Kvinnor underrepresenterade i den politiska toppen
Partiledare, gruppledare, riksdagsledamöter, ministrar, departementschefer och utskottsordföranden. I samtliga dessa kategorier är kvinnor underrepresenterade.
Johan Manell
Nyhetschef och redaktör Altinget Rikspolitik (föräldraledig)När Magdalena Andersson valdes till partiledare i november 2021 innebar det att kvinnorna bland partiledarna var i en klar majoritet. Sedan dess har både Liberalerna och Centerpartiet fått manliga ordföranden och återigen är männen i majoritet i partiledarskaran.
- Elisabeth Svantesson (M), finansdepartementet
- Ebba Busch (KD), klimat- och näringslivsdepartementet
- Parisa Liljestrand (M), kulturdepartementet
Men det är inte den enda kategorin där männen är överrepresenterade. Även i regeringen är kvinnorna färre. Och skillnaden är stor om man tittar på de elva ministrar som är chefer över sina departement: 73 procent män och 27 procent kvinnor.
Ojämställd riksdag
En ännu större procentuell manlig övervikt är det i riksdagens utskottstopp. I 12 av riksdagens 16 utskott (EU-nämnden inräknad) är det män som håller i klubban.
(Artikeln fortsätter efter grafiken)
Skillnader mellan partierna
- Emma Nohrén (MP), miljö- och jordbruksutskottet
- Ida Karkiainen (S), konstitutionsutskottet
- Amanda Lind (MP), kulturutskottet
- Ulrika Heie (C), trafikutskottet
Fotnot: För närvarande är Viktor Wärnick (M) ordförande i socialförsäkringsutskottet eftersom Jessica Rosencrantz (M) är föräldraledig.
Men andelen kvinnor/män skiljer sig också åt mellan partierna. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har exempelvis en kraftig övervikt av manliga riksdagsledamöter (74 respektive 68 procent). Samma ojämna könsfördelning har Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men där är det i stället kvinnorna som dominerar (71 respektive 67 procent kvinnor).