Kinnunen (SD) om omfattande samarbetet: ”Finns lite bilagor till Tidöavtalet”

Det råder delade meningar kring hur omfattande samarbetet mellan regeringspartierna och SD är i de EU-relaterade frågorna.

Där vissa företrädare, såsom liberalernas Johan Pehrson, spelar ner samarbetet, pekar andra såsom SD:s ledande företrädare i EU-nämnden Martin Kinnunen på att samarbetet ser ut att bli långt mer omfattande än vad som angetts hittills. 

I en intervju med Altinget uppger han att samordningen i de EU-politiska frågorna hittills fungerar väl, även om ramarna fortsatt inte är helt satta. Han har enligt egen utsago inte tagit del av samordningsdokumentet, men ser förutsättningarna för ett omfattande samarbete framöver även utanför de uppgivna sakfrågorna.

– Jag skulle väl säga att allt på klimat- och energiområdet lär komma in i samordningen. Men min gissning är att regeringen kommer att samordna det mesta generellt.

Men kan SD ha en avvikande åsikt i någon av de aktuella ärendena – i och med samordningen?

– Inte om vi väljer att genomföra samordning. Då har vi en förhandling innan det når riksdagen, och sedan fortsätter vi att förhandla utanför riksdagen direkt med regeringen. Men vi kommer säkert att välja att inte samordna vissa saker också. Det beror ju lite på. Det kan ju bli fler där vi kanske har lite olika åsikter. Det blir ju lite flytande det där, vi har ju valmöjligheten att inte samordna.

Ett antal rättsakter valde partiet att peka ut redan innan regeringstillträdet, och de har direkt börjat samordnas.

– Det som står i Tidöavtalet är det som skapar möjligheten till samordning, att vi får alla fakta-pm där. Det får vi inte bara för att vi ska titta på dem någon dag innan de dyker upp hos riksdagen, utan för att vi ska ha möjlighet att bestämma när vi vill vara med i processen. Det avgörs dels av frågans vikt, men också om vi vill försöka påverka ståndpunkten i rätt ordning.  

Det som står i Tidöavtalet är det som skapar möjligheten till samordning, att vi får alla fakta-pm där. Det får vi inte bara för att vi ska titta på dem någon dag innan de dyker upp hos riksdagen, utan för att vi ska ha möjlighet att bestämma när vi vill vara med i processen.

Kan regeringen söka stöd hos andra partier om SD inte vill det i dessa aktuella ärenden?

– Det beror ju på om samordningen inte kommer överens. Exakt vad som händer då, det vet jag inte. Det har inte hänt ännu.

Kan SD blockera regeringspartierna från att gå fram med en position och söka stöd hos andra partier?

– Ja, det är väl svårt att svara på det. Vi har ju i Tidöavtalet en sakpolitisk överenskommelse. Så då är det rimligt att det också gäller på EU-nivå. Men det är en annan dynamik där. Det är samtidigt frågor som vi inte äger i Sverige. Så där kan man hamna i ett läge där man måste acceptera något man inte tycker om. Men vi måste såklart vara överens om ståndpunkten. Det är ju fyra partier som är inblandade och fyra olika samordningskanslier som bereder de där sakerna.

Sverigedemokraterna har tidigare röstat emot ett stort antal positioner av de som nu är aktuella för samordning.

Kommer ni anta nya mandat till de här förslagen?

– Ja, det är väl klart. Men det beror på var rättsakterna befinner sig i systemet någonstans. I flera av de här fallen så lär väl regeringen komma till EU-nämnden och förankra sin position inför rådsmötena och då ska de väl samordnas med oss också.

Han pekar dock på att den tidigare positionen förändrats och tar upp ETS-utvidgningen som ett exempel. Partiet ville där inte ha utvidgningen, eftersom den var ihopkopplad med sociala klimatfonden som i sig är tänkt att finansieras med nya EU-intäkter.

Men när nu förhandlingen tagit sig vidare är den positionen inte aktuell länge och då får partiet inta en annan hållning.

– Vi har tydligt signalerat att vi vill vara en konstruktiv samarbetspartner. Det betyder att vi inte är intresserade av att Sverige går från bordet och inte ska förhandla.

Särskilt som Sverige blir ordförandeland?

Den möjligheten hade vi inte tidigare, utan då var vi utanför loopen. Därför gör vi såklart andra avvägningar nu.

– Nej det är ju inte möjligt. Så vi kommer att vara en konstruktiv samarbetspartner som kommer att arbeta för att Sverige ska få gehör för sina prioriteringar i största möjliga utsträckning. Den möjligheten hade vi inte tidigare, utan då var vi utanför loopen. Därför gör vi såklart andra avvägningar nu, då finns det ju en möjlighet att vara med hela vägen och samordna ståndpunkter fram till trilogförhandlingen.

Men även i trilogförhandlingen?

– Ja, vi var ju med och samordnade ståndpunkter i trilogen när man körde Lulucf, till exempel. Den var en av de första sakerna som samordnades. Men restaureringen av natur har vi ju samordnat, och vi har samordnat växtskyddsförordningen. Hela energiråden har vi samordnat hela tiden här nu också. Så det är ganska mycket som samordnas, ändå. Och än så länge har det fungerat bra.

Bredare än vad som uppgetts

Just växtskyddsförordningen och restaurering av natur-förslaget är exempel på ärenden som ska samordnas som inte har en direkt koppling till vare sig Tidöavtalet eller budgetsamarbetet. Detta eftersom SD la fram ett antal ytterligare förslag som de prioriterade att ha inflytande över.

– Det finns lite bilagor till Tidöavtalet, som inte är presenterade. Och en sådan är att vi spelat in vissa rättsakter och frågor som vi är intresserade av, säger Kinnunen och fortsätter:

– Vi tog fram en lista i somras där vi plitade ner en massa pågående grejer som vi var intresserade av, säger Kinnunen.

Hinder för att nå klimatmålen?

Regeringsföreträdare har angett att politikutvecklingen på EU-nivå ses som central för att nå även de nationella klimatmålen. Men Martin Kinnunen spelar ner den dynamiken.

– Klimatmålen är en separat historia egentligen. Riksdagen ska exempelvis leverera en budget, och vi vill ha en så bra budget som möjligt, så då kommer vi att prioritera det. Sedan gör det ingenting om vi når klimatmål. Men så småningom så kommer vi att hamna i en helt annan situation. För då kommer man att styra mot europeiska klimatmål på ett helt annat sätt. Det är också med i Tidöavtalet att det ska göras en sådan översyn.

Exempelvis rörande relationen ansvarsfördelningsförordningen och transportklimatmål?

– Jag tror ju att framöver kommer de nationella klimatmålen att bli allt mindre betydelsefulla. Det som kommer att spela roll är ju de europeiska klimatmålen. De signaler som jag kunnat läsa i tidningarna, vad gäller olika nationella klimatmål, framför allt de som ligger närmre i tiden, är att regeringen betraktar dem inte som religiösa på samma sätt som en miljöpartist skulle göra.

Det gör dock inte att partiet inte är engagerade i processen i EU-förhandlingen.

Bara för att vi haft en ståndpunkt tidigare så kommer vi inte framhärda med en radikal ståndpunkt som skulle kräva att Sverige går från bordet och inte förhandlar mer.

– Det får alltid utredas hur man bäst kan efterleva regelverket. Det finns ju alltid möjlighet att betala den där avgiften, som baserar sig på utsläppsrättspris något år. Det är väl det som Tyskland och Irland håller på med nu. Det är väl också något som vi tycker att man ska beakta, säger Kinnunen och fortsätter: 

– Vi tycker att man bör räkna på vad som är dyrast? Är det att höja bensinpriset med flera kronor och ta de samhällsekonomiska kostnaderna? Vad är det vi säljer – fem miljarder liter diesel per år i Sverige? På andra sidan kan vi se på vad kostnaden skulle bli på att inte göra det, exempelvis.

Redan nu är ett antal regelverk färdigförhandlade, exempelvis de övergripande regelverken för utsläppen utanför utsläppshandeln. Men fortfarande pågår ett stort antal förhandlingar om ett stort antal andra regelverk, och där har Kinnunen också flera tydliga prioriteringar.

– Där försöker vi bidra till att de målen ska sättas på en så attraktiv nivå som möjligt för svensk del.

Ni har haft en avvikande åsikt i ETS:en och röstat emot de skärpningar som ändå tagits fram. Innebär det att vi ändrar den svenska regeringens position i slutförhandlingarna?

– Vi har inget ideologiskt emot utsläppshandelssystemet. Utan vår invändning baseras på att den utvidgade utsläppshandeln är kopplad till sociala klimatfonden, exempelvis, säger Kinnunen och fortsätter:

– Bara för att vi haft en ståndpunkt tidigare så kommer vi inte framhärda med en radikal ståndpunkt som skulle kräva att Sverige går från bordet och inte förhandlar mer. Det är inte vår utgångspunkt, utan nu är vi med i loopen och då kommer vi att prioritera just att få ett så gott utfall som möjligt. Vi ser inte att Sverige ska lägga nejröster för att markera, utan vi ska försöka att komma så långt som möjligt med förhandlingarna. Under ett svenskt ordförandeskap kommer vi inte att driva på för att Sverige ska rösta nej.

– Däremot kan man ju prioritera upp och ner olika frågor.

Men finns det inte en krock då med de nationella klimatmålen?

– Ja, fast de ligger ju utanför. Om regeringen vill leverera en proposition eller en skatt för att de har med klimatmålen att göra så kommer vi inte att bry oss om målet i sig, utan vi kommer att titta på varje fråga för sig. Skulle vi förhandlat målen i dag så tror jag att de skulle se annorlunda ut.

Men i termer av draghjälp så brukar det hänvisas till att det är lättare att nå nationella mål om man har högre mål på EU-nivå?

– Ja, men vår prioritering är inte specifikt att nå de svenska klimatmålen vid de här årtalen. Det blir något på sidan om, det får de som är intresserade av det bry sig om. Däremot så kommer vi också att vara intresserade av att få så låga kostnader som möjligt, för potentiella böter och annat. I den bästa av världar kan man nå alla de målen som EU sätter upp. Jag ser väl att i de här situationerna blir det mer pragmatik än ideologi.

Har regeringspartierna inte svårare att nå bredare kompromisser, med tanke på att ni har haft en avvikande åsikt i det mesta?

– Ja, fast samtidigt står vi också i ett nytt läge i och med att man redan beslutat om vissa saker. Vi kommer att vara en konstruktiv samarbetspartner. Men sedan kommer vi också återkommande hitta situationer där vi tycker att vi står för långt ifrån varandra. Och då vill vi ha vår egen ståndpunkt.

En udda fågel i listan av ärenden som ska samordnas är ”avskaffandet av tidsomställning”. Hur den kom dit vet dock inte Kinnunen.

– Jag vet inte. Det var ett ganska hektiskt möte. Den kom med där. Jag vet faktiskt inte.