SD: Involvera fler än lärare i sexualundervisningen

DEBATT. Det är viktigt att undervisningen i sex- och samlevnad bedrivs av kompetenta och engagerade personer. Lärarna måste kompetensutvecklas, skriver Patrick Reslow och Tobias Andersson.

Patrick Reslow (SD)
Riksdagsledamot, gruppledare i utbildningsutskottet
Tobias Andersson (SD)
Riksdagsledamot, nationell talesperson för Ungsvenskarna

 

Vi har nog alla en ganska god minnesbild av hur sex- och samlevnadsundervisningen såg ut under skolgången: en många gånger pinsam tillställning med diverse avskräckande exempel på könssjukdomar av en lärare som kanske inte alltid kände sig bekväm med undervisningen.

Det må vara en hårdragen sammanfattning, men faktum är att alla de granskningar som under åren gjorts av skolornas undervisning i sex- och samlevnad, tydligt visar på uppenbara brister både vad avser innehåll, utförande och kvalitet.

Så sent som 2018 slog Skolinspektionen i en ny rapport fast att resultaten i de äldre studierna i stort sett är bestående.

Förlegade föreställningar

En högkvalitativ och engagerande sex- och samlevnadsundervisning är inte bara bra för att förhindra oönskade graviditeter och könssjukdomar, utan framför allt för att ge kunskap om hur kroppen fungerar och utvecklas samt hur vi förväntas respektera varandra som individer, oavsett kön.

Inte minst är det viktigt att till exempel bekämpa vissa kulturers förlegade föreställningar om hur pojkar och flickor ska bete sig och deras relation till sex och samlevnad.

Tre exempel

Låt oss ge tre exempel på vad som måste göras för att förstärka sex- och samlevnadsundervisningen.

1. Kompetensutveckla lärarna

För det första måste undervisningen i sex- och samlevnad moderniseras. Det är viktigt att denna bedrivs av kompetenta och engagerade personer som tydligt kan lyfta frågor som är viktiga för ungdomar, men som kan vara känsliga att tala om.

För att detta ska vara möjligt måste lärarna kompetensutvecklas för att kunna undervisa i ämnet och känna sig trygga i det arbetet.

Lika viktigt är det att engagera andra delar av samhället i undervisningen, som till exempel mödravårdscentraler och elevhälsan. Även skolans kurator borde vara mer involverad i ämnet.

2. Bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck

För det andra måste undervisningen i än större utsträckning fokusera på samlevnadsdelen. I förra artikeln i denna debattserie lyftes det bland annat fram att skolans arbete med att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck ska vara en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen.

Denna fråga har Sverigedemokraterna drivit under mycket lång tid, men dessvärre mötts av en svag respons. I dag är det dessvärre en realitet för många unga tjejer att ständigt övervakas av sina manliga släktingar och vänner. Det finns exempel på hur äldre bröder väntar på sina systrar efter skolan i syfte att förhindra att de träffar kompisar eller kanske en pojkvän.

I slutändan går det ut över skolarbetet. Läroplanerna måste ändras och lärarna kompetensutvecklas i att upptäcka och motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.

3. Slå vakt om Sverige som ett jämställt land

De senaste decenniernas massinvandring har fått till följd att det finns ett stort antal elever i skolan från länder med en helt annan inställning till frågor om sex- och samlevnad, där dessa frågor fortfarande kopplas till skam. Vi har också sett hur elever under åren befriats från undervisningen efter påtryckningar från föräldrarna.

Om Sverige skall vara ett land som håller ihop måste undervisningen gälla för alla och också inriktas mot att understryka vikten av att pojkar och flickor är lika mycket värda.

Skolan kan givetvis inte fixa detta på egen hand, men en bra undervisning i ämnet ger en stabil grund för samhället framöver.

Forrige artikel Haddad (L): Berättigad kritik mot Skolinspektionen Haddad (L): Berättigad kritik mot Skolinspektionen Næste artikel Timbro: Avveckla Svenska institutet Timbro: Avveckla Svenska institutet