Planeringschefen: Vi ska inte upprepa detta igen

Är verkligen allt klart?

Samtidigt ska det enligt Altingets uppgifter fortsatt vara så att ett antal banarbeten på enkelspårsrälsar ligger kvar utan en så kallad ”konflikthantering”, där det reds ut om en planerad avgång behöver dras om eller flyttas på.

– Det finns jättemånga komplexa stora arbeten i år. Det är mycket mer än tidigare. Det mesta är omhändertaget. Men det finns ju delar i den här processen som tillåter, och där vi måste ha en dialog med tågoperatörerna om vad som är bäst kring exempelvis omledning, säger Ericsson som dock tillägger:

– Men det finns alltid rum för dialog med tågoperatörerna på vissa, framförallt enkelspår.

”Det förlorade året” har tärt på både myndighetspersonal och branschen. Myndigheten ligger därför under lupp i flera led hos kontrollmyndigheten Transportstyrelsen, och branschen förbereder nu för att rikta sina ersättningsanspråk för alla extra kostnader som följt på Trafikverkets agerande.

När blir det bättre?

Från fackligt håll anser företrädare bland annat att det fortsatt inte är så att planeringsverktyget inte fungerar lika enkelt som det gjorde innan det så kallade MPK-systemet sjösattes.

Ericsson ser att de har lösningar på gång för att underlätta arbetet ytterligare, men säger också att MPK bara är starten för ett större omställningsarbete inom myndigheten.

– Vi är inne i en transformation generellt i hela branschen. MPK var ju starten på någonting. Men vi har väldigt många andra viktiga digitaliseringsförflyttningar vi behöver göra, som ska underlätta och effektivisera för våra kollegor. Där har vi jättehöga ambitioner. Och har haft länge, säger Ericsson, som samtidigt trycker på att de lärt sig av MPK-haveriet där systemet sjösattes innan det var klart.

– För mig är det viktigt att innan vi släpper ut någonting till mina kollegor så måste vi säkerställa att det här är ett fungerande system. Så att vi inte hamnar i ett läge där vi belastar, i stället för hjälper.

Den interna utredningen som genomförts för att se på vad som gjordes fel i MPK-genomförandet, har fått kritik från vissa håll för att inte gå till botten med att se till att stoppa upp projekt som inte är klara. Men den bilden delar inte Ericsson.

Jag tycker att den här utvärderingen har pekat på ett antal jätteviktiga rotorsaker, och en palett av förbättringar.

Anna Ericsson
Chef för verksamhetsområde Trafik

– Jag tycker att den här utvärderingen har pekat på ett antal jätteviktiga rotorsaker, och en palett av förbättringar.

Ett av förslagen till förbättringar är vikten av att samverka med dem som ska nyttja systemet, i det här fallet både planeringsavdelningen på myndigheten och hos tågoperatörerna, samt att också sätta upp steg på vägen.

– Att man redan där bestämmer vilka grindar vi behöver gå igenom, och få godkänt, innan vi släpper ut och implementerar det i vår verksamhet, fortsätter Ericsson.

Kommer kartan ritas om igen?

Parallellt med det nationella arbetet pågår samtidigt en omförhandling av det grundläggande regelverket för hur järnvägsplanering ska ske på EU-nivå.

Ericsson ser dock att myndigheten redan nu är förberedda på det som väntar om en ny järnvägskapacitetsförordning, som nu förhandlas hos lagstiftarna, kommer på plats. 

– Förordningen kommer att vara väldigt tydlig med vad vi som infrastrukturägare eller hållare behöver förhålla oss till. Så vi får en lite ny kontext att vara i. Det är fortfarande samma ansvar, men vi måste sätta krav på oss att vi har koll på kapaciteten på ett annat sätt. Och det är därför det är så bra att det omhändertagit det i ett projekt, kallat TTR. För förordningen går precis i den riktningen som vi byggt det på.

Kommer personalen orka hela vägen?

Samtidigt är personalomsättningen nästintill lika stor som när det var som värst i våras, trots ett antal insatser från arbetsgivaren sida för att hålla kvar medarbetarna. Övertidsarbetskontot har aldrig varit så stort, och många av de anställda som utför både den lång- och kortsiktiga planeringsarbetet går på knäna sedan länge.

Men Ericsson ser också flera naturliga förklaringar till att personalomsättningssiffrorna ser ut som de gör, bland annat att personalen är attraktiv på annat håll i myndigheten.

Samtidigt har arbetsgivaren sjösatt åtgärder som gör att fler också kommer att kunna stanna framöver. I ett inledande skede stannar fler på den utbildning som genomförs innan man kliver på tjänsterna.

Samma tid förra året så hade vi ungefär 25 procents avhopp från utbildningen. Nu är vi nere på 2,5 procents avhopp

Anna Ericsson
Chef för verksamhetsområde Trafik

– Samma tid förra året så hade vi ungefär 25 procents avhopp från utbildningen. Nu är vi nere på 2,5 procents avhopp. Vi har också träffats rätt, med vilken målgrupp vi söker, och hittar vilka som tycker att vårt jobb är roligt och vill stanna.

Maria Westrin, SACO-S vice ordförande på området Trafik som Anna Ericsson chefar över, ställer sig samtidigt frågande till om personalsituationen inte kommer att förvärras igen efter årsskiftet, när en bonus betalats ut, för att personal stått ut under det senaste året.

Ericsson ser dock att de gör åtgärder även där.

– Vi kan bara fokusera på att försöka förbättra arbetsmiljön så bra som bara möjligt. Och där är ekonomiska delarna en aspekt. Men för mig är det ju lika viktigt att vi är robust bemannade, att man kan få ledigt när man behöver, att man har möjlighet att kunna utbilda sig, och gå på arbetsplatsträffar. För att bredda paletten av aktiviteter för att man ska vilja stanna.

Unikt komplext

I samband med starten av den nya tågplanen i helgen beskrev Ericsson det som att Trafikverket genom införandet av den nya tågplanen och en planering på minst fyra månaders framförhållning genomfört något som ”aldrig skett någonstans i världen”.

Men faktum är att Sverige är bland de sista länderna i EU att leva upp till lagkravet från 2017 på att ge tågföretagen besked i tid.

 Ericsson menar dock att det är andra aspekter av genomförandet som är unika.

– Jag tänker så här, det är komplexiteten som vi är ensamma om. Vi är i en avreglerad marknad. En marknad med fler aktörer än någonsin, säger Ericsson och fortsätter:

– Vi har liksom vuxit enormt de sista åren i behov av transporter, och självklart en järnväg som vi behöver rusta upp. Och den komplexiteten, tillsammans med de här fyra månaders framförhållning, det sker inte någon annanstans.