EU går gruvlobbyn till mötes

Jordens Vänner Europa har nyligen genomfört en undersökning av den europeiska gruvindustrins lobbyverksamhet inom EU och industrins påverkan vid skapandet av ett nytt lagförslag för råvaruförsörjning inom EU – EU Critical Raw Materials Act, som just nu behandlas i EU. Det de visar i rapporten är ett skrämmande exempel på hur lobbyismen påverkar politiker att gå med på att våra naturresurser förstörs utan någon möjlighet att stoppa det för lokala invånare.

Gruvindustrin och metall-/batteriindustrin har genomfört cirka 1 000 möten med beslutsfattare på hög nivå inom EU-kommissionen och EU-parlamentet (cirka 2 möten per vecka) samt spenderat 21 miljoner euro, årligen, sedan december 2014 på sin lobbyverksamhet.

 Vi i Sverige har varit bortskämda med att ha tillgång till rent och fint vatten att dricka och använda, men det finns inga garantier för att vi ska kunna få åtnjuta samma fördel i framtiden.

Detta har lett till att EU-kommissionen i sitt nya lagförslag har gått industrin till mötes, så till den grad att miljö- och hälsohänsyn i stort sett helt saknas. Klimatförändringarna har använts som ett skäl för att få öppna nya gruvor utan att grundliga miljöbedömningar ska göras.

Företag kan, om förslaget går igenom, ansöka om att komma med på en lista över strategiska projekt och kan därmed komma att få undantag från miljölagstiftningen. Ytterligare ett krav från gruvindustrin har varit att dessa så kallade kritiska projekt ska stå över andra allmänintressen.

Man finner dessutom dessa krav från gruvindustrin i lagförslaget:

• Lättnader från regler som styr användning av kemikalier
• Lagstadgade regler för insatser för att ”underlätta lokalsamhällens acceptans av gruvprojekt” (i rapporten framgår även att gruvbolag önskat att man ska kriminalisera gruvmotstånd)
• Finansiering av så kallade kritiska projekt via skattemedel, samt skattelättnader för gruvbolag
• Ett mindre inflytande ifrån samhället och lägre grad av transparens i processen
• Förenklade tillståndsprocesser och ett nedbantat regelverk
• Inga fredade zoner för gruvor
• Önskad assistans från EU:s institutioner med att säkra tillträde till råvarutillgångar från u-länder som är rika på naturtillgångar

Endast tre procent av allt vatten som finns på vår planet är sötvatten. Vi är helt beroende av sötvatten för att kunna leva på den här planeten. I dag är rent sötvatten en stor bristvara i världen. Vi i Sverige har varit bortskämda med att ha tillgång till rent och fint vatten att dricka och använda, men det finns inga garantier för att vi ska kunna få åtnjuta samma fördel i framtiden. Vi måste skydda våra värdefulla sötvattenresurser.

Gruvverksamhet är både miljöfarlig verksamhet och farlig vattenverksamhet enligt svensk lag. Gruvor påverkar alltid omgivande vattendrag och natur och därigenom människors och djurs hälsa. Stora gruvhål tömmer grundvattnet runtom brotten. Ofta får gruvan till följd att vattentillgången i omgivande natur försvinner eller blir otillräcklig för att upprätthålla ekosystemen och vattentillgången för närboende. I värsta fall växer inget och det blir omöjligt för ekosystemen att överleva.

Dessutom frigörs ämnen som legat skyddade inne i berggrunden vid sprängningar och bearbetning och förs iväg med vindarna och vattnet och sprids över ett större område. En del av dessa ämnen är giftiga och några är radioaktiva.

Hälsoproblem orsakas

Ofta används kemikalier i gruvverksamheten och metallproduktionen och dessa orsakar också problem för vattenförsörjning och vegetation, samt för människors och djurs hälsa. Därtill ska läggas att maskiner som används vid gruvverksamhet ofta drivs med fossila bränslen liksom omfattande transporter till och från gruvan. Till själva gruvområdet måste det anläggas nya vägar, som även de ofta kräver att skogsområden måste jämnas med marken.

Ytterligare en viktig aspekt vid gruvverksamhet är att gruvor genererar stora mängder avfall som ofta måste förvaras på plats. Detta tar stora områden i anspråk. I avfallet finns ofta giftiga och radioaktiva ämnen som utgör problem för omgivningen. Gruvavfall måste övervakas långt efter att verksamheterna har avslutats.

Det finns enligt Naturvårdsverkets databas 324 misstänkt förorenade gruvområden i Sverige. Gruvorna är i dag nedlagda och klassas enligt Naturvårdsverket ha ”mycket stor eller stor risk” för människors hälsa och miljön. Räknar man även de med måttlig och liten risk, rör det sig om över 2 000 misstänkta områden. Att efterbehandla områden kostar miljontals kronor och notan landar oftast hos skattebetalarna när olönsamma gruvföretag går i konkurs. Ibland går det inte ens att rena mark och vatten från föroreningar orsakade av gruvdrift.

Skapa cirkulära ekonomier

Sällsynta jordartsmetaller har varit i bruk i vårt samhälle sedan 1950-talet. Vi finner dem bland annat i elektronik. En stor konsument av de här metallerna är oljeindustrin och vapenindustrin. I dag återvinns knappt en procent av de här metallerna. Det ger en tillväxtpotential på 99 procent. Nyckeln till ett hållbart samhälle är att minska konsumtionen och skapa cirkulära ekonomier, så att vi inte förstör de naturresurser som håller oss vid liv. Det måste bli möjligt att reparera produkter i mycket större utsträckning, återanvända, återvinna, samt tillverka produkter med mycket längre hållbarhet.

Kraven från gruvindustrin är minst sagt orimliga och rent farliga. Vi riskerar katastrofala följder ifall detta lagförslag blir verklighet.

Vi kan inte rädda klimatet genom att förstöra vattnet och miljön. Att öppna massor av nya gruvor för att ersätta fossila bränslen med ett ökat metallberoende är en ekvation som inte går ihop. Vi behöver välja andra vägar för att kunna skapa en hållbar framtid.

Det är naturens eget sofistikerade system som reglerar klimatet – inte metaller.