Efter tre månader – Buschs elstödsansökan inlämnad

Regeringen har nu skickat in ansökan om företagens elstöd till EU-kommissionen. Men i regeringens upplägg finns fortsatt risk för att bolag får mer stöd än de betalat för. Samtidigt förlängs nu ansökningstiden för det särskilda stödet till elintensiva bolag efter lågt söktryck.

Ebba Busch har haft sen januari på sig att skicka in ansökan till EU om elstöd till företagen i södra Sverige. Nu föreslås att företag med fasta avtal ska bli utan stöd.
Ebba Busch har haft sen januari på sig att skicka in ansökan till EU om elstöd till företagen i södra Sverige. Nu föreslås att företag med fasta avtal ska bli utan stöd.Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Jacob Hederos

Efter att Energimarknadsinspektionen den 11 januari gav grönt ljus till det föreslagna generella elstödet till företag i södra Sverige utlovade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att en statsstödsansökan skulle skickas in ”inom kort”.

Nu är det klart. Men det dröjde nästan tre månader innan ansökan skickades in. Detta eftersom EU-kommissionen enligt Altingets uppgifter signalerat att det upplägg som lagts fram i förslaget inte skulle godkännas. Det ansågs nämligen inte leva upp till grundkravet för att stöden ska betalas ut till företag som faktiskt ”drabbats” av energikrisen till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Under tisdagen ska statsstödansökan alltså till slut ha skickats in till EU-kommissionen. Och då med ett tillägg till tidigare utformning. Det ska nämligen inte vara möjligt att ta emot stödet – på max två miljoner euro (enligt punkt 2.1 här) – om du har haft ett fast elpris som täckt hela din förbrukning innan Rysslands aggression inleddes.

Det ska däremot räcka att visa upp att företaget haft ett rörligt prisavtal för någon del av sin förbrukning under det senaste året från den 24 februari 2022 för att kvala in, enligt vad Altinget erfar. Därmed kvarstår risken för överkompensation, att ett bolag kan få ut mer i stöd än de betalt. 

Altingets gratis nyhetsbrev

Regeringen, som kritiserats för att vara senfärdig i arbetet med företagsstödet har denna gång, till skillnad från tidigare, valt att ligga lågt i kommunikationen kring ansökan, enligt Altingets uppgifter.

Svalt intresse hittills för stöd till elintensiva

Men det är inte det enda gruset i stödmaskineriet. För trots uppmaningar från ansvariga ministern Ebba Busch till bolagen om att söka, så har det hittills gått kärvt med det första företagsstödet – som aviserades redan i höstbudgeten för att gå till elintensiva företag.

Under den första månaden som det varit möjligt att söka har endast 17 bolag beviljats stöd, och cirka 375 bolag skickat in ansökningar, säger ansvariga enhetschefen Anna Lindström på Energimyndigheten.

Vad som är orsaken till att så få sökt är inte känt. Över 30 000 besök på hemsidan för stödet pekar dock på att företagen nåtts av informationen.

– Vi har inte pratat med företagen. Men det vi har hört, och det vi kan se är orsaken till att de får avslag, är att de inte når upp till ett av kraven som är att man ska ha 1,5 gånger högre elkostnad under stödperioden, som motsvarande period året innan. Men det är samtidigt väldigt bra. För då har de ju prissäkrat, samtidigt som elpriserna inte blev så höga som regeringen befarade när de skrev detta, säger Anna Lindström till Altinget och fortsätter:

– Men det finns ju fortfarande företag som har haft det otroligt tufft, och då är det bra att stödet finns.

Läs också

Småföretag diskvalificeras

En annan tänkbar förklaring till det låga söktrycket kan också vara att det hos Energimyndighetens hemsida finns en ”räknesnurra”, där intresserade företag snabbt kan få en hint om de kan vara aktuella för stöd, fortsätter Anna Lindström.

Därutöver kan ett annat krav i förordningen också bli ett hinder, även om man annars uppfyller kriterierna. Det rör att utbetalningarna inte får gå till företag med mindre än 50 000 kronor. 

– Det gör att små företag, tyvärr, kan ha haft jättehöga räkningar, men de når inte upp till det utbetalda beloppet på 50 000, säger Lindström. 

Budgeten på 2,4 miljarder kronor hade därför högst troligen inte gått åt innan ansökningsfönstret stängts direkt efter påsken, den 17 april. Under onsdagens regeringssammanträde beslutade regeringen därför att förlänga ansökningsperioden till den 18 juni.

Vi ser när vi kollar i ärendelistorna, att vi kommer att kunna bevilja fler stöd framöver.

Anna Lindström
Enhetschef, Energimyndigheten
Samtidigt gjordes vissa ”administrativa lättnader” för att underlätta ansökningsförfarandet. Förordningsförändringen var inte publicerad vid pressläggning, men dessa förändringar ska dock inte förändra kraven som ställs på de ansökande bolagen, enligt Anna Lindström. Hon tror samtidigt att siffrorna inte kommer att se lika dystra ut framöver.

– Vi ser när vi kollar i ärendelistorna, att vi kommer att kunna bevilja fler stöd framöver.

Tillsammans med en uppmaning att ansöka ska beslutet om förlängningen nu kommuniceras till berörda branscher via ett brev från klimat- och näringslivsdepartementets politiska ledning, enligt Altingets uppgifter.

Ingen oro hos branschaktör

Hos Ikem, vars medlemmar samlar ett stort antal elintensiva bolag som därmed skulle kunna kvalificera sig för stödet, ser EU-policychef Mikael Möller dock inte några signaler hittills om att stödet inte skulle locka de medlemmar som kan berättigas.

Har man rätt till ett stöd, så tror jag det är naturligt att man också söker det

Mikael Möller
EU-policychef, IKEM
– Har man rätt till ett stöd, så tror jag det är naturligt att man också söker det, säger Möller till Altinget i en intervju som gjordes innan beslutet om förlängningen kommunicerats.

Samtidigt betonar han att branschorganisationen inte har insikt i företagsspecifika uppgifter om elförsörjningen.

– Vi ser aldrig företagens enskilda ansökningar.

Stödbeloppet, som också i denna stödform ligger på max två miljoner euro, ses samtidigt främst som ett ”litet plåster på såren” som Mikael Möller beskriver det. Men han betonar att det skiljer sig åt mellan medlemmarna.

– Köper du för några hundra miljoner om året, så är det ett litet plåster, köper du för mindre – så är det ett större.

De 2,4 miljarderna ligger samtidigt just nu i statsbudgeten. Men det är tänkt att medlen ska kunna finansieras via flaskhalsintäkter från Svenska kraftnät, i likhet med resterande stöd till hushållen och företagen. Den prövningen är ännu inte igång, enligt Altingets uppgifter.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024