Maskinentreprenörerna: Så stänger vi Sveriges underhållsskuld

När Trafikverket nyligen presenterade sitt inriktningsunderlag för regeringens kommande infrastrukturplan låg allt ljus på underhåll. Underhåll som främsta prioritering, bästa nytta i relation till kostnad och som beredskapsåtgärd där ett väl fungerande underhåll sas vara den bästa åtgärden ur beredskapssynpunkt. För att lyckas krävs dock mer än en karta och en stor kappsäck med pengar. Det krävs även resurser för att utföra jobben.

Öppnas upp för förändring 

Trafikverket har under tidigare regeringar haft fokus på nyproduktion snarare än underhåll av infrastruktur. De har ofta planerats i form av stora projekt som sedan verket paketerat i stora upphandlingar. Antalet bolag som haft den ekonomiska och administrativa styrkan för att kunna lägga anbud har därmed reducerats. Detta har begränsat konkurrensen. Med Trafikverkets nya prioritering av underhåll av existerande infrastruktur öppnas nu möjligheten att förändra situationen.

Upphandling av underhåll kan ske i mindre projekt än nyproduktion av infrastruktur, vilket i sin tur ökar antalet mindre bolag som har möjlighet att lägga anbud, med ökad konkurrens som konsekvens. De mindre bolag som tilldelas kontrakten kommer över tid våga investera i nya maskiner och öka antalet anställda. Många av dessa mindre bolag arbetar redan i dagens stora infrastrukturprojekt, men då som underleverantörer till de stora bolagen som tilldelats kontrakten.

Bättre för skattebetalarna 

Med fler led i leverantörskedjan blir projekten också dyrare, då det är fler företag som ska ha marginal på sitt arbete. Som underleverantörer står de mindre bolagen längst ut i leverantörskedjan med mindre marginaler, vilket gör att de inte vågar investera för att växa som vore fallet om de själva tagit hem kontrakten. En ökande konkurrens skulle därmed kunna ge skattebetalarna mer utväxling av infrastrukturinvesteringar.

Ökad konkurrens är alltså möjlig, något som skulle leda till billigare projekt och en växande entreprenadmarknad.

Ökad konkurrens är alltså möjlig, något som skulle leda till billigare projekt och en växande entreprenadmarknad, vilket i sin tur gör det möjligt att arbeta av underhållsskulden och bygga framtidens Sverige. Entreprenadbranschen är till sin struktur spridd över landet. Efter att ha stängt underhållsskulden år 2037 skulle vi även byggt ett dynamiskt näringsliv av entreprenadföretag över hela landet med resurser att fortsätta anlägga och bygga framtidens Sverige.