Kommunerna som satsar mest – och minst – på läromedel

1 986 kronor per elev. Så mycket skiljer det sig mellan kommunen som satsar mest på läromedel och den kommun som satsar minst. ”Det är inte bara att tillgången till läromedel är låg, den är också ojämlik”, menar Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen. 

”Vi förväntade oss att skolor som hade en stor andel obehöriga lärare skulle kompensera genom att lägga mer på läromedel, men det finns inget sådant samband”, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen, till Altinget. 
”Vi förväntade oss att skolor som hade en stor andel obehöriga lärare skulle kompensera genom att lägga mer på läromedel, men det finns inget sådant samband”, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen, till Altinget.  Foto: Henrik Montgomery/TT
Rebecka Prahl

Läromedelsföretagen har i sin Läromedelsbarometer sammanställt hur mycket kommunerna lägger på läromedel. Överlag ser man ökande klyftor, det är fler kommuner som spenderar över 1 000 kronor per elever, men antalet som köper för under 600 kronor har också ökat.

Toppar listan gör Göteborg som lägger över 2 000 kronor på läromedel per elev, följt av Överkalix och Ragunda som köper läromedel för 1 758 respektive 1 636 kronor per elev. I botten hittar vi Grästorp som lägger 63 kronor per elev. Ludvika, som lägger 300 kronor mer än Grästorp, är den kommun som lägger näst minst. 

– Det är inte bara att tillgången till läromedel är låg, den är också ojämlik. Elever och lärare i olika kommuner har olika tillgång till läromedel. Vi förväntade oss att skolor som hade en stor andel obehöriga lärare skulle kompensera genom att lägga mer på läromedel, men det finns inget sådant samband, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen, till Altinget. 

Artikeln fortsätter efter grafiken

Stefan Persson ser ett mönster bland de kommuner som lägger mest, och bland de som satsar minst.

– Vi har en tilltagande ojämlikhet. Storstadskommuner och deras grannkommuner tenderar att satsa mer än glesbygdskommuner och kommuner som har en mer pressad ekonomisk situation. Man kanske har ett studerandeunderlag som kommer från mindre studievana miljöer, och därför inte ställer samma krav på skolan som man kanske gör i de mer välbeställda storstadskommunerna.

– I Läromedelsutredningen finns flera förslag om hur man ska stärka läromedlens ställning. Det handlar om att föra in läromedel på ett tydligare sätt i skollagen. Det handlar också om att ge Skolinspektionen möjlighet att inspektera tillgången på läromedel, och det handlar om att staten behöver ta ansvar att ta fram tillförlitlig statistik så man kan följa upp effekterna av de åtgärder man sätter in, säger Stefan Persson.  

Han välkomnar regeringens satsning på läromedel, där man vill lägga 685 miljoner 2023 och därefter 555 miljoner per år 2024 och 2025, men betonar vikten av att satsningen sträcker sig längre än ett par år.