Sverige överkört om arbetsmarknadsbyrå i EU

BRYSSEL. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hamnade i en konstig situation på mötet. På instruktion av EU-nämnden (Alliansen och SD) röstade hon nej, trots att regeringen stödjer förslaget.

– En bred majoritet i riksdagen valde att vi skulle ställa oss utanför. Då har jag att följa det, sa hon till journalister efter beslutet.

Men hon medgav att även regeringen är tveksam till den nya byrån, främst den höga kostnaden (500 miljoner euro per år) och om den verkligen har ett mervärde. Regeringen anser dock att det hade varit bättre att säga ja för att ha större inflytande i den fortsatta processen. Nästa steg är förhandlingar med Europaparlamentet om den slutliga utformningen av lagen.

Hotar inte svenska modellen

Förslaget har förbättrats avsevärt under behandlingen i ministerrådet, sa Ylva Johansson.

– Så som det ser ut nu ser jag inga problem i förhållande till den svenska modellen. Däremot fanns det problem i det ursprungliga förslaget från kommissionen, sa hon.

Det har blivit tydligare att man respekterar olika länders arbetsmarknadsmodeller och deras interna autonomi, sa hon.

Sverige fick endast sällskap av Ungern på nej-sidan.

Europeiska arbetsmarknadsbyrån (ELA) ska underlätta tillgång på information, förbättra efterlevnaden genom gemensamma inspektioner och medla då reglerna tolkas olika. Det gäller till exempel utstationerade arbetare och transporttjänster. Förslaget har urvattnats genom att inspektioner och deltagande i medling har blivit frivilligt, liksom att medlingen inte omfattar socialförsäkringsfrågor. Byrån ska starta redan nästa år.

– ELA kommer att hjälpa arbetstagare och arbetsgivare att lättare hantera komplexa aspekter av rörlighet över gränserna. Den hjälper också nationella myndigheter att samordna tillämpningen av EU-lagstiftning, sa Österrikes socialminister Beate Hertinger-Klein, som var mötets ordförande. Österrike är EU:s ordförandeland detta halvår.

Strid om namn och placering

Namnet på institutionen är en stridsfråga. Kommissionen föreslog att den ska kallas för myndighet, men majoriteten av EU-länder fick igenom namnbytet till byrå. Det ska bättre speglar att befogenheterna är begränsade och inte innehåller myndighetsutövning.

En ännu hetare stridsfråga är i vilken stad byrån ska placeras. EU-institutioner är alltid hett eftertraktade och medlemsländerna slåss hårt om att få dem.

Flera östliga EU-länder argumenterade för att byrån av rättviseskäl ska läggas i öst, i ett land som ännu inte har någon EU-byrå. Cypern, Slovakien och Lettland erbjöd sig.

Parallellt håller Europaparlamentet på att nå fram till sin ståndpunkt. Parlamentet väntas rösta i plenum nästa vecka. I allmänhet vill parlamentet ha mer tvingande regler än arbetsmarknadsministrarna, och vill också kalla det för en myndighet.

Steget därefter blir förhandlingar mellan representanter från parlamentet och ministerrådet för att forma den slutliga versionen av lagen