Debatt

Skenande kostnader för infrastrukturen måste få ett slut

Efter nio rapporter som pekar på samma allvarliga brister svarar regeringen med att ge Trafikverket i uppdrag att utreda sig själv. Sverige behöver en ny regering som sätter samhällsnyttan främst, säger Helena Gellerman (L), klimat- och trafikpolitisk talesperson.

Verktygen finns för att stoppa de skenande kostnaderna för infrastruktursatsningar. Det är bara att använda dem, skriver debattören.
Verktygen finns för att stoppa de skenande kostnaderna för infrastruktursatsningar. Det är bara att använda dem, skriver debattören. Foto: Johan Nilsson/TT
Helena Gellerman
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I sommar tas beslut om en ny nationell infrastrukturplan. Trafikverkets underlag visar att flera projekt fått dramatiskt ökade kostnader. Det gäller inte minst de nya stambanorna där ökningen har varit över 60 procent, eller 30 miljarder, på vissa sträckor.

Kostnadsökningarna tränger ut andra projekt till den grad att de antingen senarelagts eller att det inte finns utrymme för nya, mer samhällsekonomiska lönsamma projekt i planförslaget från Trafikverket. Detta kan inte få fortsätta.

Flera rapporter pekar på allvarliga brister

Riksdagen behandlade nyligen Riksrevisionens rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar. Det är ingen upplyftande läsning. Rapporten pekar på Trafikverkets bristande organisation och kostnadskontroll när det gäller investeringar i infrastruktur. Det är den nionde skarpt formulerade rapporten från Riksrevisionen sedan 2017 som – på olika sätt – konstaterar samma allvarliga brister avseende Trafikverket och där man samtidigt riktar skarp kritik mot regeringen.

Det är tydligt att regeringen, efter nästan åtta års regeringsinnehav, saknar handlingskraft.

Riksrevisionen har tidigare funnit allvarliga brister i organisationen av svensk infrastruktur vad gäller basunderhåll av vägar och järnvägar. Den genomsnittliga kostnaden för kontrakten har ökat med 41 procent respektive 74 procent.  

I en rapport från 2018 skriver Riksrevisionen att det trafikslagsövergripande perspektivet inte tillvaratas fullt ut inom Trafikverket. Den så kallade fyrstegsprincipen används främst för vägprojekt där åtgärder från olika trafikslag sällan prövas för att lösa bristerna. Dessutom är kvaliteten på Trafikverkets åtgärdsvalsstudier, där fyrstegsprincipen ska användas, ojämn. Riksrevisionen har i en rapport från 2017 identifierat brister där Trafikverket saknar viss kunskap om vägnätets tillstånd och att samhällsekonomiska bedömningar inte används i tillräckligt hög utsträckning i prioriteringen av underhållsåtgärder.

Nu har åter en ny rapport pekat i samma riktning.

Saknas systematisk utvärdering

Riksrevisionen noterar att det skett omfattande kostnadsökningar mellan de två senaste nationella planerna för transportinfrastrukturen. Riksrevisionen skriver också att regeringen och Trafikverket brister i transparens genom att inte sammanställa och kommunicera kostnadsökningarnas omfattning. Riksrevisionen fann att det är i de initiala skedena som kostnadsökningen sker. När projekten väl kommit så långt att de går in i genomförandefasen, så sker inga större kostnadsökningar.

Det saknas trots det en systematisk utvärdering av vad som orsakar kostnadsökningarna och hur dessa orsaker kan förebyggas i framtiden. Det är mycket bekymmersamt eftersom det är de initiala samhällsekonomiska projektkalkylerna som ligger till grund för politikens beslut om projekten ska finnas med i nationell plan.  

Riksrevisionen konstaterar att regeringen agerat mycket passivt genom att det är högst ovanligt att regeringen stoppar ett projekt när det väl hamnat i den nationella planen. Detta trots att möjligheten att ompröva ett tidigare beslut när ny information kommer fram är en grundtanke med det svenska planeringssystemet.

Regeringen saknar handlingskraft

Regeringens svar på Riksrevisionens kritik är att instämma i problembilden, men sedan passivt ge Trafikverket ett uppdrag att utreda sina egna brister. Det är tydligt att regeringen, efter nästan åtta års regeringsinnehav, saknar handlingskraft att ta tag i problemen efter nio rapporter som pekar på samma brist på kostnadskontroll.

Sverige behöver en regering som på allvar utreder orsakerna till bristerna i kostnadskontrollen på Trafikverket, genomför en ny infrastrukturpolitik som sätter samhällsnyttan främst och som bejakar den snabba utvecklingen mot fossilfria transporter inom alla färdslag. 

Som ett första steg kommer jag att driva på för att samla oppositionen till ett gemensamt tillkännagivande till regeringen att det behövs en helhetsöversyn av organisation, planering och upphandling hos Trafikverket för att förbättra kostnadskontrollen.

Det är dags att få ett slut på de skenande kostnaderna för infrastrukturen. Verktygen finns där. Det är bara att använda dem. Sverige behöver en ny liberal borgerlig regering för att det ska ske.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget