De tre stora ämnena på EU:s toppmötesagenda – och de tre som kan störta den

Statsminister Ulf Kristersson och hans kollegor kommer till Bryssel för att prata om Europas konkurrenskraft, kriget i Ukraina och energiframtiden. Men tyska bilar, franska kärnkraftsdrömmar och en lurande bankkris spökar i bakgrunden.

Charles Michel samlar EU:s regeringschefer än en gång under torsdagen och fredagen. <br>
Charles Michel samlar EU:s regeringschefer än en gång under torsdagen och fredagen.
Foto: © European Union 2023
Jacob Hederos

BRYSSEL: Det finns saker som de 27 europeiska stats- och regeringscheferna ska prata om när de samlas i EU:s huvudstad på torsdag och fredag för sitt vanliga toppmöte i mars. Och så finns det frågor som finns i kulisserna och som kan komma att ta över uppmärksamheten.

Här är Altingets guide till vad som står på agendan och vad som också kan smyga sig in på ledarnas mötesbord.

Tre saker de ska prata om

1. EU:s roll i världen

De 27 EU-ledarna har en särskild gäst på besök vid toppmötet, som förväntas framföra ett ärligt budskap till dem när det gäller EU:s åtgärder, både när det gäller klimatfrågor och finansiering av utvecklingsbistånd. FN:s generalsekreterare António Guterres kommer till lunchen med den senaste rapporten från FN:s klimatpanel (IPPC) i handen. Här är budskapet till de europeiska ledarna att de måste höja sina klimatambitioner ännu mer och göra mer för att hjälpa utvecklingsländerna.

Samtidigt kommer Guterres att tala om avtalet mellan Ryssland och Ukraina om export av spannmål från de stridande parterna. FN har varit avgörande för avtalet, som säkrar livsmedelsexporten från det som kallas Europas brödkorg, särskilt till världens fattigaste länder. Men Ryssland har bara gått med på att förlänga avtalet med några månader och kräver sanktionslättnader.

Senare på kvällen kommer EU-ledarna också att ha en djupare privat diskussion om hela sin handelspolitik och hur den kan omvandlas till ett mer strategiskt utrikespolitiskt verktyg för unionen.

2. Kriget i Ukraina

En annan speciell gäst dyker också upp – men bara på videolänk. Det är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som har blivit ett återkommande inslag bland EU:s ledare och gett trubbig feedback om vad EU gör, och inte gör, för att stärka Ukrainas kamp för självständighet.

När han har lagt på kommer ledarna själva att inventera situationen. Bland annat ska de diskutera sitt avtal om att gemensamt öka vapenproduktionen i Europa för att både stötta Ukraina och fylla på egna nu halvtomma hyllor. De första stegen föll på plats när utrikes- och försvarsministrarna träffades på måndagen i veckan. Men mycket återstår att göra – bland annat var produktionen ska placeras och hur räkningen ska betalas.

Frågan om hur krigets hjärnor i Ryssland kan ställas till svars för sina handlingar, samt hur de frysta tillgångar de har i Europa eventuellt kan användas, står också på agendan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas också fokusera på ukrainska barn som förts bort till Ryssland.

3. Energi och konkurrenskraft

EU:s förmåga att hävda sig i den globala konkurrensen är central för detta toppmöte. Här kommer ledarna att ta en titt på den omprövning av den europeiska industripolitiken som EU-kommissionen presenterade förra veckan under namnet Net Zero Industrial Act. Tillsammans med ett nytt initiativ om bättre tillgång till sällsynta mineraler kommer det att göra EU mer oberoende av omvärlden genom att stödja sin egen industri.

I bakgrunden surrar också frågan hur EU ska undvika att riva upp den inre marknaden med de många statsstödslättnader som tagits till. Här är ett tänkt svar mer gemensam upplåning. Men här säger Sveriges statsminister Ulf Kristersson fortsatt stopp.

När vi nu agerar för att delvis möta de amerikanska initiativen, och delvis samarbeta med USA, så handlar det inte om att stoppa in nya resurser i detta

Ulf Kristersson
– Där tycker jag att det finns en mycket solid ståndpunkt sammantaget. När vi nu agerar för att delvis möta de amerikanska initiativen, och delvis samarbeta med USA, så handlar det inte om att stoppa in nya resurser i detta. Än mindre om att låna upp nya pengar, svarade Sveriges statsminister Ulf Kristersson SD:s representant under EU-nämnden och tillade: 

– Där är det många länder, Sverige är ett av dem, som har varit väldigt tydliga på den punkten. Sedan är det väl känt att en del länder alltid är öppna för den sortens finansiering. Men jag ser inga förutsättningar, och inga risker för det just nu, utan vi och många andra har varit väldigt tydliga.

Ledarna kommer också att titta på var de kan förbättra EU:s inre marknad och främja innovation i Europa. Det kommer att ske på torsdag, medan de på fredag kommer att inleda en diskussion om energi. Det är här som reformen av hela den europeiska elmarknaden, som Europeiska kommissionen just tillkännagivit, äger rum. Det gör också diskussionen om vad som kommer att behövas för att se till att de europeiska gaslagringsanläggningarna fylls i höst, när ännu en uppvärmningssäsong där unionen inte längre kan luta sig mot ryssarna börjar.

Tre saker som de flesta av dem vill undvika

1. Tyska tvärvändningar

När den tyska regeringen nyligen beslutade att sätta käppar i hjulet för de egentligen redan avslutade förhandlingarna om utfasning av förbränningsmotorer skickade det skakningar genom hela EU-systemet. Trots hetsiga förhandlingar är problemet ännu inte löst och fordonsindustrin är osäker på den planerade utfasningen 2035.

Budskapet från tysk sida är att detta inte är något som bör tas upp vid toppmötet. Frågan är om andra länders ledare kommer att behöva vädra sitt missnöje med att tyskarna – med stöd av andra länder – därmed överger redan ingångna avtal. I så fall kan det mycket väl sluta med en ordentlig fajt.

2. Kärnkraft som grön energikälla

Vissa länder, med Frankrike i spetsen, vill att EU ska gå mycket längre när det gäller att utropa kärnkraften till en grön energikälla. Trycket från Paris var tydligt när EU-kommissionen förra veckan var tvungen att identifiera ett antal viktiga gröna näringar i samband med det ovan nämnda Net Zero-initiativet.

Det har också gjorts försök att få den insmugglad i samband med nya regler om förnybar energi. Och den franska regeringen skulle gärna se att detta återspeglas i slutsatserna från veckans toppmöte. Men det är en röd flagga för ett antal länder som har mycket starka känslor mot kärnkraft. Därför är det osannolikt att det skulle bli fruktbart för president Emmanuel Macron att öppna denna Pandoras ask.

3. De europeiska bankernas stabilitet

Turbulensen från den största bankkollapsen sedan finanskrisen märks också över hela Europa. Därför är det viktigt för EU:s ledare att det inte råder någon tvekan om huruvida europeiska banker kan stå emot det tryck som har spridit sig efter att den amerikanska Silicon Valley Bank gick under.

Vid ett eurotoppmöte på fredagsmorgonen – i ett så kallat inkluderande format, där även icke-euroländer som Sverige och Danmark är välkomna – ska ledarna försöka sända en tydlig signal till omvärlden om att situationen är under kontroll.

De kommer att göra det i sällskap med Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde, som redan har förklarat det europeiska banksystemet robust med sin mest respektingivande röst.

Artikeln är en översatt och kompletterad version av en tidigare från Altinget.dk.

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

Emmanuel Macron

Frankrikes president
Master i filosofi (Université Paris-Nanterre), master i offentlig förvaltning (Sciences Po)

António Guterres

Generalsekreterare FN
Fysik och elingenjörsvetenskap (Instituto Superior Técnico i Lissabon)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00