Liberalerna: Gör kulturlivet till en angelägenhet för totalförsvaret

Varje måndag står han där, den ukrainska pojken med den klara rösten. När Tymur Vasylyshyn sjunger Ukrainas nationalsång knyts band av solidaritet mellan alla som samlats på Norrmalmstorg.

Det är inte bara i exil konsten ger kraft och mening. I Ukraina lever kulturen trots kriget. Teaterföreställningar pågår i lägenheter och tunnelbanestationer och utställningar om krigets skeenden produceras. Bara dagar efter att ryssarna tvingats bort från Trotsyanet öppnades ortens bibliotek på nytt, och kan nu återigen låna ut böcker och fungera som en mötesplats. Dessa enastående exempel från ett kulturliv som vägrar att vika ned sig visar hur kultur skapar motståndskraft och samhörighet.

Kulturskatter går förlorade

Många omistliga kulturskatter har gått förlorade i världens konflikter. Andra världskriget innebar enorma kulturförluster, bland annat genom Nazitysklands plundringar. IS förstörelse av världsarvet i Palmyra i Syrien med sina romerska lämningar från 200-talet är oförlåtligt, liksom talibanernas sprängningar av de historiska buddhistiska monumenten i Afghanistan och många andra historiska och samtida exempel på kulturell förödelse i krig. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har enligt Unesco resulterat i att cirka 300 kulturarvsplatser skadats eller förstörts.

Målet är tydligt: Att skada den ukrainska nationella identiteten och därmed den ukrainska motståndskraften.

Rysslands fruktansvärda, fullskaliga invasion av Ukraina hotar friheten i hela Europa. Säkerhetspolitiskt har vi inte varit så illa ute sedan andra världskriget. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. I Ukraina ser vi vad vi har att frukta. Auktoritära regimer respekterar inte ens krigets lagar.

Det är dags att se om vårt hus och stärka vår motståndskraft och beredskap. Det civila försvaret handlar självklart om grundläggande saker som försörjning av livsmedel och vatten, att upprätthålla sjukvård, energiförsörjning och så vidare i ett krigstillstånd. Men det handlar också om att skydda det som knyter oss samman och gör oss till ett starkt vi; vårt kulturliv och vårt kulturarv.

Kulturarvet är en måltavla för antagonister som vill skapa djupa sår i ett samhälle

Kultur är både en resurs för det motståndskraftiga samhället och en skyddsvärd skatt för vår samtid och för kommande generationer. Att lyfta fram kulturen i arbetet med vår civila beredskap och totalförsvaret handlar om vår förmåga att försvara oss själva, vår gemenskap, vårt land och vår frihet.

Stärk skyddet för kulturarvet

Här är några förslag på hur kulturens kraft bättre kan tas till vara i den civila beredskapen.

• Stärk skyddet för kulturarvet. Kulturarvet är en måltavla för antagonister som vill skapa djupa sår i ett samhälle, missbruka historien, försvaga motståndskraft och genomföra etniskt och kulturell rensning, eller helt enkelt tjäna smutsiga pengar på stöld och illegal handel. Kulturarvet är skyddat genom Haagkonventionen från 1954 men det är uppenbart att konventionen inte respekteras när krig härjar. Sverige måste stärka skyddet av sitt kulturarv och inse att vid ett väpnat angrepp kommer också våra kulturskatter att hotas.
• Regeringen har tagit initiativ för stärkt beredskap för skydd av vårt gemensamma kulturarv. Det är ett under många år eftersatt arbete som nu måste ta fart, bland annat genom digitalisering av delar av kulturarvet. Förslaget om att inrätta ett nationellt kulturskyddsråd är bra och måste snarast tillsättas med uppdrag att stärka beredskapen nationellt, men också stödja de lokala kulturarvsplatserna och föremålen. Konkreta planer måste tas fram och resurser avsättas.
• Gör kulturlivet till en angelägenhet för totalförsvaret. Ett livaktigt, fritt kulturliv är en fantastisk kraft för sammanhållning och motståndskraft och därmed viktigt för vår försvarsvilja. Kulturlivet i form av bibliotek, museer, lokala scener, föreningslivet spelar en stor roll för gemenskapen och viljan att fortsätta utvecklas och bilda sig även under krig. Det aktiva kulturlivet måste inkluderas i det lokala beredskapsarbetet för att det ska kunna verka även i krig. Exempelvis bör behovet av att krigsplacera viss personal inom kultursektorn övervägas.
• Öka motståndskraften mot desinformation och påverkanskampanjer. Arkiv, bibliotek, museer har både verktyg och spetskompetens för att möta desinformation och påverkanskampanjer. Såväl på nationell nivå som i det lokala beredskapsarbetet måste kulturaktörer betraktas som en resurs i totalförsvaret.
• Stöd föreningslivet som en resurs i det civila försvaret. Det lokala föreningslivet är en fantastisk resurs. De 18 frivilliga försvarsorganisationerna med en särställning och finansiering från MSB är centrala i sammanhanget. Men det finns flera föreningar som kan och vill bidra, som Sveriges många hembygdsgårdar, friluftsrörelsen med flera. Regelverk för hur dessa kan få ekonomiska bidrag för verksamhet som stärker det civila försvaret behöver ses över både nationellt och lokalt.
• Nationella minoriteters kultur och kulturarv måste försvaras. Sveriges nationella minoriteter judar, samer, tornedalingar, sverigefinnar och romer har en särskild status. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Det är en uppgift som blir än mer angelägen i händelse av krig.