Som skogsägare är jag bekymrad

Till skillnad från många som har synpunkter på nya skogsbruksmetoder, så lever jag själv i och på familjens skog. Som privat skogsägare är jag den första länken i en värdekedja där mitt virke förädlas till en produkt som en slutkonsument, ofta någonstans ute i Europa, vill betala för. Men bland kunder och allmänhet finns en växande kritik mot dagens intensiva kalhyggesbruk som primärt syftar till att mata industrin med ökande mängd biomassa. Tyvärr har detta skapat biologiskt fattiga skogar som har satt den naturliga dynamiken ur spel. Jakten på biomassa har starkt bidragit till en obalans i åldersstruktur i våra skogslandskap. Till den grad att industrin nog står inför en kris.

Jag är bekymrad

Jag är som skogsägare bekymrad, för dagens skogsbruk är inte hållbart, vare sig socialt, ekonomiskt eller ekologiskt. Mot den bakgrunden är den aktuella rapporten ett viktigt underlag för fortsatt debatt och utveckling av nya skogsbruksmetoder. Gör vi inte det, finns det kanske ingen svensk skogsindustri om 25 år. En sådan utveckling vill nog ingen ha.

Var är vi nu 2024? Ja, dagens kalhyggesbruk har redan omvandlat en stor del av de produktiva skogarna. Så det råder ingen brist på jämngamla bestånd av unga träd eller av bestånd uppkomna efter kalhuggning, inte heller brist på kalhyggen. I Sverige har det tagits upp mer än 2 miljoner hektar hyggen de senaste 10 åren. Däremot råder det en stor brist av gammelskogar, kontinuitetsskog, riktigt gamla träd och död ved. Därför finns inget utrymme att fortsatt exploatera eller omvandla naturskogar och kontinuitetsskogar till hyggen och jämngamla produktionsbestånd. Inget utrymme finns för expansion av den areal som brukas.

Nu behövs en annan brukningsmetod

Nu 2024 behövs i stället en kraftigt ökad skogsareal, med strikt skydd. Det behövs mer restaurering och skifte till naturnära skogsbruk i produktionsskogar som har låga naturvårdsvärden. Vill vi minska arealen av framtida täta, mörka granbestånd med låga naturvärden, bör man sluta plantera miljontals granplantor. Lika fel är att röja bort lövträd. Vi har haft en totalt dominerande brukningsmetod – kalhyggesbruk, nu behövs något annat.

Dessbättre sker det nu många positiva saker när det gäller nya skogsbruksmetoder. Praktiker och forskare ser problem med dagens kalhyggen och vill finna lösningar och bättre metoder. I stort sett alla stora virkesköpare erbjuder hyggesfria avverkningar. Tyvärr fattas ännu mycket kunskap, på grund av att någon har valt bort forskning kring allt detta. Så vi får lära oss under resan genom många praktiska försök.

Och som den nya rapporten konstaterar: ”Ett skogsbruk med olika brukningsmetoder kan bidra till variation och därmed ökad måluppfyllelse för både skogsägare och samhället. Det kan stärka skogens roll i en hållbar utveckling, där såväl ekonomiska som ekologiska och sociala aspekter vägs in”. Läs rapporten!