Enkät: Så vill partierna ändra skolpengen

Regeringen lade nyligen förslaget att kommunala huvudmän ska kunna få en större del av skolpengen än de fristående. Skälet är att kommunerna ska kompenseras för sitt skolpliktsansvar, något som friskolorna inte har. 

Förslaget innebär att när hemkommunen beräknar bidraget till fristående skolor ska ett avdrag på 8 till 10 procent göras för merkostnader som kommunen har till följd av skolplaceringsansvaret. Om det finns någon majoritet i riksdagen för förslaget är osäkert. Men hur vill egentligen riksdagspartierna att skolan ska finansieras? Altinget har frågat hur partierna ser på skolpengssystemet, men också tilläggsbeloppet som skolor kan ansöka om för elever med behov av särskilt stöd. 

Vänsterpartiet är ensamt parti om att vilja avskaffa nuvarande skolfinansieringssystem med skolpeng. I stället vill partiet se ett större nationellt ansvarstagande för att öka likvärdigheten och skapa en sammanhållen och jämlik skola. 

– Modellen där en viss summa pengar följer med varje elev skapar incitament för stora klasser. Kostnaderna för att bedriva undervis­ning är i stort sett desamma oavsett klassens storlek, vilket leder till att stora klasser går med överskott och mindre klasser med underskott. Med andra ord missgynnas skolor med hög lärartäthet medan skolor med låg lärartäthet gynnas av dagens skolpengssystem, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat i ett skriftligt svar till Altinget. 

Även skolor på landsbygd, skolor med elever med behov av mindre undervisningsgrupper missgynnas. De som drabbas hårdast är elever i början av grundskolan och de som inte får stöd i sina studier hemifrån, enligt Riazat. 

När det gäller tilläggsbeloppet tycker Vänsterpartiet att det är bra att möjligheten finns, men partiet ”ser fram emot när regeringen lägger fram ett lagförslag som förtydligar regelverket”. 

Centerpartiet har sedan höstens partistämma tagit en ny ställning i frågan om skolpengen. Efter ett stämmobeslut vill partiet att systemet ses över för att skapa lika villkor för huvudmän. Men på frågan om hur detta ska genomföras vill utbildningspolitiska talespersonen Fredrik Christensson inte svara innan Riksrevisionen slutfört sin granskning av skolpengen.