Hopp om genombrott i migrationsförhandlingarna: ”Vi är redo”

Man talar om en ”jumbotrilog” när ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen under torsdagen träffas för att knåda de sista delarna i vad som är tänkt att utgöra ett EU-gemensamt asyl- och migrationssystem.

Under en dag ska alla kvarvarande fem delar i den så kallade migrationspakten förhandlas. Poängen med att samla alla förhandlingar är att de olika delarna hänger samman i ett paket – det är med andra ord upplagt för kohandel där eftergifter i en del kan jämkas i en annan del.

Efter flera år av förhandlingar, som av vissa inblandade beskrivs som de tuffaste de upplevt, uppges man nu vara nära en överenskommelse. Och inför torsdagens förhandlingsmaraton är förhoppningarna stora från alla inblandade parter om att man ska kunna nå någon slags överenskommelse innan jul.

– Jag måste säga att stämningen är väldigt konstruktiv. Så jag tror faktiskt att vi kommer att nå en överenskommelse. Självklart kommer det bli vissa hinder och debatter men jag är optimistisk, sade EU-kommissionär Ylva Johansson, som var den som lade fram förslaget för drygt tre år sedan, i veckan.

”Vi är redo”

Från EU-parlamentets håll hörs samma tongångar. EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) är parlamentets huvudförhandlare i en av de centrala delarna av pakten, den som reglerar hur asylsökande ska fördelas mellan medlemsländer. Han tror inte att en överenskommelse kommer att nås under torsdagen men väl innan årets slut.

Nu handlar det om man är villig att göra de nödvändiga kompromisserna så att vi kan behålla en stark majoritet i parlamentet och i rådet.

Tomas Tobé (M)

– Nu handlar det om man är villig att göra de nödvändiga kompromisserna så att vi kan behålla en stark majoritet i parlamentet och i rådet. Jag tror att det är fullt möjligt, sade han på en briefing för journalister inför torsdagens förhandling.

– Från parlamentets sida är vi redo.

Obligatorisk solidaritet

En av de återstående knäckfrågorna är hur man gemensamt mellan medlemsländerna ska ta ansvar för asylsökande för att hjälpa de länder som idag tar emot flest. Parlamentet gick i våras rådet till mötes och övergav sitt ursprungliga krav på en tvingande omfördelning.

I stället pratar man om en obligatorisk solidaritet där de länder som är under störst tryck ska få hjälp av andra länder, inte nödvändigtvis med att de tar asylsökande och därmed avlastar, men att alla på något sätt ska bidra genom att exempelvis ge pengar, med gränsvakter eller att hjälpa till med återvändande.

En specifik fråga är ansvaret för migranter som räddas på havet. Parlamentet vill att medlemsländerna på olika sätt tar ett gemensamt ansvar även för dessa människor. 

– Parlamentet har redan visat att vi är konstruktiva, vi rör oss i en riktning som gör det lättare för rådet, men här vill vi se att rådet rör på sig, sade Tomas Tobé.

Kniven på strupen

Förhandlarna har kniven mot strupen. För att hinna enas om migrationspakten före EU-valet i juni så krävs det att man har en politisk överenskommelse senast i början av februari för att hinna med den efterföljande processen med att nagelfara och översätta lagtexterna som ska antas innan parlamentet har sin sista plenarsession i april.

Jag har ganska goda förhoppningar om att vi kommer att landa relativt nära rådspositionen och det är också vad Sverige hoppas på

Maria Malmer Sternergard (M)

Migrationsminister Maria Malmer Sternergard (M), som under det svenska ordförandeskapet i våras var den som ledde rådets förhandlingar i frågan, sällade sig i veckan till den hoppfulla skaran om att en överenskommelse snart kan vara på plats.

– Men det bygger ju på att båda sidor är beredda att göra vissa kompromisser, sade Maria Malmer Sternergard till Altinget i samband med ett ministermöte i Bryssel i veckan.

Hon säger samtidigt att hon upplever att det i förhandlingarna de senaste månaderna har skett en ytterligare förflyttning mot rådets position, ”det vill säga en mycket stram produkt”.

– Jag har ganska goda förhoppningar om att vi kommer att landa relativt nära rådspositionen och det är också vad Sverige hoppas på, sade hon.

Partikollegan Tomas Tobé, som befinner sig på parlamentets sida av förhandlingsbordet, håller med om att parterna har närmat sig varandra.

– När vi sedan förhoppningsvis har en överenskommelse tillsammans, tror jag att det kommer att spegla både rådets men också Europaparlamentets ståndpunkt, sade han till Altinget på onsdagen.

Inte alla hoppfulla

Inte heller görs något för att stoppa drunkningarna i Medelhavet. Det är oerhört allvarligt

Malin Björk (V)

Alla är dock inte förhoppningsfulla om ett nära anstående överenskommelse. EU-parlamentarikern Malin Björk (V) är vänstergruppens förhandlare i den återstående delen av pakten som reglerar hur asylsökande ska registreras i olika databaser som kan delas mellan medlemsländerna. Hon är kritisk till migrationspakten överlag. 

”Många är nöjda bara för att vi snart verkar ha en överenskommelse. Men en överenskommelse är i sig ingen seger. Man måste se till innehållet. Vi ser en politik som kommer att leda till fler öfängelser, mer gränsvåld och rättsosäkra asylprocesser. Inte heller görs något för att stoppa drunkningarna i Medelhavet. Det är oerhört allvarligt”, sade Malin Björk i ett uttalande på onsdagen.