Internationellt är coliving en vanlig bostadsform, som passar i livets alla olika faser, och som är både klimatsmart, socialt och prisvärt. Flera privata aktörer och allmännyttor erbjuder coliving i dag. Det politiska intresset för bostadsformen är stort.

Seriösa aktörer slås undan 

I mars 2024 fattade Hyresnämnden i Stockholm ett beslut där bostadsformen hanteras som en andrahandsuthyrning i en privat hyresbostad och där varje boende likställts med en inneboende i en vanlig bostadslägenhet. Effekten blir att grunden för verksamheten slås undan för alla seriösa aktörer i colivingbranschen, då ekonomin inte blir hållbar för företagen. 

Regeringen behöver tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå regelförändringar för att skapa en tydlig ram för delningsboende som bostadsform. En rapport från slutet av 2023 där riksdagspartierna fått svara på sin inställning till coliving vittnar om en bred politisk uppbackning i riksdagen. Rapporten visar också att det finns en insikt i att dagens lagstiftning inte är anpassad till delningsboende och att politiken är beredd att agera. 

I grunden är det en lovvärd del av lagstiftningen som ställer till det i hyresnämndens tolkning, nämligen den paragraf som reglerar andrahandsuthyrning. Det är av vikt att det finns en lagstiftning som ger andrahandshyresgäster skydd mot oskäliga hyresnivåer. Men delningsboende kan inte likställas med privatuthyrning. 

Brådskande med en översyn 

Hyresnämndens beslut gör det tydligt varför delningsboende måste bli en tydlig definierad bostadsform. Coliving innebär att den boende hyr ett mindre privat rum med eget lägenhetsnummer där man kan folkbokföra sig med tillgång till större delade ytor. Oavsett om coliving etableras i nyproduktion eller vid ombyggnation av befintlig fastighet är det av yttersta vikt att utformningen blir ändamålsenlig med avseende på brand-, ventilation-, ljud-, tillgänglighet och funktion.

Det är av vikt att det finns en lagstiftning som ger andrahandshyresgäster skydd mot oskäliga hyresnivåer. Men delningsboende kan inte likställas med privatuthyrning. 

Delningsbostäder kan se olika ut, både vad gäller utformning och servicenivå. Det är rimligt att den boendeavgift som debiteras motsvarar den totala nyttan för den boende. I dagsläget är hyran för delningsbostäder uppbyggt på samma sätt som andra kategoribostäder, med en hyresdel och en serviceavgift.

Hyran sätts efter den normhyresnivå som finns på orten för lägenheter som producerats under det år som fastigheten gjordes i ordning för att fungera för delningsboende. Varje boendes andel räknas därefter fram proportionerligt. Serviceavgiften baseras på den service som ingår i boendet. 

Svenska Colivingförbundet organiserar driftoperatörer, allmännyttor och privata fastighetsägare, med den gemensamma ambitionen att bidra till en bättre fungerande och trygg bostadsmarknad. En översyn av regler och lagar brådskar, för att ett boende som efterfrågas av många kan bli en vitaliserande pusselbit på den svenska bostadsmarknaden. Bostadsminister Andreas Carlson måste agera, annars kommer en hel bransch försvinna från den svenska bostadsmarknaden.