Verdandi: Folkrörelserna är under attack

Hoten mot demokratin kan synas avlägsna men vi i Verdandi vill bestämt hävda att de inte är långt borta. Det verkar finnas en uttalad strategi att angripa allt det inflytande som människor tillkämpat sig genom organisering i folkrörelser och föreningar. På flera håll syns nu angrepp mot det som en gång byggde den svenska demokratin – folkrörelserna och civilsamhället.

Möjligheten att delta i studier

Angreppen mot folkbildningen har pågått en längre tid. Utbildningsklyftan i Sverige är fortfarande stor och studieförbunden spelar en viktig roll i att ge människor möjlighet till livslångt lärande och gemenskap i form av studier. En del vill raljant hävda att det inte är samhällets uppgift att stödja vuxnas studiecirklar i knyppling. Dels uttrycker detta ett överhetsperspektiv på människors möjlighet att lära sig och att bryta ensamhet och isolering medan de lär sig, dels är det ett sätt att förminska studieförbundens verksamhet.

Vi är övertygade om att alla former av studier berikar både samhället och den enskilda deltagaren. Om moderaternas budgetförslag för 2021 hade gått igenom skulle folkbildningen erhållit 355 miljoner kronor mindre. Och om SD fått bestämma skulle all folkbildning ha slaktats med nedskärningar på en dryg miljard kronor. Detta skulle slå oerhört hårt mot fattiga människors möjligheter till ett livslångt lärande och frånta hundratusentals deltagare möjligheten till att delta i studier.

Civilsamhället hyllas ibland i högtidstal men enligt vissa politiska partier ska det tydligen inte få kosta något.

”På hyresgästernas bekostnad”

Nu har röken precis lagt sig efter en skarp politisk strid om marknadshyror i nybyggnation. Alla vet att insteg på den här vägen skulle leda till ett systemskifte och marknadshyror i hela beståndet. Marknadshyror leder till höjda hyror, ökad segregation och minskat inflytande för hyresgästerna. Och därmed är detta en demokratifråga – de redan mäktiga fastighetsägarnas makt kommer att öka på hyresgästernas bekostnad. Slaget riktas med kirurgisk precision mot människors organisering i folkrörelser och deras möjlighet att få inflytande över sin vardagsekonomi.

Minskad facklig organisering

Ett tredje förslag som är på väg att genomföras handlar om att ge arbetsgivarna större makt att säga upp människor de inte vill ha kvar som anställda. Angreppet riktar sig mot fackföreningsrörelsen men ytterst riskerar de grupper som redan har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden att drabbas. Långtidssjuka och personer som behöver stöd kommer att vara de första som får gå när arbetsgivare själva får bestämma utan inblandning från facken.

En annan grupp som kommer att ligga dåligt till vid neddragningar är de som anses som obekväma av arbetsgivaren – visselblåsare, de som säger ifrån mot chefer och fackligt aktiva. Alla kommer de att vara i riskzonen när det är upp till arbetsgivare att enväldigt avgöra vilka som ska undantas från turordningsreglerna. Resultatet kommer att bli minskad facklig organisering, rädsla och tystare arbetsplatser.

Bidragen ifrågasätts

Och till allt detta kommer starka signaler om att en eventuell ny majoritet i riksdagen vill gå hårt åt människors organisering i ideella föreningar och folkrörelser. De bidrag som ytterst garanterar en levande demokrati och dessutom ger tillbaka socialt arbete, bildning, engagemang och goda förebilder ifrågasätts alltmer.

Civilsamhället hyllas ibland i högtidstal men enligt vissa politiska partier ska det tydligen inte få kosta något. Vi riskerar ett samhälle där allt antingen är kommersialiserat eller en del av en alltmer anorektisk välfärd som stat, regioner och kommuner administrerar. Det finns ett mönster i dessa attacker på människors organisering och inflytande. Det är folkrörelsedemokratin som angrips och det är dags att tydligt och högljutt försvara den.