Hallå där Gerhard Holmgren – slutar efter sju års resa med Rio

– Så här stor har folkhögskolan aldrig varit tidigare, så här många deltagare har vi aldrig haft förut. Folkhögskolan har vuxit under 150 år, säger Gerhard Holmgren till Altinget.

– Utbyggnaden av folkhögskolan från 2014 och framåt har varit det mest påtagliga. Det finns i dag 8 000 fler permanenta årsplatser. Det började med nya platser redan under Alliansen. Framför allt lades det in 5 000 nya platser 2018. Och för de senaste 5 000 har folkhögskolorna fått bättre betalt, något som vi på Rio har jobbat hårt för.

Det låter riktigt bra, men brukar ni inte säga att ni är underfinansierade?

– Ekonomi och justa villkor är fortfarande en utmaning. Visst bidrar de ökade volymerna, men vi behöver en säkrad finansiering. Vi driver på för att staten långsiktigt ska ta ansvar för hela finansieringen.

– En annan stridsfråga är den så kallade mobilitetsersättningen. Bor du i Norrbotten och går på folkhögskola i Stockholm, så ska Norrbotten vara med och finansiera din studieplats. Här har vi en dialog med SKR och Folkbildningsrådet, och det ligger förslag från SKR som ska behandlas under hösten. Deras styrelse förväntas fatta beslut i november om vilken rekommendation de vill ge.

Vilka andra stora förändringar ser du över tid?

– Rörelsefolkhögskolornas andel har vuxit sedan 1970-talet. Av dagens 154 folkhögskolor är 110 medlemmar i Rio. Då var fördelningen ungefär 50-50 av 100 folkhögskolor. En annan förändring är att färre elever bor på internat, men internaten finns kvar på 100 folkhögskolor. Det är en större utmaning att bygga bra studiemiljöer på dagsfolkhögskolor.  

– På folkhögskolans allmänna kurs och arbetsmarknadsutbildningar finns i dag många fler deltagare som får en väg till etablering i samhället. Det kan vara unga utanför, funktionsnedsatta och personer med utländsk bakgrund.

– Sedan har de estetiska utbildningarna blivit fler. De fungerar ofta som förberedelse för högre utbildning inom foto och film, musik och teater. Folkhögskolans mix med att både ge personlig utveckling och behörigheter gör oss unika, och den behövs för att vi ska vara folkhögskola. 

Folkhögskolan ger en andra chans och en annan chans. Det är jag stolt över.

Vilka huvudmän driver flest folkhögskolor?

– Det finns en stabil stomme som drivs av arbetar- frikyrko- nykterhetsrörelse, svenska kyrkan även kvinnorörelsen. Det nya är dels att några ägs av lokalt och regionalt föreningsliv med flera intressenter där syftet just är att driva en folkhögskola. Sedan har vi några nya: Holma som drivs av odlingsrörelsen, Padeia som är judisk, St Ignatius ortodoxa och Fryshuset. Det finns helt enkelt fler aktörer i dag. Folkhögskolan ger en andra chans och en annan chans. Det är jag stolt över.