Slarva inte bort möjligheten att minska nedskräpningen

Den 5 juni 2019 antog EU engångsplastdirektivet för att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön. En del produkter har förbjudits och producenter av andra produkter får krav på sig att minska nedskräpningen från sina produkter. I dag står de produkterna för 80 procent av nedskräpningen i Sverige.

Viktigt att jobba förebyggande

I september i år behandlade riksdagen en proposition om hur implementeringen av engångsplastdirektivet ska ske i Sverige. Ett krav i direktivet är att avgifter från producenter ska täcka kostnader för att hantera nedskräpningen, med andra ord städa. Ett annat krav är att informera allmänheten om hur vi kan minska nedskräpningen.

Riksdagen beslutade att ge regeringen mandat att bland annat införa avgifter och utforma förordningar för att hantera detta. Ett förslag från regeringen har varit att slussa över alla intäkter från avgifterna direkt till kommunerna som har renhållningsansvar.

Det vore olyckligt om inte en del av avgifterna gick till att jobba förebyggande mot nedskräpning genom medvetandehöjande åtgärder. Den välkända och sedan länge etablerade stiftelsen Håll Sverige rent har just ett sådant grunduppdrag. Resurser till förebyggande arbete prioriteras ofta ner, trots att vi vet att det är ett så mycket mer effektivt sätt att använda våra skattepengar.

Minska mängden skräp

I stället för att lägga alla resurser på att sätta upp papperskorgar och anlita personal för renhållning, vilket kommunerna huvudsakligen gör, så behöver åtminstone tio procent användas till att jobba med medvetandehöjande åtgärder på nationell basis. Det bästa är om skräpet inte uppstår, det bidrar till en renare miljö, ökad trivsel och minskar kostnaderna för att hantera nedskräpningen. Bara i år läggs minst två miljarder kronor av skattebetalarnas pengar på att städa upp skräp.

Bara i år läggs minst två miljarder kronor av skattebetalarnas pengar på att städa upp skräp.

Regeringens förslag har fått kritik från flera remissinstanser som har påpekat att de medvetandehöjande och förebyggande åtgärderna behöver särskiljas från de 290 kommunerna. Den kommunala samarbetsorganisationen Avfall Sverige pekar på att förebyggande av avfall är det högst prioriterade steget i den avfallshierarki som fastställs i avfallsdirektivet.

På samma sätt är förebyggande av nedskräpning det mest prioriterade steget för att uppfylla syftet med engångsplastdirektivet. Enligt Ekonomistyrningsverket krävs det tydliga riktlinjer om statens ansvar för medvetandehöjande åtgärder i syfte att minska nedskräpning för att den ska få den miljönytta som är tänkt.

Stärk informationsarbetet

Staten behöver stå för ett kontinuerligt och långsiktigt informationsansvar för att förebygga nedskräpning. Det skulle bidra till att undvika att informationen om nedskräpningens konsekvenser sker ryckvis, och i stället se till att informationen blir korrekt och är samlad kring samtliga produkter.

Håll Sverige rent föreslår därför att 10 procent av nedskräpningsavgiften som producenterna är ålagda enligt principen ”förorenaren betalar” allokeras till informationsarbete och kanaliseras genom Naturvårdsverket till nationella aktörer som arbetar med attityd- och beteendeförändring.

Håll Sverige rent är redo att ta sig an uppgiften att förstärka det förebyggande arbetet mot nedskräpning. Vi är en stiftelse med ett högt förtroende hos allmänheten, framgångsrika arbetsverktyg och har redan ett uppbyggt, omfattande kontaktnätverk för att arbeta med dessa frågor.