårare för några av de slutsatser som dras i deras debattartikel (Altinget 2/11) och i det SVT-reportage de hänvisar till (Uppdrag granskning 21/10). Och vi förvånas särskilt över att den mänskliga verksamhet som fortfarande dödar mest ål i svenska vatten – fisket – inte adresseras alls.

Läs också

I stället läggs fokus på ett falskt narrativ om att ålens öde huvudsakligen vilar i kraftbolagens händer, medan det svenska yrkesfisket efter ål är litet och obetydligt: något av en kulturgärning utförd av några få och åldrande eldsjälar. Tyvärr har detta narrativ i dag stort genomslag i svensk ålförvaltning och hos ansvariga myndigheter, trots att de vetenskapliga underlagen över det svenska fiskets påverkan bygger på ytterst osäkra och i många fall orimliga beräkningar.

Slutar vi plantera ut ål i dessa vatten upphör problemet med turbindödlighet.

Det finns även osäkerheter i uppskattningarna av den svenska vattenkraftens påverkan. Men utifrån de siffror som föreligger dödade kraftverkens turbiner cirka 93 ton år 2020 (SLU 2021). Samma år fångade det svenska ålfisket totalt 175 ton – 86 ton i havet och 89 ton i inlandsvatten (varav 50 ton i vatten utan kraftverk och 39 ton i vatten med kraftverk), enligt Havs- och vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån. Även om ålfångsterna minskar stadigt, bland annat eftersom det finns allt mindre ål att fiska på, dödar alltså fisket fortfarande mer ål än vattenkraften.

Miljöanpassa svensk vattenkraft

Med detta sagt råder det ingen tvekan om att svensk vattenkraft behöver miljöanpassas, bland annat genom att anlägga fiskvägar förbi kraftverken. Av cirka 2 100 kraftverk i Sverige står bara 200 för mer än 90 procent av all vattenproducerad elkraft. De flesta kraftverken producerar alltså väldigt lite el, är oftast olönsamma och borde i många fall rivas för att återställa små och medelstora vattendrags biologiska och ekologiska funktioner. Detta skulle absolut kunna gynna ålen.

Vi håller också med ålforskarna om att återskapandet av ålens inlandshabitat är en oerhört viktig åtgärd – ur ett europeiskt perspektiv. I Biscayabukten dör stora mängder ål varje år på grund av vattenkraftsutbyggnad i spanska och franska floder, som hindrar dem från att simma upp till lämpliga uppväxtmiljöer. Men så är inte fallet i Sverige. Det stora flertalet ålar som når Sverige för egen maskin vandrar inte självmant långt upp i våra vattendrag utan växer upp vid kusterna.

Stoppa allt ålfiske

Den snabbaste, lättaste, billigaste och mest gynnsamma åtgärden för ålens överlevnad i Sverige vore därför att omgående stoppa allt ålfiske. Och det bästa sättet att radikalt minska turbindödligheten vore att stoppa utsättningarna av importerade ålyngel i inlandsvatten ovanför kraftverken. I princip all ål som dödas av det svenska inlandsfisket och i turbinerna har hamnat där genom att som ålyngel ha fiskats upp i England eller Frankrike och sedan transporterats till Sverige för att sättas ut i kraftverksmagasin – alltså i vatten ovanför kraftverken. Slutar vi plantera ut ål i dessa vatten upphör problemet med turbindödlighet.

Läs tidigare inlägg i debatten

Återskapa ålens livsmiljöer och minska dödligheten i vattenkraftverk

Uppdrag gransknings program om ålen visar att skyddet för arten både är brännande och komplex. Skyddet koordineras bäst på EU-nivå då populationen är spridd över flera kontinenter. Att återskapa förlorade livsmiljöer i inlandsvatten bör prioriteras, skriver fem ålforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor