EU:s ledare måste erkänna arbetsmarknadens parters centrala roll

En väl fungerande dialog mellan fack och arbetsgivare är helt nödvändig för att EU ska kunna möta de utmaningar som står för dörren. En förutsättning är att parterna får förhandlingsutrymme. Vi ser därför fram emot att EU:s ledare i den strategiska agendan vid toppmötet i juni slår fast att social dialog är en nödvändig och produktiv faktor. Parterna måste få utrymme att hantera dessa utmaningar.

I juni ska EU:s stats- och regeringschefer besluta om EU:s långsiktiga prioriteringar för perioden 2024–2029. En av dessa är hur EU ska stärka sin globala konkurrenskraft genom en hållbar och inkluderande omställning till en grön och digital ekonomi.

Grundläggande rättigheter måste respekteras 

Om EU:s konkurrenskraft ska stärkas krävs lösningar som är anpassade till de specifika utmaningar och behov som olika delar av arbetsmarknaderna möter. En god dialog mellan arbets­marknadens parter, det som inom EU kallas social dialog, behöver innehålla ett utrymme som gör det möjligt att möta utmaningarna och anpassa arbetsmarknaden till nya behov på ett flexibelt och inkluderande sätt. Helt fundamentalt i sammanhanget är att skyddet för de grundläggande rättigheterna om föreningsfrihet, förhandlingsrätt och kollektiva åtgärder respekteras fullt ut.

Ansvarstagande och starka parter har gett Sverige goda förutsättningar att snabbfotat anpassa arbetslivet genom strukturomvandlingarna.

Den svenska arbetsmarknaden är ett bra exempel på när den sociala dialogen lyckats. I ett sekel har parternas förhandlingslösningar utvecklat det svenska samhället, stärkt industrins konkurrenskraft och verkat för omställning, inte genom att skydda jobb utan genom att skydda arbetstagarna. Ansvarstagande och starka parter har gett Sverige goda förutsättningar att snabbfotat anpassa arbetslivet genom strukturomvandlingarna.

Ömsesidig förståelse och tillit 

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på ömsesidig förståelse och tillit. Parterna sluter avtal om allt från lön och pensioner till omstruktureringar. En av framgångsfaktorerna har varit att lagstiftaren har gett parterna utrymme att förhandla och frihet att forma avtal. De framgångs­rika förhandlingar som ledde till Trygghetsöverenskommelsen från 2022 hade inte kunnat gå i mål utan ett omfattande förhandlingsutrymme.

Vi är därför glada över att den sociala dialogens betydelse för effektiv omställning alltmer uppmärksammas i EU-samarbetet. Portoförklaringen från 2021, rådsrekommendationen om social dialog 2023, kommissionsordförandes Ursula von der Leyens tal om tillståndet i Unionen 2023 och nu senast trepartsuttalandet från toppmötet i Val Duchesse är några exempel på detta.  

EU-kommissionens ordförande hade rätt i höstas när hon deklarerade att Europas framtid måste byggas med och av arbetsmarknadens parter. Parterna är och vill vara en del av lösningen på de utmaningar som vi står inför.  

Det är därför hög tid att EU:s ledare slår fast att dialogen mellan fack och arbetsgivare är nödvändig, samt att parterna ges utrymme att förhandla. I den strategiska agendan från 2019 nämns arbetsmarknadens parter som samrådsparter. Det räcker inte för att vi ska kunna ta ansvar och lösa utmaningar. Genom att erkänna arbetsmarknadens parters centrala roll för EU:s framtid värnas den svenska arbetsmarknadsmodellen och förutsättningar skapas för att bygga välstånd i hela Europa.