Debatt

L: "Glädjande med ökat stöd för både EU och euron bland svenskar inför EU-val"

DEBATT. Svenskarna är ett EU-positivt folk, och endast 10 procent skulle i dag rösta för ett utträde. Dessutom blir allt fler positiva till att införa euron, som i sin tur är avgörande för Sveriges framtid, skriver Tina Acketoft, EU-politisk talesperson (L).

Tina Acketoft , EU-politisk talesperson (L)
Tina Acketoft , EU-politisk talesperson (L)Foto: Magnus Fröderberg/Liberalerna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Tina Acketoft 
EU-politisk talesperson (L)

Idag samlar de partier som vill lämna EU 90 av riksdagens 349 mandat. Nästan 26 procent av ledamöterna i riksdagen företräder alltså partier som vill föra Sverige in i samma kaos som Storbritannien nu befinner sig i. Som liberal ser jag detta som djupt problematiskt både därför att Sveriges framtid finns i EU och i ett fördjupat samarbete med våra europeiska grannländer. Det är därför glädjande att se att detta inte motsvarar svenskarnas vilja.

Svenskarna är ett EU-positivt folk

Den senaste undersökningen som mäter svenskarnas inställning till EU visar att enbart 10 procent skulle rösta för en Swexit och att hela 82 procent skulle rösta för att stanna. Svenskarna vill klokt nog inte lämna det europeiska samarbetet, även om en allt större del av det svenska parlamentet vill det.

För att se till att dessa partier inte tillåts hindra Sverige från att vara en aktiv aktör i EU är det avgörande att alla som är berättigade att rösta också gör det i valet till Europaparlamentet den 26 maj nästa år. Tillsammans kan vi se till att Sverige är en stark röst för ökat samarbete.  

Gränsöverskridande lösningar 

Vill Sverige vara med och forma framtidens EU på riktigt eller vill Sverige sitta på läktaren?

Vi liberaler tror, som den stora majoriteten av svenskarna, på ett fördjupat europeiskt samarbete. De utmaningar som Sverige och Europa står inför kan inte varje land lösa själv. Det handlar om klimatutmaningarna och en tuff ekonomisk konkurrens från Kina och resten av världen. Det handlar om att tillsammans stå upp för de mänskliga rättigheterna men också om flyktingkrisen och om terrorhot och brottslighet. Utmaningar som är gränsöverskridande behöver lösas tillsammans.

Många av våra grannländer i Europa, så som Tyskland och Frankrike, har redan förstått detta och driver på för ökat samarbete och för nödvändiga reformer i EU. I denna process ställs Sverige inför ett viktigt val, som förr eller senare blir skarp: vill Sverige vara med och forma framtidens EU på riktigt eller vill Sverige sitta på läktaren?

Dags att införa euron 

Sverige och svensk handel förlorar på att stå utanför eurosamarbetet. Med euron underlättas gränsöverskridande handel och ekonomisk integration. Två av de tre viktigaste länderna för svensk export, Tyskland och Finland, har euron som valuta. Dessutom är det i eurokretsen alla viktiga ekonomisk-politiska beslut fattas. Därför är ingen annan enskild fråga så avgörande för Sveriges ställning i det europeiska samarbetet som frågan om ett svenskt euromedlemskap. 

Även i denna fråga ser vi att allt fler svenskar ser vikten av ett svenskt deltagande. Inställningen till den gemensamma valutan har blivit allt mer positiv bland svenskarna. Den nya undersökningen visar att stödet för euron bara sedan i mars ökat med fyra procentenheter till 30 procent. Att allt fler ser vikten för Sverige att delta även i det monetära samarbetet är avgörande för Sveriges framtid.

Sveriges plats är i EU 

De svenska medborgarna är mycket tydliga i vad de tror är rätt väg framåt för Sverige: att Sveriges plats är i EU, inte utanför. För att garantera att det är denna framtid, med ett Sverige i EU, vi möter är det helt avgörande att valberättigade använder sin möjlighet att påverka och röstar i parlamentsvalet. 

Tycker du som vi att Sverige behöver vara en stark aktör och en tydlig liberal röst i EU då finns det bara ett parti att välja den 26:e maj - Liberalerna!

Nämnda personer

Tina Acketoft

Tidigare riksdagsledamot (L)
Informationslinjen (Linnéuniversitetet, 1989-1990), kommunikation, reklam och marknadsföring (City of London College, 1990-1992)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00