Regeringen vill se nationellt stöd för utfallskontrakt

Regeringen vill stärka det nationella stödet för sociala utfallskontrakt och andra innovativa investeringsmodeller. De lägger tio miljoner kronor i budgeten per år för perioden 2024–2026. ”Tanken är att de olika aktörerna inte ska behöva uppfinna hjulet varje gång”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Tio miljoner kronor per år under tre år, 2024–2026, föreslår regeringen ska gå till ett nationellt stöd för sociala utfallskontrakt och andra innovativa lösningar i välfärden. <br>
Tio miljoner kronor per år under tre år, 2024–2026, föreslår regeringen ska gå till ett nationellt stöd för sociala utfallskontrakt och andra innovativa lösningar i välfärden.
Foto: Caisa Rasmussen/TT
Anders Gustafsson

 – Den här satsningen skapar möjlighet för staten att nationellt stödja innovativa investeringsmodeller. Inte minst gäller det insatser som riktar sig mot barn och unga i utsatthet, säger Jakob Forssmed till Altinget.

– Det kan vara svårt med nuvarande budgeteringsprinciper, med korta budgetperioder, att hitta långsiktiga och innovativa investeringsmodeller. Men för att de ska möjliggöras ute i kommuner och regioner så vill vi stärka det nationella stödet.

Högre belopp har nämnts

I en enkät med riksdagspartierna som Altinget gjorde i april 2021, så föreslog Kristdemokraterna 300 miljoner kronor till en nationell fond, och att Ekonomistyrningsverket (ESV) skulle få 37 miljoner per år för att agera facilitator. SKR och Rise föreslog en pilot om 250 miljoner kronor över fem till sju år.

Är det förslag ni nu lägger underfinansierat?

– Skillnaden är att det här inte är pengar som ska finansiera modellerna, utan de går till stöd för att designa modellerna och få bra stödfunktioner.

– Det vi föreslår nu är ett nationellt stöd, där det gäller att se till så att man inte behöver uppfinna hjulet på varje enskilt ställe. Tanken är att det nationella stödet ska fungera som facilitator, men inte att staten går in som medfinansiär.

Har ni gjort någon beräkning som visar att tio miljoner kronor per år ska räcka?

– Det finns ett stort intresse och då menar vi att staten bör spela en roll som den hittills inte har gjort. Det som ibland gör att man tvekar inför att exempelvis använda sig av sociala utfallskontrakt, handlar om hur man utformar dem och mäter effekter på ett sätt som alla parter är överens om.

– Ett nationellt stöd till kommuner, regioner och myndigheter kan bidra till att fler använder den här sortens långsiktiga insatser mot ohälsa, kriminalitet och annat, där nuvarande budgetperioder inte alltid ger det utrymmet.

Vem kommer att ansvara?

– Exakt utformning återkommer vi till. Med detta underlättar vi ett samarbete mellan civilsamhälle, privata investerare, kommuner och regioner. De kan rikta insatser till barn och unga, som man annars inte skulle kunna ha gjort.

Kommer detta att finnas med i myndigheters regleringsbrev, så att ni försäkrar er om att de är med och samarbetar?

– Den typen av frågor kommer vi att återkomma till.

Frågan om ett nationellt stöd har väckts av flera aktörer tidigare. Efter att Norrköpings kommun avslutade det första utfallskontraktet i Sverige, efterlyste dåvarande kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) ett nationellt stöd i en intervju med Altinget. Bland annat skrev Stjernkvist, tillsammans med Tomas Bokström på Rise, en debattartikel hos Altinget.

Vid ett rapportsläpp på SNS i mars förra året, föreslog Ing-Marie Wieselgren på SKR och Tomas Bokström att man borde inrätta stödet i form av ett pilotprojekt.

Detta är sociala utfallskontrakt
  • En variant på sociala investeringar. Men ett utfallskontrakt gäller förebyggande, mätbara insatser för en begränsad målgrupp
  • En privat aktör finansierar
  • Utföraren kan vara från civilsamhället, den privata eller den offentliga sektorn
  • Tillsammans med kommunen upprättas ett kontrakt om vilka mål som ska uppnås, inom vilket tidsspann och hur det ska mätas
  • En intermediär svarar för uppföljningen och avgör om kontraktet har fullföljts
  • Kommunen betalar tillbaka till den privata investeraren – om målen nås. Fokus hamnar därmed på resultatet, inte på vilka insatser som görs

Nämnda personer

Jakob Forssmed

Socialminister (KD), förste vice ordförande Kristdemokraterna
fil. mag. statsvetenskap (Göteborgs uni., 2000)

Ing-Marie Wieselgren

Tidigare projektchef och samordnare Uppdrag psykisk hälsa på SKR
Med. dr., disputerade 1995 med avhandling om prognos och prognosfaktorer vid schizofreni

Lars Stjernkvist

Tidigare kommunstyrelsens ordförande (S) i Norrköpings kommun, tidigare partisekreterare
Kandidatexamen i offentlig förvaltning

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00