Förbjudna kemikalier får svårare ta sig in i EU

Frågan om förbjudna ämnens möjligheter att i undantagsfall släppas in på den europeiska marknaden har diskuterats under en längre tid. Men det var först år 2016 som Sverige drog kommissionen inför domstol för att reda ut frågetecknen kring hur lagstiftningen i praktiken ska uttolkas. I slutet av förra veckan kom beskedet från EU-domstolen.

Nu kommer ansökande bolag behöva öka sina ansträngningar för att fortsatt få tillträde till EU.
– Det får bara ges tillstånd till den här sortens ämnen om det är visat att det inte finns några alternativ, det står i lagstiftningen, säger Susanne Classon på miljö- och energidepartementets rättssekretariat till Altinget.

Svagt underlag har kunnat passera

Problemet som kommissionen och medlemlandsrepresentanterna i kommittén som behandlar ärendena ställts inför har varit att en del tillståndsansökningar har innehållit dåliga eller bristfälliga beskrivningar av vilka alternativ som finns, fortsätter Susanne Classon.

– Det har varit svårt att ta ställning till det här kriteriet. Och då har kommissionen i alla fall hittills meddelat tillstånd, fastän det varit tveksamt om det kriteriet varit uppfyllt. Men nu visar det här fallet att kommissionen inte får ge tillstånd om det finns osäkerheter kring om det saknas alternativ, säger Classon.

Nervsystemspåverkande och cancerframkallande vägfärg blev droppen

I det aktuella fallet som domstolen prövade var det ett bolag som beviljades tillstånd att sälja färg som innehöll annars förbjudna blykromater. Ansökan från bolaget, som kom in år 2013, fick redan när det utreddes hos europeiska kemikaliemyndigheten ECHA in flera protester. I flera länder hade nämligen ämnet varit utfasat sedan tidigt 1990-tal. Men trots protesterna så reddes inte frågetecknen ut, och till slut fick det sökande bolaget år 2016 godkänt av ECHA, Reach-kommitteen som samlar medlemsländernas representanter och EU-kommissionen. Sverige, Danmark och Finland röstade alla emot beslutet.

För tillfället analyserar vi domslutet i detalj. De möjliga konsekvenserna kommer att diskuteras av ECHA:s ledning framöver

Mikko Väänänen
ECHA

Det är dock inte den enda gången som förbjudna ämnen fått godkänt att finnas kvar på delar av den europeiska marknaden trots att ansökningarna ifrågasatts. Bara för några veckor sedan uppmärksammades det senaste fallet när ett annars förbjudet ämne, sexvärt krom, fick grönt ljus av medlemsländerna för att användas brett inom stora delar av industrin.

Läs mer: Stark kritik mot att cancerframkallande ämne får grönt ljus

Sveriges representanter fick då åka hem besvikna, efter att än en gång inte ha fått stöd för sina protester mot hur regelverket bör tolkas. Anne-Marie Vass hos Kemikalieinspektionen hoppas att de utfallen inte ska behöva upprepas framöver.

– Jag hoppas att vi slipper behöva bli lika besvikna igen, men det är jättesvårt att säga. Men avsikten är ju att systemet ska fungera smidigt utan att vi ska behöva diskutera detta. Jag hoppas att vi kan enas nu om hur processen ska se ut, säger hon till Altinget.

Snävare ansökningar att vänta

En av de troliga konsekvenserna av domslutet är bland annat att bolag kommer att tvingas begränsa sina ansökningar framöver till att omfatta färre användningsområden. I många fall har det varit så att ett förbjudet ämne faktiskt behövs i några delar av industrin.

– Det kanske rör sig om att de ansökt om 15 användningsområden, medan det bara i tre fall har varit absolut nödvändigt att ha kvar dem. Då har säkerligen flera länder resonerat att det är bättre att fria än fälla deras ansökningar, för att substansen just behövs i några användningsområden, säger Anne-Marie Vass.

Flesta fallen okontroversiella

Ett av de första tillfällena där domstolens besked kan prövas i praktiken blir i april, när medlemsländerna nästa gång samlas i den så kallade Reach-kommittén för att ge rådgivande besked till kommissionens slutliga beslut.
– Man ska komma ihåg att det inte är så många fall där vi inte kommit överens, säger Anne-Marie Vass och fortsätter:
– Av runt 180 ansökningar är det kanske tio som vi har reagerat på.

Kommissonens talespersoner säger till Altinget att de hittills inte har kunnat dra några slutsatser av domslutet. Samma besked kommer från ECHA:s talespersoner.
– För tillfället analyserar vi domslutet i detalj. De möjliga konsekvenserna kommer att diskuteras av ECHA:s ledning framöver, säger Mikko Väänänen vid ECHA till Altinget.

Läs också: Svensk seger om hormonstörande ämnen