Arbetsmarknadsutskottet: Magnus Persson (SD) 

Hur skulle du sammanfatta arbetsmarknadsutskottets arbete 2023?

– Arbetet i utskottet 2023 har rullat på ganska smärtfritt vi har jobbat på med de vanliga motionsbetänkandena från allmänna motionstiden, det har inte varit någon proppstorm direkt från departementet. Det man kommer ihåg mest är väl processen kring när Regeringen ställde sig bakom Danmarks förslag om intervenering gällande direktivet om minimilöner.

Vad hoppas arbetsmarknadsutskottet åstadkomma 2024?

– 2024 kommer säkert bli ganska likt 2023 sen får vi se om det dyker upp några överraskningar.

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i arbetsmarknadsutskottet 2024?

– En viktig fråga som troligtvis landar på utskottet är ett förslag om förändringar gällande hur A-kassan skall administreras och hur villkoren skall se ut. Men när frågan landar eller om vet jag inte i dagsläget.

Civilutskottet: Malcolm Momodou Jallow (V) 

Hur skulle du sammanfatta civilutskottets arbete 2023? 

– Arbetet har löpt på okej. Vi har bland annat anordnat två offentliga sammanträden, ett om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen där aktörer fick komma och träffa oss politiker. Vi hade också ett offentligt sammanträde om bostadspolitik där vi diskuterade bostadsbristen och hur det kan byggas fler bostäder. Jag är dock besviken att utskottets majoritet – Regeringen och SD – valde bort Hyresrättsföreningen och jagvillhabostad.nu. Det är ett jätteproblem att många inte kan flytta hemifrån och att exempelvis studenter och industriarbetare måste tacka nej till jobb och utbildning för att det inte finns bostäder. Generellt har det varit god stämning i utskottet. Vi har arbetat med respekt för varandras olikheter och allt har gått som det ska.

Vad hoppas civilutskottet åstadkomma 2024?  
 
– Jag hoppas att det kommer fler riktade förslag som ska möta de utmaningar som faller in under civilskottets ansvarsområden – alltså bostadsområdet och familjerätt. Regeringen och Sverigedemokraterna måste agera för att möta samhällets utmaningar. De kan inte skylla på inflationen och vänta på att den ska gå ner eftersom vi inte vet när det sker. Regeringen kan inte sitta och sova i Regeringskansliet, utan de måste lägga fram förslag.

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i civilutskottet 2024?  

– Som sagt, vi hoppas Tidöpartierna lägger fram förslag kring bopolitik. Vänsterpartiet har lyft frågan om tryggare bostadsområden. Tidö-partierna vill ju göra det lättare att vräka kriminella personers familjer, vilket vi tycker är djupt problematiskt. Vi tillåter inte kollektiv bestraffning i Sverige och detta går emot flera internationella avtal. Detta struntar regeringen i. Även frågan om marknadshyror kan dyka upp i utskottet. SD har tidigare sagt att de inte vill lägga fram förslag på ett införande av marknadshyror. Kommer de att hålla fast vid det löftet? Frågan om marknadshyror kan bli viktig under 2024. 

EU-nämnden: Hans Wallmark (M)

Hur skulle du sammanfatta EU-nämndens arbete 2023?

– Intensivt, inte minst med anledning av det svenska EU ordförandeskapet under det första halvåret. En höjdpunkt var riksdagens värdskap när Cosac (konferensen mellan Europaparlamentet och de nationella parlamentens EU-organ) höll sitt plenarmöte i maj då vi gästades av de andra medlemsstaternas parlamentariska EU-organ och Europaparlamentet för att diskutera aktuella EU-frågor. Betydelsen av att faktiskt få möta sina europeiska kolleger är något som jag tror ofta underskattas. Vi har mycket att lära av varandra. De nationella parlamenten har en viktig roll i den demokratiska förankringen av EU-politiken i våra respektive medlemsländer.

Vad hoppas EU-nämnden åstadkomma 2024?

– Fortsätta att bidra till att hålla ihop den breda samsynen i riksdagen till stöd för Ukraina. Ingen fråga är viktigare nu än att EU orkar hålla i – och helst utökar – sitt stöd till Ukraina. Sverige ska göra sitt absolut yttersta för att bidra i det arbetet genom att fortsätta visa ledarskap, vilket bara är möjligt så länge det finns ett stöd för den saken i riksdagen.

Vad tror du kommer bli en stor fråga i EU-nämnden 2024?

– Utvidgningspolitiken och diskussionerna om hur EU bäst kan understödja kandidatländernas närmanden till EU. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har tydliggjort hur avgörande det är att EU tar sitt ansvar för närområdet. Om inte EU har relevans i närområdet kommer andra aktörer, såsom Ryssland och Kina, flytta fram sina positioner där. Utvecklingen i EU:s grannländer har direkt inverkan på vår säkerhet.

Finansutskottet: Edward Riedl (M) 

Hur skulle du sammanfatta finansutskottets arbete 2023?

– Utöver det normala arbetet med vår- och höstbudgetar har utskottet under 2023 behövt hantera flertalet frågor kopplat till händelser i vår omvärld, som t.ex. elstöd till de svenska hushållen och fortsatta stödpaket till Ukraina. Vi har även haft ett större europeiskt utbyte än normalt, inom ramen för den parlamentariska dimensionen av Sveriges ordförandeskap i EU. Samtidigt har vi under 2023 på det stora hela återgått till en ordnad budgetprocess, jämfört med under coronaåren då vi beslutade om en stor mängd extra ändringsbudgetar.

Vad hoppas du finansutskottet ska åstadkomma 2024?

– Att knäcka inflationen är den enskilt viktigaste frågan inom den ekonomiska politiken just nu, och jag hoppas att finansutskottet kan fortsätta att besluta om budgetåtgärder som bekämpar inflationen. Det kommer sannolikt vara tufft för både hushåll, företag och välfärden under nästa år, och jag hoppas att vi kan fortsätta fatta beslut som stöttar dem genom en tuff tid. Jag hoppas även att vi kan fortsätta att ha blocköverskridande majoritet i utskottet i viktiga frågor, till exempel kring Sveriges fortsatta stöd till Ukraina.

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i finansutskottet 2024?

– Jag tror att inflationsbekämpning även under nästa år kommer att vara den sannolikt största frågan i utskottets arbete. Den lär bli särskilt tydlig i samband med att de olika budgetförslagen ska behandlas, där det finns en skiljelinje mellan de förslag som bekämpar inflationen och de budgetförslag som göder den. Samtidigt finns det en risk för att arbetslösheten ökar under nästa år om den globala konjunkturen viker nedåt, och jag tror i så fall att det är sannolikt att frågor kopplat till det kommer vara stora i utskottet under 2024. 

Justitieutskottet: Richard Jomshof (SD) 

Hur skulle du sammanfatta justitieutskottets arbete 2023?

– Det har varit ett mycket intressant och produktivt år där vi har fokuserat på att genomföra den reformagenda som vi satt tillsammans med regeringspartierna. Det är tydligt att vi för första gången på mycket länge har en regering som arbetar med tydliga gemensamma mål, vilka kommer att leda till genomgripande förändringar på det rättspolitiska området.

Vad hoppas justitieutskottet åstadkomma 2024?

– Vi kommer fortsätta arbeta för att genomföra de förändringar vi beslutat genom Tidöavtalet. Flera stora utredningar kommer att realiseras, vilket kommer att leda till en total omläggning av rättspolitiken i Sverige de närmaste åren.

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i justitieutskottet 2024?

– Förutom att fortsätta bekämpa den systemhotande gängkriminaliteten så kommer även åtgärder för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism att ligga högt på agendan.

Konstitutionsutskottet: Ida Karkiainen (S)

Hur skulle du sammanfatta konstitutionsutskottets arbete 2023?

– Vi har granskat regeringens arbete under våren och hösten, följt upp hur lagar och regler efterlevs. Frågan om presstöd har behandlats i utskottet. Konstitutionsutskottet är lite speciellt eftersom det handlar om grundlagsfrågor. Majoriteterna i utskotten återspeglar ju valresultatet och är densamma i alla utskott. I konstitutionsutskottet strävar vi alltid efter att nå en enighet i frågorna eftersom det handlar om grundlagen. Sedan är det alltid en balans. Jag företräder ju oppositionen och då händer det att vi vill fälla vissa förslag, medan Tidö-partierna hellre vill fria. Det är ett speciellt klimat i utskottet men vi har bra stämning och högt i tak. Våra diskussioner är ofta stökiga, men roliga. 

Vad hoppas konstitutionsutskottet åstadkomma 2024?

 – Vår återkommande uppgift är att granska regeringen. Det är en uppgift som alltid är viktig och dessutom bevakad och intressant för allmänheten. 2024 kommer vi fortsätta granska regeringen och de beslut som regeringen fattar. Vi kommer hålla koll på om de efterlever de regler och krav som finns i enlighet med grundlagen. 

Vad tror du kommer bli en stor fråga i konstitutionsutskottet 2024?

 – Vi kommer fortsätta diskutera olika beredningar. Många beredningar kommer till utskottet väldigt kort tid innan lagen är tänk att börja gälla. Vi tog exempelvis emot lagen om det nya mediestödet i november och den ska börja gälla 1 januari. Det är en viktig diskussion, hur snabbt processerna ska gå.

Vi förhåller oss till grundlagar och grundlagsnära frågor. En sådan fråga är exempelvis förslaget om visitationszoner och visitationsförbud. Hur förhåller sig den lagen till grundlagen? Är förslagen förenliga med rörelsefriheten? En annan fråga handlar om sekretess. Regeringen vill göra det lättare för myndigheter att samarbeta genom exempelvis informationsdelning i syfte att förhindra brott. Samtidigt finns det väldigt mycket personuppgifter tillgängliga på nätet. Säkerhetsperspektivet tror jag kommer diskuteras mycket framöver.

Kulturutskottet: Amanda Lind (MP)

Hur skulle du sammanfatta kulturutskottets arbete 2023?

– Det har varit ett intensivt första helår med utskottet, som det alltid är i början av en mandatperiod, med stort fokus på kunskapsinhämtning samt beredning av regeringens budget samt inkomna motioner på vårt område. Vi är ju ett utskott som hanterar en bredd av frågor och som hanteras av flera olika statsråd. Vi har inte haft särskilt många regeringsärenden att hantera än, samtidigt som kultur-, folkbildnings- och civilsamhällesfrågorna är högst aktuella i samhällsdebatten och har genererat många ideologiskt präglade debatter, inte minst i kammaren när budgeten och motioner har behandlats.

Vad hoppas du på att kulturutskottet ska åstadkomma 2024?

– Som ordförande hoppas jag naturligtvis att arbetet i utskottet under 2024 präglas av goda och sakliga diskussioner, korrekt ärendehantering och informativa möten och studiebesök hos aktörer som berörs av vårt arbete. Tidöpartierna har ju majoritet i såväl kammaren som i utskottet, men som oppositionspolitiker hoppas jag såklart på genomslag för en del av våra förslag och för den kritik som kommit kring regeringens budget för kulturen, till exempel avseenden nedskärningarna på studieförbunden. Jag hoppas även att vi genom vårt arbete kan bidra till att belysa en del av de frågor som är stora nu inom våra områden, så som hur AI påverkar kulturen, vikten av jämlik tillgång till kultur och idrott samt hur beredskapsarbetet i händelse av kris eller krig påverkar våra områden, till exempel skydd av kulturarvet.

Vad tror du kommer bli en stor fråga i kulturutskottet 2024?

– Folkbildningsfrågorna kommer fortsatt att vara stora med debatt om konsekvenserna av regeringens neddragningar samt folkbildningsutredningen som väntas presentera sina slutsatser under året. Vi väntar också på regeringens proposition om demokrativillkor för civilsamhället. Diskussionen om kulturens finansiering, kulturarvet, konstnärers villkor, kultursamverkansmodellen samt lokalfrågor, både för kultur och idrott, räknar jag också med kommer att fortsätta. Public service-kommittén kommer också att lämna sitt förslag för kommande sändningsperiod, den frågan följer utskottet såklart noga.

Miljö- och jordbruksutskottet: Emma Nohrén (MP)

Hur skulle du sammanfatta miljö- och jordbruksutskottets arbete 2023? 

– Arbetet har tuffat på och gått framåt. Tyvärr har möjligheterna att väcka utskottsinitiativ försämrats eftersom regeringen och SD har majoritet i utskottet. Vi har inte lika stora möjligheter att använda hoppande majoriteter. Därför vet vi ofta även utfallet i de flesta frågor på förhand.

Vad hoppas du att miljö- och jordbruksutskottet åstadkommer 2024?  
 
– Vi ska fortsätta jobba på. Vi har några studiebesök inplanerade, bland annat ska vi åka till Fagersta och besöka zonen som stängts av på grund av svinpest. Regeringens klimathandlingsplan kommer också att uppta utskottets arbete i början av året. 

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i miljö- och jordbruksutskottet 2024?  

– Svårt att säga eftersom regeringen inte verkar prioritera miljö- och klimat. Jag hoppas på en bättre klimatpolitik. 

Näringsutskottet: Tobias Andersson (SD) 

Hur skulle du sammanfatta näringsutskottets arbete 2023?

– Näringsutskottet har haft några av Sveriges viktigaste frågor på sitt bord, inte minst energifrågorna. Det har varit ett hektiskt år med högaktuella frågor och intresset för vårt arbete har varit enormt. Vi har även åkt på två utomeuropeiska studieresor, den ena till Sydkorea och den andra till USA och Kanada där vi alla tog lärdomar från dessa innovations- och energiländer. Sammanfattningsvis har näringsutskottets 2023 varit hektiskt, men ändå strukturerat.

Vad hoppas du att näringsutskottet ska åstadkomma 2024?

– Ett reformarbete och paradigmskifte inom energifrågorna, som inte kommer att dras ut på tiden av riksdagen. Att slussa igenom propositioner från regeringen snabbt genom riksdagen är den mest aktuella målsättningen för näringsutskottet 2024.

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i näringsutskottet 2024?

– Den energipolitiska inriktningspropositionen som kommer tidigt 2024. Det är den större propositionen i näringsutskottet som bland annat handlar om att förankra ett mål om leveranssäkerhet i riksdagen. Det kommer även att hända en hel del inom näringsutskottet, till exempel de beslut från Tidöavtalet som ska nå riksdagens bord. Arbetet här handlar då om att formalisera och slussa igenom det.

Skatteutskottet: Niklas Karlsson (S)

Hur skulle du sammanfatta skatteutskottets arbete 2023?

– Ett utskott där arbetet präglats av respektfullhet gentemot varandra och god ton, engagerade och pålästa ledamöter.

Vad hoppas skatteutskottet åstadkomma 2024?

– Det finns tydliga politiska skiljelinjer i skattepolitiken, hur stort skatteuttaget ska vara, vem som ska betala skatt och hur mycket. Men det finns också en enighet i synen på att skatteuppbörden i relation till EU och det är att skatteuppbörden i första hand är en nationell angelägenhet. Dessa frågor kommer sannolikt prägla arbetet även kommande år.

Vad tror du kommer bli en stor fråga i skatteutskottet 2024?

– Jag tror att bland annat eventuella framtida skattesänkningar och Tullens förutsättningar kommer vara viktiga frågor framöver. Kronofogdemyndighetens ökande arbetsbelastning när alltfler hamnar i skuldfällan kommer också vara en stor fråga.

Socialförsäkringsutskottet: Jessica Rosencrantz (M)  

Hur skulle du sammanfatta socialförsäkringsutskottets arbete 2023?

– Det mest uppenbara inom ramen för socialförsäkringsutskottets arbete under året är att arbetet med regeringens paradigmskifte inom migrationspolitiken har inletts, med en minskad invandring för att klara integrationen. Bland annat genom skärpta krav för anhöriginvandring, effektivare verktyg för att återvändandet ska fungera och genom att anpassa svensk asyllagstiftning till EU:s miniminivå. Det är utan tvekan det allra viktigaste som hänt inom utskottets beredningsområde.

Vad hoppas du att socialförsäkringsutskottet ska åstadkomma 2024?

– Formellt sett ligger det utanför socialförsäkringsutskottet men att komma vidare med hur vi kan stärka pensionerna och återupprätta arbetslinjen i pensionssystemet. Det arbetet bedrivs i första hand inom ramen för Pensionsgruppen. Regeringen har också aviserat en proposition om skärpta krav för medborgarskap. Det är en viktig proposition för regeringen.

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i socialförsäkringsutskottet 2024?

– Under året kommer det att landa flera utredningar som kommer att ha inverkan på både debatt och politik. Jag tänker exempelvis på utredningen om stärkt återvändande, där informationsplikten ingår, utredningen om kvalificering i välfärden och utredningen om arbetskraftsinvandringen. Självklart kommer också det oroliga omvärldsläget prägla frågorna i utskottet.

Socialutskottet: Christian Carlsson (KD)

Hur skulle du sammanfatta socialutskottets arbete 2023?

– Det har varit ett spännande första år med fokus på flera av de stora frågorna som hur vi skapar en mer tillgänglig och jämlik sjukvård, men också på vilka brottsförebyggande sociala insatser som är de mest effektiva för att göra Sverige tryggare. Vi har exempelvis också lagt mycket kraft på att försöka lösa problemen inom SiS, på att stärka sjukvårdens krisberedskap och på att motverka den fruktansvärda desinformationskampanjen mot socialtjänsten, den så kallade ”LVU-kampanjen”. För egen del så har jag utöver detta haft fokus på att stärka psykiatrin, inte minst barn- och ungdomspsykiatrin, och regeringens arbete med den kommande nationella strategin för psykisk hälsa.

Vad hoppas socialutskottet åstadkomma 2024?

– Vi hoppas kunna få till en ny socialtjänstlag med fler befogenheter för socialtjänsten och fokus på det förebyggande, inte minst det brottsförebyggande arbetet.

Vad tror du kommer bli en stor fråga i socialutskottet 2024?

– En stor fråga blir att få den nya socialtjänstlagen på plats. En annan viktig fråga är att bekämpa den välfärdsbrottslighet som breder ut sig i samhället. Utöver det så kommer utskottet bland annat behandla Moderaterna och Liberalernas förslag till ny könstillhörighetslag, med bland annat förslag om sänkt åldersgräns för könsbyte. Det kommer också kräva en del tid och kraft i utskottet i början av 2024.

Trafikutskottet: Ulrika Heie (C) 

Hur skulle du sammanfatta trafikutskottets arbete 2023?

– Första halvåret när mandatperioden inleddes var Sverige ordförande för EU:s ministerråd, vilket innebar ett stort fokus det första halvåret på de olika EU-frågorna som var uppe. Första delen av 2023 både besökte vi och hade besök av de myndigheter som rör trafikutskottet, vilket präglade vårens arbete. Järnvägarna är en fråga som är väldigt aktuell och som berör alla i Sverige som reser, som berör människor i vardagen. Inte minst när det blir störningar. Vi har kallat till möte med Trafikverket, men även infrastrukturministern för att de ska ge sin bild till hur vi ska komma till rätta med problemen som finns.

Vad hoppas du på att trafikutskottet ska åstadkomma 2024?

– Jag hoppas innerligt att det blir ett framtidsfokus nästa år. Förhoppningsvis ingen krishantering. Men stora investeringar behövs göras inom all form av transporteffektivitet, då även både gods- och persontrafik. Även digitaliseringen ligger högt uppe, då vi de senaste åren har halkat efter. Målet är att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Vad tror du kommer att bli en stor fråga i trafikutskottet 2024?

– Nästa år kommer infrastrukturpropositionen, vilket är den stora propositionen om hela Sveriges infrastruktur som sträcker sig över de kommande tio åren. Trafikutskottet önskar även att regeringen tog de förslag som finns både inom och utanför politiken om en infrastruktursberedning. Det långsiktiga är viktigt nästa år, för att satsningar på ökat underhåll ska kunna bli verklighet.

Utbildningsutskottet: Fredrik Malm (L)

Hur skulle du sammanfatta utbildningsutskottets arbete 2023?

– Det är många processer som har satts i gång som det blir efter ett regeringsskifte. Flera processer är i ett tidigt stadie och har ännu inte kommit till oss. Nu under hösten har fokus varit mycket på budgetarbetet som varit uppe i riksdagen för debatt. Vi har fått besök från olika myndigheter, som informerat utskottet om sitt arbete och svarat på frågor. Sådana besök är mycket värdefulla för oss.  

Vad hoppas utbildningsutskottet åstadkomma 2024?

– Vi ser fram emot att få in lite förslag som vi kan behandla. För egen del hoppas jag att våra liberala ledamöter håller debatten om skolan vid liv utanför utskottet – genom att exempelvis skriva artiklar och prata om skolan i alla sammanhang. En aktiv skoldebatt är en viktig del av det demokratiska samtalet.

Vad tror du kommer bli en stor fråga i utbildningsutskottet 2024?

– Jag vill lyfta fram tre områden: grund- och gymnasieskolan, friskolorna och skolpenningsystemet. Alla dessa områden debatteras mycket nu då de ingår i Tidöavtalet. Regeringen ska se över graden av statlig styrning på dessa områden och arbeta fram normer och eventuella ”golv” för skolpengen. I grunden handlar det om likvärdighet i den svenska skolan. I dag skiljer sig villkoren mycket från kommun till kommun. Vi kommer även behandla regeringens forskningsproposition. Det är viktigt att svensk forskning stärks internationellt.

Utrikesutskottet: Aron Emilsson (SD)

Hur skulle du sammanfatta utrikesutskottets arbete 2023?

– Utrikesutskottets arbete under 2023 har varit exceptionellt och unikt på många vis, sett över tid. Vi har hanterat en ny säkerhetspolitisk verklighet i vår del av världen, Rysslands krig mot Ukraina och det svenska Natomedlemskapet. Därtill har vi gjort ett antal resor i olika konstellationer, bland annat till krigets Ukraina. Vi har extrainkallat utskottet för att bereda och besluta om internationell militär insats i Sudan, under helgtid. Vi har haft flera offentliga utfrågningar och ett stort antal sammanträdestimmar och debatter i kammaren. Det är ett högt tryck i utrikesutskottet.

Vad hoppas utrikesutskottet åstadkomma 2024?

– Min förhoppning och ambition är att vi ska upprätthålla ett verklighetsnära, professionellt och välorganiserat arbete av hög kvalitet tillsammans med vårt utomordentliga kansli. Att vi ska värna svenska intressen och svensk nationell samling i de frågor vi är överens, samtidigt som de politiska konfliktytorna tydligt ska framgå i debatter och beslut. Personligen vill jag i min roll som ordförande se ett respektfullt klimat i utskottet även om det råder tydliga skiljelinjer i sak.

Vad tror du kommer bli en stor fråga i utrikesutskottet 2024?

– Det svåra omvärldsläget, vår nya säkerhetspolitiska verklighet och Natomedlemskapet kommer fortsatt vara aktuellt liksom stödet till Ukraina och situationen i Mellanöstern. Samverkan med våra nordiska grannländer och att adressera det spända läget i Sydostasien likaså. Bland mycket annat.

* Magnus Persson (SD), Edward Riedl (M), Richard Jomshof (SD), Amanda Lind (MP), Jessica Rosencrantz (M) och Aron Emilsson (SD), Niklas Karlsson (S) och Hans Wallmark (M) har svarat på enkäten via mejl. 

** Christian Carlsson (KD) har svarat på enkäten via sms.

Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet, har inte inkommit med svar.