Aktionsgruppernas styrka är snabbheten – men uthålligheten riskeras

Med 13 000 följare på Facebook kan aktionsgruppen mobilisera sitt nätverk med kort varsel. Konsulten Peter Ingvarsson var en av initiativtagarna i samband med att Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina den 24 februari förra året.

– Vårt syfte nu är att det svenska opinionstrycket ska fortsätta vara starkt. Vi behöver stötta Ukraina mot Rysslands invasion, då får det inte bli vardag: ”De bara krigar och det är bådas fel”. Ryssland angriper, Ukraina försvarar sig. Och vi ska hjälpa Ukraina, säger han till Altinget.

Statsrådet och stridsvagnen

Om personalen på Rysslands ambassad vid tolvsnåret hade blickat ut över Fria Ukrainas plats i Marieberg, Stockholm, hade de bara sett det tidigare statsrådet Anna-Greta Leijon och en attrapp av ett sönderskjutet ryskt stridsvagnschassi som Antikrigskommittén ”Russians against war” har placerat ut.

Tjugo minuter senare har ett hundratal demonstranter samlats. När Rolling Stones ”Give me shelter” tonat ut ur arrangörens högtalare och flyget på väg mot Bromma dånat förbi, så sänks ljudnivån när sångerskan Alyona Sylchuk sjunger sitt lands nationalsång à capella. 

Hon står vänd mot Rysslands ambassad i väst men är övertygad om att den hörs även åt andra hållet – ända till Kiev.

– Det är inte en fråga om kilometer, det märker jag när jag lägger ut mina filmer i sociala medier. De hör i Kiev, de är tacksamma mot organisatörerna och alla som kommer. Det är väldigt rörande. Särskilt mot slutet av mötena, när vi uppmanar Ryssland att sluta kriga och lämna Ukraina. Det är känslomässigt och det handlar inte om kilometer. Folk ser, de hör, de känner stödet, säger hon till Altinget.

Hon flydde hit i mars 2022, nu letar hon jobb i musikbranschen.

Kräver fler vapen

Aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina startades av sju personer med rötter i 70- och 80-talets fredsrörelse. De mobiliserar via sociala medier. Den som följer dem där kan möjligen bli förvånad över en aktionsgrupp för fred som kräver fler vapen till Ukraina.

– På 70- och 80-talet stod två supermakter mot varandra. Vi drev nedrustning på båda sidor. Skillnaden i dag är att Ryssland är en diktatur som har angripit en demokratisk stat. Det är en oerhörd skillnad. Du kan inte bara kräva förhandlingar, eller att Ryssland ska få en del av Ukraina mot att de slutar kriga, säger Peter Ingvarsson. 

Då förlorar vi den demokratiska grundutbildningen man får i en enskild organisation. Där lär du dig hur man arbetar i en styrelse, varför man har stadgar och hur man öppnar ett bankkonto.

Helena Vilhelmsson
Riksdagsledamot (C)

Vännen och medgrundaren Lars Jederlund ansluter och fyller i:

– Det nya är Svenska freds frånvaro av ställningstagande. När vi var aktiva där så tog vi vid ett flertal tillfällen ställning för internationellt militärt ingripande, som i Jugoslavien efter Srebrenica. Så Svenska freds har aldrig varit någon radikalpacifistisk organisation. Det nya är att de är helt oförmögna att ta någon enda anständig ställning, säger han till Altinget, och fortsätter:

– Det var därför vi startade vår aktionsgrupp, för vi blev så jävla besvikna på Svenska freds. Sedan har vi haft både en konflikt och en dialog med dem. Både den förra och den nuvarande ordföranden har varit här och talat, så vi hoppas kunna påverka dem. Men jag har lämnat Svenska freds efter 40 år, säger Lars Jederlund.

Tvärpolitiskt

Peter Ingvarsson är fortfarande medlem, ”för jag har autogiro”. Svenska freds tidigare ordförande Agnes Hellström bemötte kritiken i Altinget den 25 februari förra året och menade att de redan hade ”fördömt Rysslands agerande på många sätt”.   

Den här dagen är Helena Vilhelmsson (C) en av talarna. Arrangörerna har lagt två maskrosor på cykelbanan som passerar lite ovanför parken, talarna får instruktioner om att stå på dem. Det är ingen politisk markering mot Miljöpartiet; Aktionsgruppen har varit mån om att bjuda in representanter från båda sidor av blockgränsen.

Tidigare har exempelvis Stefan Löfven (S), Diana Janse (M), Lawen Redar (S), Amanda Lind (MP), Joar Forsell (L), Håkan Svenneling (V), Ida Drougge (M) och Gudrun Brunegård (KD) deltagit. Därutöver en rad företrädare för civilsamhälle, näringsliv och kulturbranschen.

Men inga Sverigedemokrater.

– Vi har avstått från att bjuda in dem helt enkelt för att de inte är trovärdiga i Rysslandsfrågan. De gånger SD har uttalat stöd för Ukraina så har det varit lite under galgen eller efter påtryckningar, säger Peter Ingvarsson.

Båda formerna behövs

Helena Vilhelmsson berättar att hon var med i Vi unga i 20 år och att Centerpartiet blev ett sätt att fortsätta kanalisera sitt engagemang och allt hon hade lärt sig. Hon ser också fördelen med det snabbfotade men betonar att föreningslivet behövs.

– Vi har starka, självständiga civilsamhällesorganisationer och det gör att man snabbt kan få till stånd en aktionsgrupp som den här. De kan använda sina befintliga nätverk och det är en styrka. Den behöver inga stadgar, ordförande eller sekreterare, säger hon till Altinget.

Hon ser inga nackdelar i just det här specifika fallet. Men om de spontana aktionsgrupperna tar över tror hon att det är olyckligt.

– Då förlorar vi den demokratiska grundutbildningen man får i en enskild organisation. Där lär du dig hur man arbetar i en styrelse, varför man har stadgar och hur man öppnar ett bankkonto – även om det är svårt nuförtiden. Man har mer än en sak att beakta, och det är väldigt nyttigt när vi har ett samhälle som är så polariserat, säger Helena Vilhelmsson.

”Putin ut”

Bland demonstranterna hittar vi också Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Han och kollegorna har upptryckta plakat med Ukrainas flagga och fackförbundets logga på.

– Vi har många medlemmar som möter ukrainska flyktingar och vi är ett förbund som alltid har stått upp för demokratiska och mänskliga rättigheter, förklarar han för Altinget.

– Jag tror att det finns en poäng att mobilisera på det här sättet, för många större organisationer är relativt långsamma i sina aktioner – det här hände direkt. Om kvarnarna ska mala innan man sätter ner foten hade det nog inte fungerat så, säger Fredrik Hjulström.

Den här dagen gör Björn Eriksson ett av sina sista framträdanden som ordförande för Riksidrottsförbundet. Han säger att domen mot Putin och hans lakejer kommer att bli hård. Någon i publiken har en hemmasnickrad skylt med ”Putin ut”, och det passar bra eftersom Björn Eriksson uttalar u-et i Putin på samma sätt som man gör i ”ut”.

Marie Linder från Hyresgästföreningen talar om vikten av samarbete mellan civilsamhällena i Sverige och Ukraina, både nu och den dag landet ska byggas upp igen.

Förening ger uthållighet 

Manifestationen avslutas med att alla vänder sig mot den ryska ambassaden och tio gånger skriker: ”Stoppa kriget nu!”

Lars Jederlund lyfter uthålligheten som en riskfaktor när man inte bildar någon förening.

– Man har ingen styrelse, ingen kongress och inga motioner. Svenska freds- och skiljedomsföreningen är en bra bit över 100 år gammal, den har bestått genom två världskrig på grund av att man har haft strukturen.  

– Så Svenska freds kommer att överleva den här krisen också, det kommer kanske inte vår aktionsgrupp att göra, men det var heller aldrig meningen, säger Lars Jederlund.