Boverkets initiativ mot hemlöshet får kritik 

På eget initiativ presenterar Boverket ett förslag på en ny modell som ska öka tillgången på bostäder för dem som i dag har svårt att få en bostad till ett pris de kan betala.

– Jag tycker att vi med öppna ögon behöver kunna titta på olika lösningar för hur man kan förbättra vår funktion på bostadsmarknaden. Och vi hoppas ju att det här ska hjälpa till att ge intressanta diskussioner om hur vi gör det, säger Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren till Altinget. 

Jag tycker att vi med öppna ögon behöver kunna titta på olika lösningar för hur man kan förbättra vår funktion på bostadsmarknaden. Och vi hoppas ju att det här ska hjälpa till att ge intressanta diskussioner om hur vi gör det.

Anders Sjelvgren
Generaldirektör, Boverket

Modellen, som de kallar för inkluderande bostadsbyggande, går ut på att kommunen anvisar mark med krav på att en viss andel av lägenheterna ska ha lägre hyra och fördelas med förtur till vissa personer i särskilda behov. Byggaktörer tar fram förslag där lägenheter med lägre hyra ingår och att staten subventionerar byggherren för de minskade intäkterna som de billigare hyreslägenheterna innebär. 

Förhoppningen är att åtgärderna ska ge fler bostäder till personer som har förutsättningar att få ett förstahandskontrakt men som ändå har svårigheter att hitta en bostad man har råd med. Samtidigt som det ska bidra till att motverka boendesegregationen.

– Det tycker jag är jätteviktigt. Att vi ser till att vi bor i en blandad stad och att man hittar verktyg där man kan styra det. Det andra är ju att nå grupper som har svårt att nå fram på bostadsmarknaden och hur vi kan möta dem med mer riktade träffsäkra metoder, säger Anders Sjelvgren. 

Enlig förslaget landar kostnaden för modellen på mellan 4 miljarder och drygt 11 miljarder kronor, beroende på om subventionen ska täcka 70 eller 80 procent av nyproduktionshyran. 

”Sneglat på Liberalerna?”

Förslaget välkomnas från flera håll. Bland annat av Liberalerna, som sedan tidigare drivit frågan om en liknande modell som de kallar behovsbostäder.

”Oerhört viktigt initiativ”, skriver partiets bostadspolitiska talesperson Jakob Olofsgård på X. ”Man skulle kunna tro att Boverket sneglat med ena ögat på Liberalernas förslag om Behovsbostäder”, tillägger han. 

Även Kent Persson, samhällspolitisk chef för Heimstaden, är positiv. 

– Avsaknaden av en sammanhållen social bostadspolitik i Sverige är stor och som allra störst är saknaden av riktade lösningar till de mest utsatta grupperna på den svenska bostadsmarknaden. Därför är det bra att Boverket har tagit fram en idérapport om hur ett statligt stöd kan riktas till just utsatta grupper på ett träffsäkert sätt, säger han enligt ett pressmeddelande. 

Även Stockholms stadsmission är positiva. 

”Utan att ha satt oss in i alla detaljer ser vi att Boverket ringat in många fokusområden som vi ser som centrala för att kunna bekämpa hemlöshet på ett bra och hållbart sätt”, skriver de i en skriftlig kommentar till Altinget. 

Utredningen förvånar

Men inriktningen är inte okontroversiell. Från Hyresgästföreningen får förslaget och myndigheten kritik. Karin Lindeberg är Hyresgästföreningens bostadspolitiska chef. Boverkets utredning förvånar henne.

– Att en myndighet policyutvecklar på det här sättet, det vet jag inte om det någonsin har hänt tidigare. Särskilt i en sådan här fråga som är så politiskt känslig.

Är det problematiskt på något sätt?

– Absolut. En myndighet jobbar på uppdrag av regeringen och de har i uppdrag att verkställa de uppdrag som de får. Att man sätter i gång och jobbar vid sidan av på det här sättet är förvånande, säger Karin Lindeberg.

Boverket tillbakavisar 

Anders Sjelvgren tycker dock inte att det är speciellt anmärkningsvärt att de som kunskapsmyndighet presenterar ett förslag för att starta en dialog. Han poängterar att rapporten är inte se som ett fullt utrett förslag utan som en ”principskiss”.

– Det är en väldigt polariserad debatt och då tänker vi att ett sätt kan vara att försöka beskriva vad det här skulle kunna vara i en svensk kontext, för att vi ska kunna ha en diskussion om olika vägar framåt.

Han ser inte heller att initiativet innebär att de på något sätt tar ställning i frågan. 

– Nej, jag tycker inte att vi tar ställning. Vi visar bara på vad det här skulle kunna vara, säger Sjelvgren. Han tillägger: 

– Sen är det ju som allt med bostadspolitik att det sen är politiska beslut i grund och botten som väldigt tydligt ska avspeglas. 

Från Hyresgästföreningens håll är man inte bara kritiska till att Boverket har tagit initiativ till utredningen på egen hand, utan även till utredningens slutsatser.

– Vi delar inte Boverkets bedömning att social housing skulle vara en lösning på de problem som vi har. Vi ser att det är en problematisk situation på bostadsmarknaden och det är djupt oroande att vi har människor som inte har möjlighet att få tak över huvudet. Men för att komma till rätta med den här situationen tycker vi inte att det ska finnas särskilda områden eller hus för socialt utsatta. Alla har rätt till staden.

Vad ska man göra i stället?

– Satsa på allmännyttan. Allmännyttan är ett otroligt viktigt bostadspolitiskt verktyg för kommunerna.

Enligt Karin Lindeberg vill Hyresgästföreningen först och främst att de allmännyttiga bostäderna blir fler, men också att de fördelas bättre.

– Kommuner behöver verkligen ta sig an allmännyttan. Det är långa kötider, men om man börjar med att förmedla bostäder efter behov bedömer vi att det går att komma till rätta med det – under förutsättning att man får fart på byggandet.

”Generell bostadspolitik når inte alla”

Anders Sjelvgren delar bilden att det behövs en bra generell bostadspolitik. Men att den inte lyckats nå alla grupper och att man behöver komplettera den med ett specifikt stöd som träffar de grupper som har störst utmaningar. 

– På något vis måste ju de flesta kunna efterfråga en bostad på en normal bostadsmarknad, för annars så får det väldigt stora konsekvenser för budgeten. Så att bygga en generell lösning som ska fungera och att sedan hitta speciella lösningar för dem som man inte kan träffa med det, det tror vi är det minst kostsamma sättet att hantera det på, säger han. 

Vill koppla stödet till hushållen

Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges allmännytta, är precis som Hyresgästföreningen tveksam till förslaget. 

– Vi tycker inte att man ska bygga särskilda bostäder som reserveras för låginkomsttagare, säger han till Altinget. 

Att koppla stödet till en bostad och rikta det till en byggherre tycker han är ett feltänk.

– Det är bättre att ge stödet direkt till hushållen. Det handlar om att man måste höja bostadsbidragen för de som har en ansträngd ekonomi. Så att de kan efterfråga bostäder med vanliga hyror.

Jörgen Mark-Nielsen ser framför allt en risk att stödet bli dyrt, tar lång tid innan det ger effekt eftersom man fokuserar på nyproduktionen, samt att det inte leder till de effekter man hoppas på då hyresgästerna har bytesrätt och att subventionen bara ska tillämpas i 15 år.

– Sen vet vi också att det finns en risk att människor som bor i subventionerade bostäder blir utpekade som fattiga som inte klarar sig själva. Jag vet inte hur stor den risken är men det finns alltid en risk för detta. Det är därför vi lämnade hela den idén på 40-talet, säger han. 

Kommunerna kan träffa avtal

I stället skulle Jörgen Mark-Nielsen vilja se mer initiativ från kommunerna när det gäller att säkerställa bostäder till de som behöver. 

– De kan redan i dag träffa överenskommelser med hyresvärdar om att förmedla bostäder där behov går före kötid enligt ett tydligt regelverk. Det behöver kommunerna göra och det behöver inte vara socialtjänsten som gör detta utan det kan göras av en annan kommunal instans.

Att Boverket själva tagit initiativ till rapporten överraskade även Jörgen Mark-Nielsen. 

– Ja, jag är lite förvånad att de gör det. För det är ju bostadspolitiken som ska drivas av regering och riksdag, inte av myndigheterna, säger han.