Debatt

Uppdraget till folkbildningen måste förtydligas

Det ska inte vara möjligt för en verksamhet som särbehandlar kvinnor att erhålla offentliga bidrag. För att ge den offentligt finansierade folkbildningen fortsatt legitimitet måste staten inkludera individuell frigörelse i folkbildningens uppdrag, skriver riksdagsledamot Amineh Kakabaveh (-) och Joakim Hjelm, Arbetarrörelsens folkhögskolor.

”Det är inte acceptabelt att delar av folkbildningens medel i dag går till att bygga parallella värdesystem och kulturell avgränsning från majoritetssamhället.”
”Det är inte acceptabelt att delar av folkbildningens medel i dag går till att bygga parallella värdesystem och kulturell avgränsning från majoritetssamhället.” Foto: Pixabay
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige står mitt upp i utmaningar av parallellsamhällen, hedersförtryck, religiös fundamentalism och fientliga ideologier mot kvinnor och homosexuella. I det här läget faller en stor uppgift på folkbildningen att verka för integration och upprätthålla värden om demokrati, jämställdhet och frihet.

Betydande upplysningsinsatser görs inom ramen för den offentligt finansierade folkbildningen i studieförbund och folkhögskolor. Men tyvärr har det uppdagats att delar av folkbildningen verkat i motsatt riktning. Det är inte acceptabelt och därför måste uppdraget till folkbildningen förtydligas.

Statens fyra syften

Folkbildningens frihet och förankring i hela samhället har varit och är fortfarande framgångsnycklarna för folkbildningen. Studieförbund och folkhögskolor finns representerade i hela landet och i stort sett hela föreningslivet är kopplade till någon folkhögskola eller studieförbund. Ramarna för friheten regleras i statens syften med folkbildningen och med dem anges också uppdraget i stort.

Statens fyra syften med folkbildningen är att:

  • 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
  • 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
  • 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och
  • 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Missar viktiga komponenter

Folkhögskolor och studieförbund som förvaltar patriarkalt och religiöst förtryck, liksom hederskultur, har inte plats i vår demokrati.

I dag pekar de fyra syftena på att folkbildningen ska stärka demokrati, engagemang/delaktighet, stärka kulturer och minska klyftorna i samhället. Alla fyra syften är bra och fungerar väl. Men de missar två viktiga komponenter i sin strävan att skapa det goda samhället. Dels alla människors lika värde, dels individens frihet att själv få styra sitt liv och sina livsval.

Som villkoren för folkbildningen ser ut i dag skulle det vara möjligt att finansiera verksamhet som direkt strider mot såväl svensk lag som första och andra paragrafen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Med dagens regelsystem är det möjligt att få offentliga medel för en verksamhet som i sin förkunnelse inte tillåter en präst, pastor eller imam att vara kvinna eller homosexuell.

Görs för lite

I likhet med övriga samhället står folkbildningen nästintill svarslösa inför frågorna som berör hedersförtryck och religiös fundamentalism. Om folkbildningen ska kunna vara en motor i integrationsarbetet måste dessa problem diskuteras och motverkas.

Med tanke på att det i Sverige beräknas vara över 240 000 personer under 25 år, som är utsatta för hedersförtryck (Astrid Schlytter, 2017), görs det allt för lite inom folkbildningen för att ta sig an dessa problem. Och än värre kanske till och med bidrar till dem genom att finansiera verksamhet som legitimerar förtryck.

Ett av få exempel om positivt arbete inom folkhögskolan är det fleråriga samarbetet mellan Varken hora eller kuvad (VHEK) och Arbetarrörelsens folkhögskolor i Göteborg och Viskadalen. Dels genom genomförandet av terminslånga kurser, I hederns namn. Dels genom en gemensam undersökning om omfattningen av hedersförtryck hos ungdomar i Nordöstra Göteborg, (Tolvhundra, 2017). Resultatet av undersökningen var nedslående. Den påvisar att hedersförtrycket och fundamentalistiska religiösa uppfattningar är omfattande hos ungdomar i Nordöstra Göteborg.

Lägg till individuell frigörelse

Svensk folkbildning måste ha som mål att understödja individuell frigörelse bort från kollektiva patriarkala strukturer. Dessa strukturer är ett stort samhällsproblem som ger upphov till en rad avarter som i sin förlängning understödjer gängkriminalitet och terrorism. Det är inte en slump att ledande forskare i terrorism har börjat intressera sig för vad som pågår inom ramarna för svensk folkbildning. Det ska inte vara möjligt för en verksamhet som särbehandlar kvinnor och inte accepterar individens sexuella frigörelse att erhålla offentliga bidrag.

Därför måste dagens fyra syften utökas med ett femte – nämligen individuell frigörelse. Det femte syfte för folkbildningen kan formuleras så här:

  • 5. bidra till att göra det möjligt för människor att utveckla jämställdhet mellan könen, individuell frihet och frigörelse.

Skulle ge fortsatt legitimitet

Med ett sådant femte syfte blir det svårare att använda folkbildningsmedel för att direkt eller indirekt motverka integrering till det svenska samhället med dess normer och värderingar. Det är inte acceptabelt att delar av folkbildningens medel i dag går till att bygga parallella värdesystem och kulturell avgränsning från majoritetssamhället. Individuell frigörelse är en förutsättning för att ge den offentligt finansierade folkbildningen fortsatt legitimitet.

Folkhögskolor och studieförbund som förvaltar patriarkalt och religiöst förtryck, liksom hederskultur, har inte plats i vår demokrati.

Nämnda personer

Amineh Kakabaveh

Ordförande Vhek, tidigare riksdagsledamot (-)
fil. mag i socialt arbete (Stockholms uni. 2005)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget