Bit i det sura äpplet och återställ det eftersatta underhållet

Den svenska järnvägen borde gå en ljus framtid till mötes. Alla prognoser pekar på en fortsatt ökad trafikering. Inför sommaren vill många semesterfirare åka tåg, både inom Sverige och mot kontinenten. Trycket på biljetter är hårt. Näringslivet vill, inte minst för sin klimatomställning, lägga över alltmer gods på järnväg. Det är i grunden positivt men just nu är det mest mörker. Järnvägen håller inte måttet. För att nå upp till förväntningarna krävs ett antal åtgärder, inte minst från politiken.

Regeringen måste på allvar ta i underhållsfrågan

Riksdagens alla partier önskar en positiv utvecklingen för järnvägen. Den tidigare regeringen initierade Godstransportstrategin, som identifierade flertalet åtgärder för att främja järnvägen i allmänhet samt överflyttning av gods i synnerhet. Den nuvarande regeringen kan med fördel bygga vidare på den strategin för full potential. Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson är tydlig om järnvägens fördelar, men också när det gällande utmaningarna med anledning av det eftersatta underhållet. Regeringen måste på allvar ta i underhållsfrågan och fortsatt beta av underhållsskulden för att säkra järnvägens framtida tillgänglighet och tillförlitlighet.

Avstängningar ett ofrånkomligt måste

Det kommer dock innebära att redan hårt drabbade resenärer och härdade godstransportörer fortsatt kommer möta problem på järnvägen. Avstängningar för underhåll och glesare trafik är ett ofrånkomligt måste, i syfte att stärka kvaliteten i anläggningen för framtiden.

Det är tufft för varje ny regering att dels hantera gamla skulder, dels infria framtida förväntningar. Regeringen borde dock, tillsammans med riksdagens partier, kunna lägga grunden för Sveriges långsiktigt hållbara transportsystem. Gemensamt bör det finnas överseende angående utmaningarna när banunderhåll görs. Det måste bli borgfred gällande det eftersatta underhållet. Att peka finger löser inte problemen.

Om sanningen ska fram så finns det inget alternativ än att bita i det sura äpplet och återställa det eftersatta underhållet. Samma sak gäller övergången till det nya tågplaneringssystemet, MPK, som skapat stora problem för alla inblandade sedan det infördes av Trafikverket innan årsskiftet. Trots brister bör alla kunna vara överens om att ett digitaliserat planeringssystem är vägen framåt.

Utöver att ta fram ytterligare medel till järnvägsunderhåll samt få en acceptans från allmänheten och näringslivet om mer tid i spår för underhållsarbete, ser vi ytterligare tre låsningar som måste åtgärdas.

Lös knutarna

För det första bör vi nu fokusera och lägga energi på att lösa de praktiska knutarna kring det nya systemet för marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK). Vi tror att det bäst sker genom att Trafikverket tillsammans med entreprenörer och operatörer handgripligen sitter tillsammans och delar med sig av kunskap från båda håll och löser tillgången till spår, månad för månad.

För det andra måste den långdragna diskussionen om att återreglera järnvägsunderhållet få ett slut. En vetenskaplig studie, tre offentliga utredningar samt två Trafikverksrapporter slår fast att konkurrensutsättningen har tjänat skattebetalare och tågresenärer väl. Problemen på järnvägen härrör från en underfinansiering av underhållet. Vi behöver nu praktiska lösningar, inte politiska låsningar.

För det tredje önskar vi att kontrakts- och upphandlingsformerna för järnvägen ska utvecklas och förbättras. Frihetsgraderna i och uppföljningen av kontrakten har förbättringspotential. Konkurrens leder till innovationer som i sin tur ökar produktiviteten och järnvägens attraktivitet.

Slutligen vill vi citera och instämma i Jacob Wallenbergs inlägg i Dagens Industri den 6 juni; ”Det är nu dags att ändra spår i politiken och rusta Sverige för en ny tid. Två viktiga områden är energiförsörjning och infrastruktur”.