Myndigheterna splittrade om sammanslagning: ”Önskat att vi varit mer överens”

I regeringens ambition att dra ner på antalet myndigheter föreslås att Statskontoret och Ekonomistyrningsverket går samman. Ett förslag som möter kritik.

– Vi tycker inte att fördelarna överväger nackdelarna, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren till Altinget.

Både hennes myndighet och Ekonomistyrningsverket har haft drygt fyra månader på sig att fundera kring hur en sammanslagning ska gå till. Nu lämnar man gemensamt ett förslag till regeringen med instruktion på hur Ekonomistyrningsverket, under nytt namn, även skulle kunna inhysa Statskontorets verksamhet.

Men myndigheterna har gjort olika bedömningar av vad en sådan flytt skulle innebära.

Clas Olsson är generaldirektör på Ekonomistyrningsverket (ESV) som till skillnad från Statskontoret är positiva till en sammanslagning.

– Jag förstår dem. De kommer ju att slukas upp av oss i någon mening, rent organisatoriskt i alla fall även om jag sagt att vi ska försöka göra det här tillsammans, säger han till Altinget.

– De risker som de lyfter fram menar vi, i vår bedömning, går att hantera. Det är inte värre än att vi kan ta oss igenom det.

Ett perspektiv kommer inte nödvändigtvis dominera.

Clas Olsson
Generaldirektör, Ekonomistyrningsverket

Oense om konsekvenserna

Annelie Roswall Ljunggrens största farhåga, som även lyfts av forskare, är att en sammanslagning leder till att regeringen får smalare beslutsunderlag, att ekonomivärden trumfar andra perspektiv. ESV:s uppdrag, att utveckla och förvalta den ekonomiska styrningen, innebär att de, till skillnad från Statskontoret, arbetar normerande, menar hon.

– Vi har en mer fristående, utvärderande roll. Det gör att vi kan titta på olika reformer, myndigheter och även på Ekonomistyrningsverket med kritiska ögon. Jag tycker att det vore olyckligt att lägga de båda sakerna i samma myndighet. 

Clas Olsson tror däremot att det går att kombinera de båda myndigheternas uppdrag.

– Det kan lika gärna vara så att Statskontoret kommer in i ESV och får ett mycket större genomslag för de synpunkter som man hittills har försökt leverera på andra vägar. Är det bättre att kritisera utifrån än inifrån? Jag vet inte.

– Den ekonomiska styrningen är ju en del av förvaltningspolitiken så vi tänker att vi får ett samlat helhetsperspektiv på de här frågorna, säger han och understryker att det i slutändan handlar om vilka uppdrag de får från regeringen. 

Det är klart att det finns en oro. Man vill inte att det ska förändras.

Annelie Roswall Ljunggren
Generaldirektör, Statskontoret

Hittills har regeringen meddelat att både ESV:s och Statskontorets uppgifter ska lämnas oförändrade.

– Att deras kärnuppdrag skulle trängas undan har jag svårt att se. Då kommer regeringen sparka rakt ut och säga att vi måste leverera.

Att bilda en ny myndighet, en lösning regeringen också öppnade för i sitt uppdrag, var aldrig aktuellt enligt de båda myndigheterna. 

Oro bland personalen

Statskontorets osäkra framtid har redan gjort medarbetare oroliga. Till tidningen Publikt säger facket att osäkerheten riskerar att få fler att lämna myndigheten, och utmaningarna för kompetensförsörjningen är en av Annelie Roswall Ljunggrens rädslor vid en sammanslagning.

– Vi har några som har slutat och också uttalat att det beror på det här. Det är klart att det finns en oro. Man vill inte att det ska förändras, säger hon och pekar bland annat på Statskontorets plattare organisation som enligt henne uppskattas av medarbetarna.

Clas Olsson är medveten om riskerna för kompetensförsöjning, men menar att problemen är övergående. Detsamma gäller de merkostnader som uppstår vid ett samgående och risken för att den ordinarie verksamheten tillfälligt påverkas.

– Alla de myndigheter som ska uppgå i andra myndigheter kommer ha ett sårbart läge, men man måste ha ett längre perspektiv på den här frågan tycker jag och titta tio år framåt i tiden. Då kommer det här vara en historisk parentes, säger han. 

Jag hade väl önskat att vi varit mer överens om för- och nackdelar.

Clas Olsson
Generaldirektör, Ekonomistyrningsverket

Fler myndigheter kritiska

Sammanslagningen av Statskontoret och ESV är inte den enda som regeringen vill se. Totalt tio myndigheter har lämnat förslag till på hur de kan bli hälften så många. Det pågår också en större översyn av runt 120 av statens mindre myndigheter.

Regeringen hoppas på att öka effektiviteten i statsförvaltningen, en fråga som Statskontoret arbetar med dagligen.

– Jag är en av de största förespråkarna för att man ska jobba med effektivitet och det är det vi försöker bidra med hela tiden. Men det är inte givet att det är just genom att slå ihop myndigheter av den här storleken som man får den här effektivisering. Då har i stället ärendehandläggningen i de riktigt stora myndigheterna otroligt mycket större potential, säger Annelie Roswall Ljunggren. 

Av de sammanslagningar som regeringen föreslagit är samtliga myndigheter som ska inordnas i en större myndighet kritiska.

ESV har sträckt ut sin hand till Statskontoret och bland annat erbjudit sig att byta namn, ett förslag som nu regeringen får ta ställning till.

– Jag sade det redan när uppdraget kom. Det var lite av en psykologisk gest mot Statskontoret. Vi klamrar oss inte fast vid Ekonomistyrningsverket som namn, det är egentligen inte ett jättebra namn i dag heller för vi gör en del andra saker också, säger Clas Olsson.

Vad skulle ni heta i stället?

– Jag tror jag inledningsvis sade att vi kunde tänka oss Statskontoret som namn, men det är upp till regeringen om de är intresserade av ett namnbyte.

Hade du önskat att ni kommit överens om en sammanslagning?

- Jag hade väl önskat att vi varit mer överens om för- och nackdelar. Vi har varit relativt överens om förslagen, men vi är egentligen inte överens om huruvida vi tycker att det är en god idé eller inte.

Förslaget väntas nu skickas på remiss. Om regeringen går vidare med en sammanslagning planeras den träda i kraft senast 1 januari 2026.