”Jag ser inte så mycket ljusglimtar i miljöpolitiken”

Naturskyddsföreningens nya ordförande anser att allvaret i klimatkristen och artutdöendet måste få större utrymme i samhällsdebatten. För miljörörelsen gäller det att börja tala klarspråk. ”Jag tror inte på att försköna, men det har vi gjort i miljörörelsen”, säger Beatrice Rindevall.

"Jag hoppas verkligen att vi lyckas påverka debatten så att folk förstår. Om vi inte blir bättre på det, om vi inte blir vassare, så är det ett problem." säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Beatrice Rindevall om organisationens uppdrag.
"Jag hoppas verkligen att vi lyckas påverka debatten så att folk förstår. Om vi inte blir bättre på det, om vi inte blir vassare, så är det ett problem." säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Beatrice Rindevall om organisationens uppdrag.Foto: Naturskyddsföreningen
Johanna Alskog

Hur skulle du beskriva din första tid som ordförande för Naturskyddsföreningen?

– Det är väldigt mycket att sätta sig in i. Det är en stor organisation och det är många viktigt frågor som behöver hanteras. Det har varit intensivt och superspännande.

Har du blivit överraskad av någonting så här långt?

– Uppdraget är ganska mycket som jag trodde. Det gäller att lära sig om olika världar: Folkrörelsen, kansliet, det externa och styrelsearbetet. Det är också mycket historia. Naturskyddsföreningen är en 100 år gammal förening, vi har medlemmar som har varit aktiva i decennier. Det är mycket att sätta sig in i och mycket att ta hänsyn till.

– Kanske hade jag trott att jag skulle känna annorlunda inför media i min nya roll, med tanke på min bakgrund från Supermiljöbloggen. Det har varit en katastrofsommar med bränder och översvämningar. Även om medierna är mycket bättre på att rapportera nyheter i dag än när vi startade Supermiljöbloggen, så beskrivs klimat- och miljöfrågorna fortfarande som ett särintresse av medierna. Att det är en existensiell fråga syns inte alls.

Hur vill du beskriva Naturskyddsföreningens roll och uppgift i miljöpolitiken?

– Vi är Sveriges största miljöorganisation. Det är en enorm kraft. Vi har 200 000 medlemmar, det är en stor del av Sveriges befolkning och innebär att vi är en maktfaktor och ett ansvar. För varje dag som klimatkrisen och artutdöendet eskalerar, blir vår roll svårare och svårare, men också ännu viktigare.

Vad kan ni som organisation bli bättre på?

– Jag hoppas verkligen att vi lyckas påverka debatten så att folk förstår. Om vi inte blir bättre på det, om vi inte blir vassare, så är det ett problem.

– Diskursen i dag är helt fel, när klimatförnekande åsikter lyfts fram på ledarplats i en av Sveriges största tidningar och när politiken nedmonterar den redan otillräckliga miljöpolitiken. Samhällsdebatten måste vändas upp och ner. Åre flyter bort och resultatet är en rubrik i Svenska Dagbladet om att äntligen kommer extremvärdet. Det är otroligt konstigt att publicera den texten, men det är ett tecken på samtiden.

(Reds.anm. Beatrice Rindevall syftar på en omdiskuterad krönika i Svenska Dagbladet av Lena Andersson.)

Vilka misstag ser du att miljörörelsen har gjort och som ni borde ta lärdom av?

– Det finns en diskussion i miljörörelsen om hur vi ska prata om att läget är så akut. För egen del har jag problem med inställningen att man ska prata om att det finns mycket hopp, att fönstret är öppet och att vi har sju år på oss. Vi har inte sju år kvar. Vi har inte några år kvar alls. Vi måste prata om verkligheten. Positiva exempel och visa lösningar är viktigt, men det ska finnas substans och sanning i det man lyfter. Ett verkligt hopp. Jag tror inte på att försköna, men det har vi gjort i miljörörelsen.

– Det som verkligen ger mig hopp är engagemanget vi ser för frågorna. Alla som lär sig mer, förstår och agerar i sina olika positioner. Ska vi kunna komma till rätta med de kriser vi har att hantera, så är engagemanget hos folk helt avgörande.

Vilka ljusglimtar och orosmoln ser du i miljöpolitiken just nu?

– Jag ser inte så mycket ljusglimtar i miljöpolitiken. Men vi får en ökad tillströmning av medlemmar, så delar av svenska folket tar sig framåt. Sedan finns det positiva exempel bland kommuner och företag.

Många, bland annat från miljörörelsen, beskriver EU som en progressiv kraft i miljöpolitiken. Håller du med om det?

– När Sverige har slängt ledartröjan, då har EU varit en garant. Precis så som många har hoppats att EU ska fungera. Vi har ett EU-val snart, vi får hoppas att resultatet i  det valet blir bra, även om prognoserna säger annat.
 
Vilka miljöpolitiska frågor är extra viktiga för Naturskyddsföreningen att driva?

– Klimatkrisen och artutdöendet.

Kan du bryta ner de två stora frågorna i konkreta exempel på politiska frågor?

– Naturrestaureringslagen har vi följt noga i EU-processen och den behöver vi fortsätta följa, så att Sverige inte lägger sig på en lägstanivå.

– Klimatmålen för 2030. Att Sverige har 2030-målen är helt avgörande. Vi behöver sänka våra utsläpp nu, vi borde redan ha sänkt våra utsläpp, vi kan inte skjuta upp det.
 
Vilken är din miljöpolitiska hjärtefråga?

– Jag kommer från fisket. Där har jag en extra grund att stå på.

Läs också

Nämnda personer

Beatrice Rindevall

Ordförande Naturskyddsföreningen
Kandidat i globala studier (Göteborgs uni., 2012)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00