Strömmer verkar bry sig mer om hårda tag än konsekvensernas för ungas framtid

Tidigare i höst kom resultatet efter regeringens utredning om ungdomsfängelser. Utredningen och regeringen är överens om att de unga som har begått brott och i dag hamnar i sluten ungdomsvård i stället ska placeras hos Kriminalvården i fängelser. Detta är ett av många steg i regeringens arbete för att ta i med hårdhandskarna mot ungdomskriminaliteten. Andra förslag som ska utredas är sänkt straffmyndighetsålder och visitationszoner.

Ointresserad av utredningens slutsatser

Det är viktigt att förstärka arbetet med att färre unga ska hamna i kriminalitet. Men processen med att införa ungdomsfängelser får oss att ställa oss frågande till regeringens metoder. Regeringens egen utredning säger att det inte går att veta om ungdomsfängelser leder till färre återfall: ”Det finns alltså inget stöd för att hävda att sluten ungdomsvård är en bättre påföljd för barn och unga än fängelse eller tvärtom.”

Utredningen konstaterar också att Kriminalvården redan är hårt pressad och kommer att ha mycket svårt att ställa om sin verksamhet på kort tid. Därför föreslås ungdomsfängelserna inrättas först 2028.

Det vore djupt olyckligt om regeringen bryr sig mer om att kunna visa på handlingskraft inför nästa val än att se till vad konsekvenserna av deras beslut blir för barn och unga. 

Regeringen verkar inte särskilt intresserad av vad utredningens slutsatser. Den har redan beslutat att Kriminalvården ska inrätta ungdomsfängelser innan den 1 juni 2026. Det reser en del frågetecken. Hur intresserad är regeringen av sina utredningar om den inte ens inväntar resultaten innan den beslutar att gå emot dem? Sverige har en lång utredningstradition som generellt har respekterats av regeringar oavsett vilka partier de bestått av. Regeringens uppdrag till utredningen innehöll flera viktiga frågor, som exempelvis vad konsekvenserna skulle bli för unga som placeras i fängelse och hur kriminalvården ska säkerställa barn och ungas rättigheter, som är svensk lag genom barnkonventionen.

Handlingskraft inte viktigare än rättigheter

Det är tydligt att flera av de olika förslagen som rör ungdomskriminalitet påverkar varandra. Det gör utredningsarbetet särskilt viktigt. Om flera straff skärps och straffmyndighetsåldern sänks så kommer det troligen innebära fler unga i frihetsberövande insatser. Vi behöver ha mer kunskap om hur vi bäst bemöter den kapacitetsmässiga utmaningen.

Den tidpunkt som regeringen har beslutat för att inrätta ungdomsfängelser sammanfaller dessutom med nästa valrörelse. Vi hoppas att det bara är en slump. Det vore djupt olyckligt om regeringen bryr sig mer om att kunna visa på handlingskraft inför nästa val än att se till vad konsekvenserna av deras beslut blir för barn och unga. Vi hoppas att regeringen inte skyndar igenom stora förändringar i rättssystemet utan att först hinna med att begrunda konsekvenserna för barn och unga.