Slutreplik: Myndigheterna bortser från ett sekel av skogsforskning

När riksdagen i slutet av 1800-talet instiftade dimensionslagarna som reglerade skogsbruket i norra Sverige byggde de på en grundidé om att man skulle kunna avverka de största träden och att nya träd skulle växa upp i de luckor som bildades. Det fungerade inte och konsekvensen blev att Sveriges skogar blev kraftigt utglesade, med den lägsta tillväxten och minsta kolförrådet i historisk tid. Nu riskerar man att i praktiken upprepa det hela genom att göra exakt samma antagande.

Stark motvilja mot hyggen

Att dagens skäl, förutom okunskap, består i en motvilja mot hyggen, gör inte att skogen kommer att reagera annorlunda. En storskalig implementering av Skogsstyrelsens koncept för ”hyggesfritt” och ”naturnära” skogsbruk riskerar att leda till att Sverige återigen får söndertrasade skogar, som för hundra år sedan.

Både regering, skogsägare och allmänhet bör få ta del av all kunskap, inte ett tendentiöst och snedvridet urval.

En fråga som finns med i bakgrunden, men som vi inte nämner direkt i vår debattartikel, är att Skogsstyrelsen har börjat kalla även ett trakthyggesbruk – som bygger på små hyggen och hyggen där det finns en hel del gamla träd kvar – för hyggesfritt skogsbruk. Bland det som föreslås finns åtgärder och metoder som användes från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet, både i Sverige, Finland och andra delar av Europa. Eftersom de inte har använts under de senaste 60–70 åren finns de inte utvärderade i nyare forskning. Däremot finns det äldre studier och redovisningar av praktiska erfarenheter. Ingenting av detta finns redovisat av myndigheterna. Man har helt enkelt bortsett från nästan ett sekel av forskning.

Det finns alltså kunskap om många av de olika delar som nu samlas under begreppet ”hyggesfritt”. I regeringsuppdraget ingick att ”sammanställa kunskap om dessa metoder baserat på vetenskap och praktisk erfarenhet”. Varför har myndigheterna inte gjort det? Både regering, skogsägare och allmänhet bör få ta del av all kunskap, inte ett tendentiöst och snedvridet urval.

Saknar stöd i beprövad erfarenhet

Rapporten innehåller en del klokt om naturlig föryngring, som definitivt har en roll att spela för att göra trakthyggesbruket mer ”naturnära”. Vidare är mer än 30 procent av skogsmarksarealen avsatt för ingen avverkning eller bara svag gallring inom dagens skogsbruk dominerat av trakthyggesbruk. Det ger stort utrymme i skogslandskapet för den variation som behövs för att tillfredsställa andra behov än behovet av skogsråvara för världens växande befolkning.

Så kort sammanfattat har myndigheterna först hittat på något som saknar stöd i ”vetenskap eller beprövad erfarenhet” och sen utrett och lämnat förslag på hur detta skulle kunna introduceras i större skala, men utan att redovisa den kunskap som finns – inklusive negativa erfarenheter.