Tidöpartierna går emot det folkliga stödet i studieförbundsfrågan

I 2024 års statsbudget som nyligen presenterats av regeringen möts vi av nyheten att en tredjedel av de statliga anslagen till studieförbunden försvinner fram till år 2026. Ett hårt slag mot det svenska civilsamhället, kulturen och demokratin. Regeringens och Sverigedemokraternas föreslagna nedskärning av bidragen till studieförbunden är inte bara ett angrepp på det svenska civilsamhället, utan framför allt på landets demokrati och tillgången till livslångt lärande för alla.

Inom studieförbundens studiecirklar, kurser och föredrag möts en miljon människor varje år och vi verkar i alla landets kommuner. Studieförbunden förenar människor genom bildning och kultur. Hos oss möts människor med olika bakgrund, intressen, åsikter och livsåskådningar.

De som drabbas hårdas av nedskärningarna är alla de människor som utvecklas och får mening i vardagen genom studieförbundens verksamhet. Det gäller till exempel personer med funktionsnedsättning, personer som står långt från arbetsmarknaden och äldre som är ofrivilligt ensamma.

Anslaget till studieförbunden är också en viktig del av statens stöd för att bredda intresset och öka delaktigheten i kulturlivet. Inom studieförbunden kan du sjunga i kör, spela musik tillsammans, lära dig att måla, prova smyckessmide, dansa och spela amatörteater.

Över 900 000 besökare

Studieförbunden är en infrastruktur för en stor del av det egna kulturutövandet och ett viktigt komplement till och en fortsättning på kulturskolans insatser, men också en viktig arrangör av upplevd kultur: 2022 genomförde studieförbunden i Skåne drygt 16 000 kulturarrangemang med 907 000 besökare runt om i Skånes 33 kommuner.

Det är särskilt problematiskt i den lågkonjunktur som råder, där arbetslösheten riskerar att stiga.

Det handlar inte bara om tillgång till lokaler som verkstäder, musikstudior och ateljéer, utan också om att lära sig om och delta aktivt i demokratin. En undersökning av undersökningsföretaget Novus visar till exempel att andelen som upplever att de kan påverka samhället är betydligt högre bland personer som gått en studiecirkel än bland personer som inte gjort så: 71 procent jämfört med 47 procent. Betydligt fler känner sig också delaktiga i samhället.

Men bortom siffror och statistik finns det en djupare aspekt av detta. Studieförbunden skapar meningsfulla möten som bryter ensamhet och bygger gemenskap. Ingen kommersiell aktör kan ersätta den genuina mänskliga kontakten och det meningsskapande utbyte som sker i dessa sammanhang.

Ett av studieförbundens syften är att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Studieförbunden är också viktiga aktörer för nyanländas etablering i samhället. Minskade stöd kommer att få konsekvenser för de människor som står allra längst från arbetsmarknaden, integrationen av människor som är nya i Sverige och kompetensförsörjningen i samhället. Det är särskilt problematiskt i den lågkonjunktur som råder, där arbetslösheten riskerar att stiga.

Staten borde vilja satsa mer

Det är bekymmersamt att regeringen och Sverigedemokraterna nu går emot ett brett folkligt stöd för studieförbunden, vars verksamhet också har en viktig koppling till att vilja engagera sig i föreningslivet. Sådant engagemang är en viktig skyddsfaktor för att skapa trygghet och förebygga oroligheter och kriminalitet. Bara den vetskapen borde snarare få staten att vilja satsa mer på studieförbunden – absolut inte skära ned.

Demokrati, bildning och ett starkt civilsamhälle uppstår inte av sig själv – och överlever inte av sig själv. Det studieförbunden byggt upp under lång tid kan raseras snabbt. Studieförbunden behövs, och ska ha rimliga förutsättningar. Vi uppmanar till ett omtänk avseende vår finansiering, än är det inte försent att stoppa nedmonteringen.