Debatt

Maria Stockhaus: Vi lagar först och bygger nytt sen

I dag ligger alla partiers budgetförslag infrastrukturområdet på riksdagens bord för debatt. Vi moderater står givetvis bakom regeringens budget. Mot detta står en splittrad opposition med förslag som spretar åt olika håll, skriver Maria Stockhaus, gruppledare i trafikutskottet (M). 

De socialdemokratiskt ledda regeringarna lämnade en växande underhållsskuld efter sig. Det var mer spännande att klippa band vid starten av nya infrastrukturprojekt (som i och för sig ofta var ofinansierade) än att underhålla vägnät och järnvägssystem, skriver Maria Stockhaus (M).
De socialdemokratiskt ledda regeringarna lämnade en växande underhållsskuld efter sig. Det var mer spännande att klippa band vid starten av nya infrastrukturprojekt (som i och för sig ofta var ofinansierade) än att underhålla vägnät och järnvägssystem, skriver Maria Stockhaus (M).Foto: Riksdagen/TT/Montage
Maria Stockhaus
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Regeringen har på ett övergripande plan presenterat en återhållsam budget för 2024, för att inte driva på inflationen. Prioriteringarna ligger på att värna skola, vård och omsorg och mer resurser för att öka både den inre och yttre säkerheten. Utöver detta genomförs en skattesänkning för att stärka plånboken hos vanliga människor.

Problemet för Socialdemokraterna är att de också måste bära de övriga oppositionspartiernas politik.

Utgiftsområdet Kommunikationer, som det heter på riksdagssvenska, omfattar nära 83 miljarder kronor. Anslag till vägar, järnvägar, flygplatser och it-infrastruktur är exempel på områden som berörs. En av de prioriteringarna i årets budget är en ambitionshöjning av vägunderhållet. Anslaget höjs med drygt en miljard kronor, jämfört med föregående år. Anslaget till järnvägsunderhåll ökar också. Utöver detta görs en satsning på landets regionala flygplatser. Det finns en sammanhållen politik på området.

Oppositionen spretar

Mot detta står en spretig opposition. På en punkt är oppositionspartierna överens: de vill återuppta den samhällsekonomiskt olönsamma satsningen på höghastighetståg. Om satsningen genomförs kommer den att lägga en våt filt över andra viktiga investeringar som behöver göras. Gemensamt för Vänsterpartiet och Miljöpartiet är att de vill införa nationella biljetter för kollektivtrafik för en kostnad på omkring tio miljarder kronor. En satsning som i huvudsak kommer att gynna storstadsbor.

Som i många andra frågor står Socialdemokraterna nära regeringen i budgetfrågorna. Avvikelserna är relativt små. Problemet för Socialdemokraterna är att de också måste bära de övriga oppositionspartiernas politik.

Miljöpartiets budget på området omfattar nästan 35 miljarder kronor mer än regeringen. Sammantaget kan sägas att det är en genuin satsning – på storstäderna. Den som bor på landsbygd och är beroende av bil har lite att hämta i Miljöpartiets budget. Partiet drar också slutsatsen ”att grundprincipen är att det inte behövs fortsatt utbyggnad av vägnätet”.

Sveriges vägnät är färdigbyggt, de verkar helt bortse ifrån att bilarna i framtiden kommer att drivas av fossilfria drivmedel. Höjd flygskatt, indraget stöd till de regionala flygplatserna och minskat privatflyg är andra förslag.

Vänsterpartiet är också mer generösa med skattebetalarnas pengar. En av få besparingar är att Vänsterpartiet, liksom Miljöpartiet vill dra in stödet till de regionala flygplatserna. På de flesta andra områden låter Vänsterpartiet miljarderna rulla. Utöver storsatsningen på en så kallad Sverigebiljett, som nämnts ovan, så läggs stora belopp på kollektivtrafik.

Värt att komma ihåg är att satsningarna på kollektivtrafik ska göras samtidigt som höghastighetsbanorna för tåg ska fortsätta att byggas ut. Det är en verklighet som inte går ihop. Men det är varken första eller sista gången som det händer en vänsterpartistisk budget.

Laga först och bygga sen

De socialdemokratiskt ledda regeringarna lämnade en växande underhållsskuld efter sig. Det var mer spännande att klippa band vid starten av nya infrastrukturprojekt (som i och för sig ofta var ofinansierade) än att underhålla vägnät och järnvägssystem. Sittande regering gör tvärtom: laga först och bygga nytt sen.

Mot detta står en opposition som både vill ha höghastighetståg och samtidigt finansiera alla andra satsningar. Spretigheten och miljardrullningen är talande.

Nämnda personer

Maria Stockhaus

Riksdagsledamot (M), trafikpolitisk talesperson
Civilekonom (Uppsala uni. 1989)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00