Debatt

Sluta blunda för sanningen om klimatpåverkan, Pourmokhtari

Förutom att djurfabriker är oförsvarbara när det kommer till djurskydd, förkastliga när det kommer till dess klimatpåverkan, och utgör en solklar grogrund för nästa pandemi, så kostar det även svenska skattebetalare hundratals miljoner varje år. Det skriver Camilla Bergvall Djurens Rätt. 

I regeringens klimathandlingsplan pratas det om ett nystartat nav vars uppgift är att fylla kunskapsluckor inom svensk animalieproduktion. Det behöver visserligen inte vara något dåligt, men regeringens största kunskapslucka kan vi fylla på två sekunder: djurfabriker är dåliga för klimatet, skriver debattören.
I regeringens klimathandlingsplan pratas det om ett nystartat nav vars uppgift är att fylla kunskapsluckor inom svensk animalieproduktion. Det behöver visserligen inte vara något dåligt, men regeringens största kunskapslucka kan vi fylla på två sekunder: djurfabriker är dåliga för klimatet, skriver debattören.Foto: Johan Nilsson/TT, Jacob Grange
Camilla Bergvall
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I december presenterades regeringens handlingsplan för klimatet som med ett 70-tal åtgärder ska staka ut vägen till att nå nettonollutsläpp senast år 2045. Trots att den presenterades ett fåtal dagar innan julafton lät kritiken inte vänta på sig och den 17 januari hölls en misstroendeomröstning mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Djurens rätt instämmer i kritiken då regeringen inte ens vågar nämna ordet köttkonsumtion, eller än mindre problematisera hur djurfabriker påverkar klimatet.

Detta är anmärkningsvärt eftersom det är välkänt att kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan. Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp. Mer än 80 procent av jordbruksmark i världen används till djurhållning även om det bara motsvarar 18 procent av vårt kaloriintag.

Peter Kullgren vill äta mer kött 

Med tanke på att regeringens landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tidigare gick emot de nordiska näringsrekommendationerna och hävdade att vi tvärtom bör äta mer kött, så var förväntningarna inte skyhöga kring att köttkonsumtionens klimatpåverkan skulle stå i centrum för handlingsplanen. Däremot är det mer förvånande att Sveriges klimat- och miljöminister, som i sin tidigare roll som ordförande för Liberala Ungdomsförbundet förespråkade åtgärder såsom köttskatt, nu väljer att bortse från djurfabrikernas klimatpåverkan.

Viftar därmed bort den största utsläppsboven inom jordbrukssektorn som står för en fjärdedel av de globala utsläppen.

I handlingsplanen nämns jordbruk och animalieproduktion på flertalet ställen, men köttkonsumtion problematiseras ingenstans. I stället tassar man runt elefanten i rummet och lägger fokus på hur gödsel ska hanteras, hur fodertillsatser kan minska utsläpp från djurens matsmältning, och på att matsvinnet av kött bör minska. “Klimatpåverkan kopplad till djurhållning är svår att mäta och åtgärda” skriver man, och viftar därmed bort den största utsläppsboven inom jordbrukssektorn som står för en fjärdedel av de globala utsläppen.

Utgör grogrund för nästa pandemi

Bara notan för kompensation vid utbrott av smitta gick på 480 miljoner under 2021.

Många politiker säger att de inte vill lägga sig i vad folk äter och hur de lever sina liv, men pumpar samtidigt in miljontals kronor i subventioner till djurfabrikerna. Faktum är att politiken i dag möjliggör billigt kött till konsumenter. Att påstå att man inte lägger sig i vad som står på folks matbord är i bästa fall okunskap och i värsta fall ren lögn.

Synpunkterna slängdes i papperskorgen 

Djurens Rätt överlämnade under våren 2023 en skrivelse till regeringen med inspel kring prioriterade åtgärder. Eftersom denna verkar ha kastats i papperskorgen kommer här en liten sammanfattning: Växtbaserad produktion måste främjas, investeringar i den växtbaserade sektorn uppmuntras, och regelverk uppdateras för att inte missgynna växtbaserade produkter.

I regeringens klimathandlingsplan pratas det om ett nystartat nav vars uppgift är att fylla kunskapsluckor inom svensk animalieproduktion. Det behöver visserligen inte vara något dåligt, men regeringens största kunskapslucka kan vi fylla på två sekunder: Djurfabriker är dåliga för klimatet.

Nämnda personer

Romina Pourmokhtari

Klimat- och miljöminister (L)
Studier i statsvetenskap (Uppsala uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00