Debatt

Studieförbunden: Resurserna till folkbildningen är under attack

DEBATT. Studieförbundens verksamhet finansieras till största del av bidrag från stat, regioner och kommuner. Dessa resurser är under attack från flera håll, bland annat i ett antal riksdagsmotioner som lagts denna höst, skriver företrädare för Studieförbunden.

Bild från verksamhet med Svenska från dag ett och Vardagssvenska hos ett studieförbund hösten 2016.
Bild från verksamhet med Svenska från dag ett och Vardagssvenska hos ett studieförbund hösten 2016.Foto: Anna Morin/Studieförbunden
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Ann-Katrin Persson
Ordförande, Studieförbunden
Ewa Lantz
Vice ordförande, Studieförbunden
David Samuelsson
Generalsekreterare, Studieförbunden


Runt om i landet gör tusentals som arbetar i folkbildningen stora insatser i det svåra läget som pandemin skapar. Samtidigt som en stor del av folkbildningen är svår att genomföra på det sätt som vi är vana vid är behoven av samtal och reflektion större än på länge.

I denna utmanande tid har studieförbunden arbetat hårt för att anpassa verksamheten, ställa om i stället för att ställa in. Den digitala omställningen av folkbildningen har tagit ett stort språng framåt, och de erfarenheter cirkelledare runt om i landet skaffat sig kommer att bidra till att fortsätta bryta den digitala klyftan, motverka ofrivillig ensamhet och skapa digital folkbildning baserad på våra pedagogiska idéer om deltagande och dialog.

Folkbildningen har stora och viktiga utmaningar framför oss, och vi är beredda att göra jobbet. Men då krävs en medveten och långsiktig politik med goda förutsättningar för folkbildningen.

Stärker demokratin

I årets skörd av riksdagsmotioner ser vi tyvärr också hur även andra ansluter sig till förslag om nedskärningar av folkbildningen.


Studieförbunden

Vi är tio studieförbund i Sverige. Tillsammans bedriver vi folkbildning för en miljon deltagare per år i landets samtliga kommuner. Inom ramen för vår verksamhet samlar vi stora delar av civilsamhällets föreningar och organisationer av alla slag. Med vår närvaro i hela landet är studieförbunden, tillsammans med biblioteken, den mest spridda kultur- och bildningsfrämjande aktören i Sverige.

Människor behöver folkbildning, och vår verksamhet gör skillnad i deras liv. Tillsammans fångar vi upp och bär fram röster som stärker och ger fler perspektiv till det gemensamma samtalet. På så sätt hjälper vi till att stärka demokratin och därmed också tilliten människor emellan.

Under attack

Staten har fyra syften med sitt bidrag till folkbildningen i studieförbund och folkhögskolor: 

  • Bidra till att stärka och utveckla demokratin.
  • Bidra till att en ökad mångfald där människor kan påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen.
  • Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
  • Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Varför är det viktigt att påminna om detta? Jo, för att studieförbundens verksamhet till största delen finansieras av bidrag från stat, regioner och kommuner. Dessa resurser, som är en förutsättning för vår verksamhet, är under attack från flera håll. De senaste exemplen hittar vi i ett antal riksdagsmotioner som lagts denna höst.

Kraftigt minskade anslag

Vi har tidigare sett hur framför allt Sverigedemokraterna fört fram politiska förslag som på olika sätt angriper folkbildningen. I riksdagen har Sverigedemokraterna föreslagit en nedskärning på mer än en miljard kronor på folkbildningen. Partiet vill också ideologiskt styra innehållet i folkbildningen.

I flera kommuner där SD ingår i styret har attacken mot kulturpolitiken och folkbildningen redan inletts med kraftigt minskade anslag och stora konsekvenser för studieförbunden. Sölvesborg, Trelleborg och Hörby är några exempel på detta.

I årets skörd av riksdagsmotioner ser vi tyvärr också hur även andra ansluter sig till förslag om nedskärningar av folkbildningen. Moderaterna föreslår en nedskärning av folkbildningsanslaget med hela 355 miljoner kronor.

Utbildningsklyftorna kvarstår

Skulle dessa omfattande nedskärningar av folkbildningen genomföras skulle det i grunden förändra förutsättningarna för folkbildningen så som vi känner den i dag. Det skulle också kraftigt försämra vår förmåga att uppfylla statens syften med folkbildningen. Vi skulle få svårare att utjämna utbildningsklyftor, öka människors delaktighet i kulturen, stärka demokratin och stärka människors möjligheter att påverka sin egen livssituation.

Det skulle dessutom kraftigt försämra studieförbundens förmåga att finnas i hela landet. Det skulle framför allt drabba alla de människor som varje år deltar i våra verksamheter.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024