Timbro: Symbolpolitiken hotar jobben

DEBATT. Hanteringen av regelverket för korttidspermitteringar har inte visat politiken från sin bästa sida. Riksdagen försöker ändra förutsättningarna retroaktivt på otydlig grund. Ryckigheten i hanteringen riskerar att leda till att fler sägs upp, skriver Karin Svanborg-Sjövall, Caspian Rehbinder och Jacob Lundberg, Timbro.

Karin Svanborg-Sjövall
Vd, Timbro
Caspian Rehbinder
Arbetsmarknadsansvarig, Timbro
Jacob Lundberg
Chefsekonom, Timbro


Förra veckan avkrävdes generaldirektören för Tillväxtverket en förklaring inför finansutskottet om varför företag som korttidspermitterat personal har beviljats stöd om de har delat ut pengar till aktieägarna. Detta för att myndigheten tillämpat gällande lag. Nu ska staten kräva tillbaka pengar som Tillväxtverket redan har betalat ut. Det är inte en hantering som inger respekt.

"Märklig förskjutning"

För det första är det problematiskt att riksdagen försöker ändra förutsättningarna retroaktivt. Inte genom en lagändring, utan genom ett tolkningsuttalande. Kölhalningen av generaldirektören står i bjärt kontrast till de stolta deklarationerna om den svenska respekten för myndighetsutövning som annars gällt under coronakrisen. För ett pressat näringsliv är den här sortens ryckighet från politikens sida också mycket ovälkommen.

För det andra motiverar Magdalena Andersson (S) ett stopp för aktieutdelningar med att korttidspermitteringarna utgör ett rent näringspolitiskt stöd till företagen. Det är en märklig förskjutning med tanke på att syftet med åtgärden varit att bromsa pågående varselvåg. Stödet går inte främst till företagen utan är närmast att likna med en a-kassa på deltid. Att borgerliga partier har hoppat på detta retoriska tåg är anmärkningsvärt.

Alternativ till uppsägning

Ett företag som korttidspermitterar får en ökad arbetskraftskostnad per arbetstimme. Det gör det extra tveksamt att framställa möjligheten till korttidsarbete som ett generöst stöd till företagen.

På regeringens hemsida ges ett exempel: En anställd går ner i arbetstid med 60 procent. Lönen minskar med 53 procent, från 32 700 kronor till 15 500 kronor. Timlönen ökar från 190 till 220 kronor. Därutöver får den anställde en ersättning som motsvarar 86 procent i a-kassa.

Företag som drabbats av de åtgärder som har satts in globalt för att förhindra smittspridning erbjuds med andra ord att minska arbetstiden som ett alternativ till att säga upp personal, men får då också betala ett högre pris per arbetstimme. Grundförutsättningen för att kunna korttidspermittera är att arbetsgivare och arbetstagarorganisation kommer överens. 

Uppsägning nära till hands

Permitteringssystemet ger alltså ökad flexibilitet till företagen, men framför allt handlar det om flexibilitet i förhållande till det strikta arbetsrättsliga ramverk som politikerna satt upp. Det befintliga regelverket har stor påverkan på vilken möjlighet företagen har att ställa om och anpassa sig när efterfrågan störtdyker, och följaktligen också på deras överlevnadsmöjligheter. 

Risken med regelverk som är komplicerade, restriktiva och dessutom ändras retroaktivt är att de inte används alls. Effekten blir då fler uppsägningar och högre arbetslöshet. För de företag som staten först medgivit en möjlighet till permitteringsstöd och som sedan – utan lagändring – ska tvingas betala tillbaka pengarna kommer uppsägningar att ligga nära till hands.

En cirkus

Resultatet av förra veckans cirkus lär bli precis det som korttidspermitteringarna tillkom för att förhindra: att människor blir av med jobb som de hade kunnat få behålla.

Forrige artikel MP: Därför är det rätt att tidningarna slipper ansvaret för returpapper MP: Därför är det rätt att tidningarna slipper ansvaret för returpapper Næste artikel Debatt: Vi vill se fyra ytterligare åtgärder Debatt: Vi vill se fyra ytterligare åtgärder
Rysk media skildrar Sverige mest negativt

Rysk media skildrar Sverige mest negativt

UTRIKES. Rysk media skildrar de nordiska länderna olika. Ryska nyhetsorganisationen Sputnik skildrar Sverige – i jämförelse med grannländerna Finland, Danmark och Norge – betydligt mer negativt. 

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

FÖRSLAG. Ledamöter som inte närvarar i riksdagen tillräckligt ofta ska tvingas betala tillbaka arvode föreslår en parlamentarisk kommitté.

– Det är förstås helt orimligt och oacceptabelt att strunta i riksdagsarbetet och ändå fortsätta uppbära riksdagsarvode, säger talman Andreas Norlén till Altinget.