Offentlig sektor oroas för renoveringskrav – Ansvarig parlamentariker försvarar linje

 – Tidigare försök med att kräva långsiktiga renoveringsstrategier har inte gett önskad effekt och därmed kommer nu mer detaljreglering, konstaterar Björn Berggren, energiexpert på branschorganisationen Sveriges Allmännytta.

För de egna medlemmarna är frågan om energieffektivisering central. Men konsekvenserna som kommer av det förslag som nu ser ut att röstas igenom i EU-parlamentet anses för stora.

För om parlamentets linje går igenom i slutförhandlingarna, krävs det rejäla upprustningar i först och främst den offentligägda sektorn. 2027 ska alla de mest energislukande fastigheterna – i energiklass F och G, ha rustats upp.

Därefter ska även byggnader i dagens E-klass vara effektiviserade till år 2030.

Det framstår som närmast omöjligt att hinna med

Andreas Hagnell
SKR

Det är alldeles för tajta tidsramar, anser både Allmännyttan och Sveriges Kommuner och regioner, SKR. Andreas Hagnell hos den senare intresseorganisationen uppskattar att det är ungefär 30 procent av byggnaderna i deras bestånd som ska energirenoveras på två år - från direktivets ikraftträdande år 2025 - och 45 procent på fem år.

– Det framstår som närmast omöjligt att hinna med, fortsätter Hagnell.

Energislukare behöver skärpa sig

Men från EU-kommissionen och parlamentets sida är linjen tydlig: Fastighetsbeståndet – som står för omkring 40 procent av energianvändningen i EU – har dröjt för länge med att dra sitt stå till stacken i både energi- och klimatarbetet.

Bristen på genomförande av tidigare lagstiftning har därför gjort att alla bestånd, även de i Norden som generellt har en högre energiprestanda, också får skarpa krav på sig att bidra till en upprustning.

Ansvariga parlamentarikern – de grönas Ciarán Cuffe från Irland – hade till och med gärna sett än skarpare krav.

– Det finns absolut olika åsikter om tidsramarna. Min ambition har varit att gå mycket snabbare framåt. Men jag anser att tidsramarna är realistiska, i relation till vad som behövs i form av tid för exempelvis nationellt implementering, säger Cuffe till Altinget.

”Kolla på klimatvetenskapen”

Det är inte heller ”direkt i ljusets hastighet” som upprustningen behöver ske, menar Cuffe.

– Jag vet att det finns de som anser att detta är för tajta tidsramar. Men då vill jag bara påminna om vad klimatvetenskapen säger – för där hänvisas det till att vi behöver höja takten mycket snabbare för att fasa ut de fossila energislagen i EU, säger Cuffe till Altinget och fortsätter:

Om vi inte gör detta så kommer vi fortsatt att ha många energifattiga medborgare

Ciarán Cuffe
Huvudförhandlare EPBD

– Och från ett fastighetsperspektiv så tror jag även att alla ägare och investerare vet att vi måste rusta upp våra fastighetsbestånd. Jag tänker att de smarta redan gör det, men det finns andra som är ovilliga att röra på sig, och det finns de som inte kommer att göra det alls om vi inte får på plats lagstiftning.

En av de stora vinsterna med det uppdaterade energiprestandaregelverket är att det sätter upp ett faktiskt tryck på fastighetsägarna, fortsätter Cuffe.

– För om vi inte gör detta så kommer vi fortsatt att ha många energifattiga medborgare. Det är en stor vinst för klimatet, lokala arbetsmarknaden, och även i termer av att förbättra livskvaliteten för medborgare när vi tar bort beroendet av fossila bränslen från fastighetssektorn.

Kostnadsdrivande eller kostnadsbesparande?

Björn Berggren på Allmännyttan menar vidare att kraven kan bli kostnadsdrivande när det ställs krav på upprustning av fastigheter som inte nått sin fulla livslängd. Han vill se att fler skrivningar om att renoveringarna kan skjutas fram, så länge som de inte är kostnadseffektiva.

Vi riskerar att öka utsläppen om vi ska byta ut fullt fungerande teknisk utrustning

Björn Berggren
Sveriges Allmännytta

– Köp inte en ny lampa innan den gamla gått sönder – och när den går sönder, köp den mest energieffektiva, som Berggren sammanfattar det.

Men ansvariga parlamentarikern ser att de möjligheterna också finns där.

– Vi talar om kostnadsoptimering genom hela lagstiftningen. Vi vill att hyresgäster är skyddande igenom allt detta, säger Cuffe och fortsätter:

– Men i slutändan vill vi också se att fastigheterna rustas upp. Vi ser att det finns fastighetsägare som är ovilliga att rusta upp eftersom det är hyresgästerna som står för räkningen för uppvärmningen. Vi vill se till att dessa fastigheter rustar upp, och en central anledning till att vi siktar på de mest energislukande fastigheterna, där det oftast är låginkomsttagare bland hyresgästerna, är att vi därmed kan reducera energifattigdomen.

Tillräckligt flexibelt för att ändå styra?

EU-parlamentets industriutskott röstar om kompromissen, som samlar alla grupper från Kristdemokraterna och vänsterut, på torsdag. I mitten av mars siktar de på att rösta igenom förslaget i parlamentet, och därefter siktar lagstiftarna på att komma överens under det svenska ordförandeskapet.

Men positionerna ser ut att gå rejält i klinch med varandra, och det ser inte ut att bli den lättaste förhandlingen.