Debatt

Teknikföretagen: Varken Sverige eller industrin klarar sig utan fler ingenjörer

Långsiktiga satsningar är nödvändiga, men det behövs mer snabbverkande insatser för att fler ska vilja bli ingenjörer. Det menar Camilla Georgsson, enhetschef kompetensförsörjning Teknikföretagen.

Teknikföretagen välkomnar regeringens vägval, men ser samtidigt att det är nödvändigt att arbeta även på kort sikt, skriver Camilla Georgsson.
Teknikföretagen välkomnar regeringens vägval, men ser samtidigt att det är nödvändigt att arbeta även på kort sikt, skriver Camilla Georgsson.Foto: Teknikföretagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I höstbudgeten meddelade regeringen en särskild satsning för att få fler ingenjörer och en högre kvalitet på ingenjörsutbildningarna. Inom ramen för denna ambition aviserade regeringen även en satsning inom delar av utbildningssystemet på det som samlat brukar kallas STEM-ämnen, som står för Science, Technology, Engineering och Mathematics. I detta ingår bland annat en förstärkning av ett ”fjärde tekniskt år”, inom ramen för gymnasieutbildningen.

Efterfrågan på ingenjörer ökar

Teknikföretagen välkomnar detta vägval, det är något som svensk industri har efterfrågat under lång tid. Svensk industri lider brist på ingenjörer, inte minst i spåren av omställningen mot hållbarhet och digitalisering. I SCB:s senaste prognos beräknades 12 000 civilingenjörer saknas på svensk arbetsmarknad. Tillgången till utbildade civilingenjörer kommer enligt SCB:s prognoser att öka med 35 procent fram till år 2035, men efterfrågan väntas under samma period öka med 40 procent.

Bristen på ingenjörer ökar alltså stadigt hela tiden. Det är riktigt illa med tanke på vad varje nytt ingenjörsjobb genererar i ytterligare jobb och vilken betydelse dessa jobb har för att finansiera Sveriges välfärd. Varje nytt direkt jobb inom industrin genererar exempelvis ytterligare 1,1 jobb hos leverantörer.

Svensk industri lider brist på ingenjörer, inte minst i spåren av omställningen mot hållbarhet och digitalisering.

Färska beräkningar från Industriekonomerna visar samtidigt att industrins gröna omställning beräknas kunna skapa nära 50 000 nya jobb, vilket inkluderar både direkt och indirekt sysselsatta. Beräkningarna utgår från hittills planerade satsningar på grön omställning fram till 2030, och ska därför betraktas som en underskattning. Man har till exempel inte räknat in det ytterligare jobb som skulle kunna skapas, till exempel i utvinning av kritiska mineral och metaller. Av dessa nya jobb är det en betydande andel som kommer utgöras av ingenjörer.

Akut kompetensbrist i industrin

Teknikföretagen välkomnar regeringens vägval, men ser samtidigt att det är nödvändigt att arbeta även på kort sikt. En satsning på STEM-ämnen är helt rätt, men det är problematiskt att resultaten från den kommer att synas först om många år, medan industrins kompetensbrist är akut här och nu.

Det behövs därför åtgärder som redan på kort sikt tacklar Sveriges brist på ingenjörer. Här bör man välkomna kreativitet och alla goda idéer som bidrar till att lösa frågan. Från Teknikföretagens håll ser vi det som nödvändigt att prioritera ingenjörsutbildningarna inom universitetsvärlden. Det skulle inte minst innebära en omfördelning av resurser till utbildningar som är av stor betydelse för det svenska samhället, till utbildningar som leder till jobb och där det finns en stor efterfrågan från näringslivet.

Universitet bör ges ekonomiska incitament för att erbjuda studenter den sortens utbildningar, och de utbildningar som är högt eftertraktade – vilket inte minst gäller vissa tekniska högskolor – bör få mer resurser för att utöka antalet studieplatser.

Öka genomströmningen

Teknikföretagen föreslår också att man gör det möjligt för blivande ingenjörer att skriva av delar av sina studieskulder, förutsatt att de blir klara med sin examen inom utsatt tid. Detta skulle ge den enskilde studenten ekonomiska morötter till att söka sig till en ingenjörsutbildning. Men det skulle också öka motivationen till att ta examen inom rimlig tid, och därmed öka genomströmningen på utbildningarna.

Teknikföretagens förslag är inte så radikalt som det möjligen kan förefalla. Liknande förslag togs till exempel fram av den så kallade Kommunutredningen. Den föreslog avskrivning av studieskulder för dem som flyttar till glest befolkade orter. Det finns idag också möjligheter att studera till specialistsjuksköterska, utan att behöva ta studielån.

Här finns en gemensam nämnare. Att öka antalet ingenjörer är av intresse för hela det svenska samhället. För att skapa jobb och för att Sverige ska vara en kunskapsintensiv och framgångsrik exportnation. Nu behövs även på detta område snabba och resoluta insatser.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00