Växande utsläpp i Sveriges handlade sektor

ETS. De samlade europeiska utsläppen inom handelssystemet minskade enligt den preliminära sammanställningen med nära fyra procent under 2018, efter att året innan ha ökat.

Det är långt mer än de 1,74 procent utsläppsenheter som varje år tas bort ur handelssystemet under den nuvarande handelsperioden fram till 2021. Varje utsläppsenhet motsvarar utsläppen av ett ton koldioxid.

Vissa länder sticker dock ut, bland annat i Sverige. Där ser det preliminärt ut som att utsläppen ökat med en procent relativt året innan, om flygsektorn räknas bort.

– Men vi ska inte dra för stora växlar på det ännu. Vi får analysera läget djupare innan vi drar några slutsatser, säger Roman Hackl vid Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet till Altinget.

Naturvårdsmyndigheten kommer nu att gå igenom datan för att i början av maj presentera sin analys av situationen i Sverige. Men redan nu går det att konstatera vissa saker.

Den svenska verksamheterna som ingår i handelssystemet ligger sammantaget på pluskontot och har en marginal på ungefär tre miljoner utsläppsrätter till övers. Detta då de berörda verksamheterna får mer utsläppsrätter tilldelade till sig gratis, utifrån de olika sektorernas så kallade ”riktmärken”, än de förbrukar.

SAS och LKAB i behov av mer

Det är mestadels pappersindustrier och kraftvärmeverk som står på listan av de bolag som kan räkna hem det största överskottet av utsläppsrätter. Flygbolaget SAS, Cementafabriken i Slite och LKAB är några av de verksamheter som får köpa eller använda sig av sparade utsläppsenheter för att få kontot att gå ihop (se faktaruta).

Ett undantag är Luleå Kraftvärmeverk, som på pappret ser ut att behöva köpa mest enheter i landet. Men detta beror till stor del på verket förbränner restprodukter från delägaren SSABs ståltillverkning.

Flyget sticker iväg 

Ur ett europeisk perspektiv kan det annars konstateras att den största orsaken till utsläppsminskningen kommit till genom minskad kolanvändning i energisektorn. Stenkolsanvändningen minskade med nio procent förra året, rapporterar Tankesmedjan Sandbag. Sammantaget har användningen av det fossila bränslet minskat med 40 procent sedan 2012.

– Det är glädjande att utsläppsminskningen ser ut att ta fart och särskilt att kolkraften minskar. Det är en skarp kontrast mot 2017 när utsläppen i handelssystemet ökade. Kolet behöver ut ur EU:s energimix om Parisavtalets mål ska nås, säger Fredrik Hannerz, chef för Naturvårdsverkets utsläppshandelsen, i ett pressmeddelande.

Tankesmedjan Sandbag har sammanställt utvecklingen sektorsvis utifrån den preliminära datan. Där framgår det bland annat att flyget fortsätter att öka sina utsläpp inom unionen. Förra året steg utsläppen med 5 procent, sedan år 2012 har de totalt ökat med 28 procent.

  

Det är också värt att notera att det fortsatt saknas inrapporterad data från sex procent av verksamheterna i EU, mestadels från bulgarisk industri, rapporterar analytiker.

Artikeln har uppdaterats med en kommentar om Sveriges utsläppsstatistik

Forrige artikel Tidigare toppolitiker blir krönikörer på Altinget Tidigare toppolitiker blir krönikörer på Altinget Næste artikel EU storsatsar på Erasmus – vill tredubbla anslaget EU storsatsar på Erasmus – vill tredubbla anslaget
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.