Analys av 
Sanna Rayman

Om klassrummen vore gym hade det kallats trängsel

ANALYS. I takt med att regeringen och Folkhälsomyndigheten har prickat av samhällets olika smitthärdar med regler har vi nu nått ett läge där skolan framträder som en allt mer central plats för smittspridning. Ändå skärps inga råd i skolmiljön. 

Skolverkets gd Peter Fredriksson, Anna Ekström (S) och Johan Carlson, gd för FHM.
Skolverkets gd Peter Fredriksson, Anna Ekström (S) och Johan Carlson, gd för FHM.Foto: Janerik Henriksson/TT
Sanna Rayman

Förra veckan avslutades med en klubbad pandemilag. I skrivande stund är det måndag och skolstart, såväl på högstadier som låg- och mellanstadier och att många lärare går till jobbet med en oro i magen är nog oundvikligt.

Är det en befogad oro? Enligt Folkhälsomyndigheten (FHM) är ju barns smittsamhet och benägenhet att bli allvarligt sjuka lägre. Och jo, att barn inte är lika utsatta som vuxna och äldre förefaller det råda bred enighet om.

Sticker ut allt mer

Samtidigt syns smittspridningen i skolorna nu allt tydligare i statistiken. Vid FHM:s pressträff i förra veckan visade Karin Tegmark Wisell hur åldrarna 13-15 och 18-19 sticker ut allt mer som grupper med hög incidens.

Vid en annan träff fick FHM:s gd Johan Carlson frågor om saken och menade då att bedömningen fortsatt är att barn inte driver smittspridningen, men att utbrotten i skolan syns tydligare nu eftersom andra pandemiåtgärder har fått ner annan spridning:

Nog är det uppseendeväckande att vi, nästan ett år in i pandemin, får höra en gd säga att det är "hög tid" att dra igång arbetsmiljöarbetet och följa rekommendationerna i skolan.

– Relativt sett så har skolan kommit att få en större andel av utbrotten och det ska i första hand förklaras med att väldigt många andra arbetsplatser är ju helt stängda, sade Carlson då.

Det vill säga. I ett läge utan övriga åtgärder är skolor och barn inte den mest drivande faktorn, men allteftersom vi har prickat av samhällets olika smitthärdar med regler och insatser har vi nu nått fram till ett läge där skolan framträder som en allt viktigare plats för smittspridning.

Nytt beslut

Vid en presskonferens i förra veckan upprepade utbildningsminister Anna Ekström att hennes ambition är att skolorna ska kunna vara öppna så mycket som möjligt. Samtidigt lämnades en ny möjlighet, i det att högstadier nu har att välja inte bara på undervisning på plats till 100 procent eller temporär distans-dito vid utbrott, utan också en blandning, på samma sätt som gymnasier har kunnat hittills. Beslutet fattades på ett regeringssammanträde i förra veckan och trädde i kraft i dag, måndag.

En förutsättning för att en huvudman ska kunna ta möjligheten i bruk är att övriga möjliga insatser och åtgärder för att följa föreskrifter om distans är uttömda, förklarade Ekström vid pressträffen. Det vill säga, först ska skolorna försöka uppnå distans i skolmiljöerna på andra sätt.

Även Skolverkets gd Peter Fredriksson betonade vid pressträffen att det nu är "hög tid" att huvudmännen säkrar det systematiska arbetsmiljöarbetet och gör allt man kan för att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Upprörda lärare

Pressträffen följdes av tämligen upprörd stämning bland lärare i sociala medier och det var inte bara Fredrikssons tips om att öppna fönstren och vädra i klassrummen som orsakade ilska, utan även beskeden överlag, vilka uppfattades som vaga.

Nog är det uppseendeväckande att vi, nästan ett år in i pandemin, får höra en gd säga att det är "hög tid" att dra igång arbetsmiljöarbetet och följa rekommendationerna i skolan. Det är fler välfärdsarbetare än de sjukvårdsanställda som har anledning att vara besvikna på den omtanke som visats dem från stat och huvudmän under coronapandemin.

Dagen efter pressträffen om skolan hölls ytterligare en, då statsministern meddelade att det i butiker, gallerior, på gym och i badhus blir obligatoriskt att beräkna tillgänglig yta för att få fram ett maxantal som får vara i lokalerna samtidigt. Beräkningarna ska ske utifrån regeln 10 kvadratmeter/besökare. Det innebär i många fall ett kraftigt decimerat antal och, förhoppningsvis, stora möjligheter till distans. Dylika beräkningar ska dock inte göras i skolan, som fortsätter att lyda under de generella reglerna om avstånd.

Alltihop blir en bedömningsfråga

Här kan det finnas skäl att påminna sig hur råden till skolorna egentligen ser ut. De råd huvudmännen får från Folkhälsomyndigheten och Skolverket är att avstånd ska hållas och trängsel undvikas, men att det inte finns någon bestämmelse i meter eller centimeter om vad som är ett bra avstånd eller vad som är för trångt. Råden är istället sådant som att "undvika att samla större elevgrupper om det är möjligt" samt "erbjuda goda möjligheter att tvätta händerna".

Alltihop blir alltså en bedömningsfråga, där huvudmannen själv ska avgöra vad som är lagom och vad som är en "stor" elevgrupp. Är en helklass på 30 elever en "stor" grupp? Innebär det "trängsel" om alla närvarar i ett normalstort klassrum?

Om klassrummen vore butiker eller gym hade svaret varit ett rungande ja, och snart sagt varje klassrum hade ansetts rymma trängsel. Men nu är klassrummen inte gym, så det finns inget entydigt svar. Det betyder sannolikt att färre skolor än man kanske kan tro kommer att ta den nya möjligheten till mer fjärrundervisning i bruk, man har ju hittills bedömt att man följer de råd som finns.

Nämnda personer

Anna Ekström

Ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio), styrelseordförande Umeå universitet, ordförande ABF Stockholm, ordförande folkhögskolan Biskops arnö.
Jur. kand (Stockholms uni., 1988)

Johan Carlson

Läkarexamen (Uppsala uni. 1979) och docent i infektionsepidemiologi (Karolinska institutet)

Karin Tegmark Wisell

Generaldirektör Folkhälsomyndigheten

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00