Återvinningsreform hänger löst – MP: Absurt

Om du har ett kort avstånd för att gå för att sortera dina sopor, så kommer fler att sortera och samtidigt återvinningen att öka. Det var den övergripande tanken bakom reformen som genomfördes strax innan valet 2018 efter mycket om och men.

Målet var att 100 procent av alla hushåll i Sverige ska kunna källsortera nära sina hem år 2025. Från den 1 januari 2021 skulle 60 procent garanteras fastighetsnära insamling.

– Reformen innebär att det blir lätt att göra rätt. Det ska inte vara en börda att göra sig av med sitt källsorterade material, sa dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) när beslutet togs.

"Otydligt – och orealistikt"

Men reformen stötte på patrull från dag ett. Reformen var inte tillräckligt utredd samtidigt som miljönyttan som uppnås inte står i proportion till kostnaden, var en återkommande invändning från kritiker.

Samtidigt var regelverket som den tidigare S+MP-regeringen beslutade om för otydligt för att kunna genomföras, enligt flera av de inblandade parterna.

Förra veckan fick kritikerna också viss uppbackning av den myndigheten som fått ansvaret för att genomföra reformen. Naturvårdsverket meddelade nämligen att ingen av de två bolagen – FTI och TMR – som ville få tillstånd för att administrera insamlingen, når upp till förordningens krav.

Det här faller tillbaka på näringslivet. Det är näringslivets olika aktörer som är ägare av de här olika organisationerna. Och jag tycker att ska de vara med nu och se till att vi får ett cirkulärt samhälle och ökad klimatanpassning, så måste de vara med att bidra mer aktivt här.

Maria Gardfjell
Miljöpolitisk talesperson, MP

Samtidigt förvarnade de Regeringskansliet om att det krävs förordningsändringar för att det ens ska bli någon som har tillståndet att samla in förpackningsavfall från den 1 januari 2021.  

Oklart var vi står idag

Den främsta orsaken: Inget av bolagen kan ensamt, eller ens tillsammans, utlova att de kan leverera 60 procents insamling.

Vi hade inte ens nått till målet om vi från dag ett efter det att förordningen beslutades i juli 2018 började beställa sopkärl

Henrik Nilsson
Projektledare, Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Hur långt ifrån de står i sina ansökningar anses vara en affärshemlighet. Men enligt Altingets uppgifter bedömdes endast runt 20 procent av bostäderna omfattas av fastighetsnära insamling från starten nästa år.

– Vi hade inte ens nått till målet om vi från dag ett efter att förordningen beslutades i juli 2018 började beställa sopkärl, säger Henrik Nilsson vid FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

FTI, som sköter en stor del av dagens insamlingssystem genom återvinningsstationer, ägs av förpackningsproducenterna som har ansvaret att ta om hand om de förpackningar som ställs ut på marknaden. Ägandet sker genom producenternas materialbolag.
– Men vi hade inte heller kunnat göra investeringen som krävdes för att komma dit från start, eftersom vi inte visste om vi skulle få tillståndet, fortsätter Henrik Nilsson.

Samma tongångar hörs från Peter Mellgren vid det konkurrerande bolaget TMR.
– Det var samtidigt också först otydligt hur kraven skulle tolkas. När det sedan blev klarare, blev det samtidigt mycket svårare att nå upp till kravet, säger han.

Stegvist införande att föredra

Hos Naturvårdsverket vill inte biträdande avdelningschefen Ingela Hiltula föregå de inspel myndigheten ska skicka till Regeringskansliet i en skrivelse nästa vecka. Men hon hoppas att situationen snabbt går att reda ut.
– Som regelverket är skrivet nu går det inte att ge någon tillstånd att hålla i insamlingen. Jag vill sedan inte spekulera i hur detta ska lösa sig, men jag tänker att en kugghjulsövergång, där kraven stegvis höjs, är aktuell.

Vad som sker med Naturvårdsverkets önskemål hos Regeringen är oklart. Det kan dock absolut finnas behov för vissa författningsförändringar, säger tjänstemän som Altinget talar med.

Förväntningarna hos de inblandade aktörerna skiljer sig åt i stor omfattning. Peter Mellgren vid TMR hoppas att justeringen av regelverket kan begränsas.
– Sänk bara insamlingsprocentkravet från 60, så att Naturvårdsverket kan fortsätta tillståndsprövningen så att vi kan få tillstånd. Då kommer vi att kunna dra igång. Det är ganska enkelt. Utan tillstånd kan vi inte ens skriva under några avtal idag.

Gardfjell (MP): Det här faller tillbaka på näringslivet

En sak är dock klar. Politiskt finns en stark vilja att utbyggnaden kommer igång.
– Detta är en prioriterad fråga för Miljöpartiet, säger miljöminister Isabella Lövins (MP) pressekreterare Jakob Lundgren.

Från Maria Gardfjells perspektiv, som är MP:s miljöpolitiska talesperson, är det uppkomna läget något absurt.
– Vi har ju i stora delar av Sverige redan i dag fastighetsnära insamling. Men det är inte producentansvaret som bekostar det, utan det är en dubbel bokföring, där det är fastighetsägarna och de boende som får betala två gånger. Dels vid inköpet av förpackningen, dels till bostadsrättsföreningen. Det behöver renodlas, så att man inte behöver betala två gånger för det.

Utgångspunkten i genomförandet av reformen bör vara att det ska vara lika bra fastighetsnära insamling som vi har i dag, fortsätter Maria Gardfjell.
– Fastän den faktiskt betalas av producenterna.

Sedan ser man till att skärpa kraven stegvis, fortsätter Gardfjell.
– Det här faller tillbaka på näringslivet. Det är näringslivets olika aktörer som är ägare av de här olika organisationerna. Och jag tycker att ska de vara med nu och se till att vi får ett cirkulärt samhälle och ökad klimatanpassning, så måste de vara med att bidra mer aktivt här.