Nu ska MP rösta om språkrörens framtid

Om bara drygt två månader slutar Per Bolund (MP) som språkrör för Miljöpartiet. Ännu är det inte klart vem som tar över – eller om ens någon ska göra det. På nytt har nämligen debatten om partiet ska slopa språkrörsmodellen blossat upp.

På ena sidan, de som vill behålla status quo och ser ett värde i det. Bland annat ett par av de mest profilerade språkrörskandidaterna.

– Jag förordar två. Jag tycker att det är det som gagnar partiet mest. Vår idé om maktdelning och jämställdhet kanaliseras ner i språkrörsformen, säger riksdagsledamoten Daniel Helldén (MP) till Altinget.

– Jag ser stora fördelar med den nuvarande modellen, att vi har två språkrör, att vi har en rotationsprincip, att vi generellt sprider på makten i partiet på flera olika stolar, säger europaparlamentarikern Pär Holmgren (MP), till Altinget.

På andra sidan finns de som ser en risk för otydlighet med dubbla högsta höns.

”För att verkligen nå ut till våra väljare och lyckas synas i dagens mediala landskap så krävs det ett omtag och en övergång till en modell med ett språkrör.”, skriver tidigare MP-ministern Karolina Skog i en debattartikel på Altinget.

Omröstning ska ge råd

På onsdagen inleds en rådgivande omröstning i språkrörsfrågan. Resultatet blir känt på fredag.

– Det är för att kunna ge riksvalberedningen en fingervisning om vad som komma skall. Men det är kongressen till syvende och sist som beslutar, säger partisekreterare Katrin Wissing (MP), till Altinget.

Samtidigt är det samma ombud som röstar i den rådgivande omröstningen som sedan ska rösta på själva kongressen. Så redan i veckan kommer det att komma ett besked om vartåt det lutar.

Det spås att resultatet kan bli jämnt. Bland annat har Västra Götalanddistriktet enligt uppgifter till Altinget låtit sina medlemmar rösta och landat i 52 procent för att behålla två språkrör, och 48 procent för att ha bara ett språkrör. Men även det är en rådgivande omröstning. Det är kongressombuden som i slutändan avgör vad de röstar på.

Olika möjligheter

På själva kongressen krävs kvalificerad majoritet för att övergå till en partiledare. Om en enkel majoritet röstar i favör för en modell med ett ensamt språkrör måste ytterligare en ordinarie kongress (år 2025) ta samma beslut. Så hur gör riksvalberedningen om den rådgivande omröstningen slutar med en enkel majoritet för ett ensamt språkrör? Det återstår att se.

– Partistyrelsen levererar resultatet sen är det upp till riksvalberedningen att tolka, säger Wissing.

Favorit vill stanna i Bryssel

Om språkrörsmodellen består så blir uppdraget för valberedningen ”bara” att utse en Bolund-efterträdare. Men det är en hel hop kandidater som anmält sig. Ett visst favoritskap tillskrivs Pär Holmgren. Han vill leda partiet från Bryssel.

– Kombinationen att ha ett språkrör i Europaparlamentet och ett språkrör troligen kvar i riksdagen gör att vi bättre kan knyta ihop vår politik på alla politiska nivåer. Det är ett enormt fokus i dag bara på riksdagspolitiken, säger han och fortsätter:

– Klimatomställningen handlar ju om global politik, internationell politik till exempel på EU-nivå, givetvis nationell politik men också regional och lokal politik. Och ska vi få det här att funka så måste vi börja tänka mycket mer lateralt.

Holmgren framhåller också att många möten i partiet redan i dag sker digitalt och att det då inte gör någon skillnad var man bor. Samtidigt har kritiker av idéen lyft fram att det blir svårt att med kort varsel ta sig till Stockholm om något dyker upp.

– Men det är precis som att hela diskussionen utgår från att allt ska ske från Stockholm. Med den teknik vi har i dag så är det ju inga problem att koppla upp sig från Bryssel eller Strasbourg.

Fler kandidater

Men även Stockholmspolitikern Daniel Helldén är som sagt sugen. Han ställer, till skillnad från Holmgren, upp även om det skulle vara för rollen som ensamt språkrör.

– Klimat- och miljöfrågorna är så otroligt viktiga och genomsyrar allt annat vi håller på med i samhället. Det vill jag säkerställa. Sen tycker jag att jag har en djup förankring i den gröna ideologin och kan det politiska arbetet. Jag känner ett stort stöd runt om i landet från miljöpartister, säger han till Altinget.

Sen finns kommunalråden Henrik Blind, känd som ”krysskungen i Jokkmokk” och Henrik Ölvebo från Gällivare. Martin Marmgren som var riksdagsledamot i slutet av förra mandatperioden och partiets energipolitiska talesperson Linus Lakso är två andra.

Dessutom ställer partistyrelseledamoten Torbjörn Nilsson, kommunpolitikern Nils Seye Larsen och prästen Magnus P Wåhlin upp. Den sistnämnda förlorade språkrörsomröstningen mot Per Bolund på kongressen 2021 med röstsiffrorna 171-87.

Även digitaliseringsexperten Carl Ståhle vill ta över efter Bolund.

– Jag har en lite annan bakgrund och jag ser att det behövs lite nytt blod in i Miljöpartiet, har han sagt i en tidigare intervju med Altinget.

Utfrågningar

Det återstår för riksvalberedningen och dess ordförande Louise Arndt att utse en kandidat senast fyra veckor före kongressen som går av stapeln i Örebro den 17–19 november.

Det kommer att hållas utfrågningar på samma sätt som i processen som ledde fram till Märta Stenevis val. Det är dock inte kommunicerat än om dessa kommer vara interna eller externa.

Valberedningen ska dessutom föreslå kandidater till partistyrelseledamöter, partisekreterare och kvinnligt språkrör.

Men oavsett vilka språkrörskandidater valberedningen landar i så kan det bli strid hela vägen in på stämman. När Peter Eriksson valdes till språkrör 2002 besegrade han valberedningens förslag Carl Schlyter och när Eva Goës valdes 1987, kom valberedningens förslag Jill Lindgren bara trea.

Nya kandidater kan också tillkomma – åtminstone i teorin – under själva kongressen.

– Det går att räcka upp sin hand på kongressen och säga att man är villig. Men det har inte varit jättevanligt på senare år för man vill ju gärna vara med i de här processerna, säger Katrin Wissing.