Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket måste dra tillbaka den nya skogsrapporten

Sverige består till största delen av skog och annan natur. Därför är det klokt att vi har två myndigheter som övergripande ska hantera detta – Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket – men bara om man kan lita på myndigheterna. Dessa två myndigheter har nyligen avslutat ett grupparbete om hyggesfritt skogsbruk och naturnära skogsbruk. Rubriken för rapporten sammanfattar vad gruppen kommit fram till – den vill inte se några hyggen, eftersom de inte tycker att sådana hör hemma i naturen.

”Rena påhitt”

Det är en ovanligt stor grupp som har samlats för att tycka till, och man har också gett budskapet ett vetenskapligt anslag. Rapporten är fylld av referenser till den omfattande litteratur som finns rörande hyggesfritt och naturnära skogsbruk. Sammantaget blir det för de allra flesta svårt, för att inte säga omöjligt, att se igenom vad gruppen hittat på – för det rör sig mest om rena påhitt.

Gruppens slutsatser baseras på två fundamentala antaganden: Om naturen får sköta sig själv, så kommer skogarna att domineras av en blandning av gamla och unga träd, ofta av olika trädslag, som får växa och dö i lugn och ro. Sekel efter sekel passeras, men skogen ser ungefär likadan ut hela tiden. Det andra antagandet är att om naturen får sköta sig själv, uppstår det små luckor i skogen när de gamla träden dör, och det är i dessa luckor nya träd kan gro, växa och bli stora.

Inget av de två antagandena ovan grundas på empirisk forskning i verkliga skogar, utan de baseras på hypoteser och teoretiska modeller, som enskilda forskare lanserat i vetenskapliga tidskrifter. Hypoteserna och modellberäkningarna har sedan citerats i flera led och kan därför uppfattas som vetenskapligt belagda sanningar och används även så.

Räcker inte att det känns bra

Teorin om hur skog utvecklas naturligt kallas luckdynamik, direktöversatt från det engelska ”gap dynamics”. Det är en teori som intuitivt känns logisk: När ett stort träd dör blir det en lucka och i den ges det möjlighet för nya trädplantor att växa upp. Men att en teori känns bra räcker inte. En teori måste även kunna beläggas empiriskt genom observationer i verkligheten.

Myndigheternas antagande att orörd natur domineras av gammal skog med luckdynamik, där enstaka stora träd står och självdör, baseras på en artikel som beskriver ett teoretiskt modellandskap. Den bygger i sin tur på en artikel där man räknat forskningsartiklar och funnit att fler har publicerats om luckdynamik än om skog som uppkommit efter skogsbrand. Att artiklar om luckdynamik dominerar forskningslitteraturen visar att många forskare valt att skriva om luckdynamik, inte hur vanligt detta är i verkligheten.

Politikerna inom EU, regering och riksdag har matats med fantasier och hypoteser av sina myndigheter. 

Så var kommer teorin ifrån? När vi följde litteraturspåret bakåt hittade vi en kedja av artiklar som stegvis refererar bakåt tills man kommer till en översiktsartikel för 30 år sen, som i allt väsentligt baserar slutsatserna på två studier från 1934 och 1955, som inte alls visar att våra skogar naturligt består av en blandning av små och stora träd där nya träd företrädesvis gror och växer upp i luckor men som ändå togs som intäkt för detta av författaren. Teorin om luckdynamik saknar alltså stöd av mätningar ute i skogen. I kedjan finns tvärtom en studie gjord för 25 år sen, av samma författare, som tydligt visar att teorin inte stämmer.

Myndigheter sprider vandringssägner

Mätningar i skogar med en stor blandning av plantor och träd av olika storlek visar tvärtom att trädplantor föds slumpmässigt lite varsomhelst i skogen. De växer väldigt långsamt när de är små men ökar gradvis sin tillväxt ju större de blir. Tillväxten påverkas av markens bördighet och hur tät skogen är som helhet, men inte av småskaliga lokala variationer i täthet, som ”luckor” eller var det står större träd.

Myndigheternas grupparbete sprider därmed inte bara vandringssägner, utan man mörkar även sådant som är väl belagt genom flera hundra år av forskning och beprövad erfarenhet. I de verkliga nordliga boreala skogarna är det skogsbränder som är den dominerande orsaken till att nya träd gror och växer upp i av människan föga påverkade skogar.

Våra vanliga trädslag tall, björk och asp är helt anpassade till och beroende av öppen mark för att föryngra sig och växa upp. I äldre tid var skogsbrand en helt nödvändig förutsättning för deras förekomst i naturlandskapet. Dagens kalhyggen skiljer sig för mycket från brandfält för att duga som miljö för många specialiserade och idag hotade arter, men ur de brandberoende trädslagens perspektiv skapar kalhyggena samma öppna miljö som de är anpassade till sen miljontals år.

Även inom EU-kommissionen har det nyligen genomförts ett grupparbete för att mejsla fram vad som är ”naturnära” skogsbruk. Den gruppen har använt i stort sett samma ”vetenskapliga” underlag för att beskriva hur de nordliga skogarna inom EU fungerar som den svenska gruppen använt. Den svenska gruppen har därför kunnat använda det EU-gruppen hittat på, när de formulerar sin vision av ett svenskt naturnära skogsbruk. Rundgången fortsätter, det är samma visklek, men nu med ökad genomslagskraft.

Stora skogsbränder göre sig icke besvär

”Skogsbruket ska i huvudsak efterlikna en kombination av små- och mellanstora störningar orsakade av brand, bete, insektsutbrott, svampangrepp, vind och hydrologisk störning. Till små- och mellanstora störningar räknas luck- respektive kohortdynamik, det vill säga upprepade störningar som skapar tydliga årskullar bland träden.”

Skogsbranden får här trots allt vara med, men bara om den är svag, liten eller mellanstor, så att många träd överlever. Stora skogsbränder göre sig icke besvär. Det gäller att blunda för verkligheten och tänka bort allt som kan påminna om kalhyggen. Myndigheternas rapport fortsätter i samma stil sida upp och sida ner. Verkligheten viftas bort till förmån för önsketänkanden.

Vi har båda själva arbetat för att undersöka och utveckla möjligheterna att bedriva den form av hyggesfritt skogsbruk som fungerar i boreal granskog – blädningsbruk. Blädningsbruk är ingen fantasi – det fungerar tekniskt, ekonomiskt och biologiskt när förutsättningar finns för detta. Vi vet också att ett skogsbruk som baseras på att avverka små luckor eller att för gott lämna kvar många stora träd på kalhyggen inte fungerar på det sätt Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket önskar att det fungerade.

Dra tillbaka rapporten

Vad som är sant om hur skog fungerar avgörs inte av majoriteten i dialogprocesser och grupparbeten. Verkligheten är som den är, och det är myndigheters uppgift att förse politiker och allmänhet med fakta om verkligheten på ett så objektivt sätt som möjligt, baserat på den för stunden bästa tillgängliga vetenskapen. Sedan är det beslutfattare inom politik och företag som har att avgöra hur skogen bör skötas. Myndigheter måste både ha kompetens och vilja att bidra till detta, och när man trampar snett duger det inte att hänvisa till slutsatser man kopierat ur vetenskapligt publicerade underlag. Man måste även kunna läsa kritiskt, förstå vad slutsatserna grundats på och även kontrollera att de studier som de senaste studierna hänvisat till verkligen visar vad som påstås.

De vandringssägner och myter vi har pekat på har redan fått konsekvenser för möjligheterna att bedriva ett i verklig mening naturnära och värdeskapande skogsbruk i Sverige. Politikerna inom EU, regering och riksdag har matats med fantasier och hypoteser av sina myndigheter. Det är riktigt allvarligt.

Rapporten har så stora brister att den bör dras tillbaka i sin helhet och uppdraget från regeringen startas om.