Klimathandlingsplanen måste värna om industrins konkurrenskraft

Svensk industri är världsledande i omställningsarbetet mot fossilfrihet. Men ska industrin lyckas måste ramvillkoren komma på plats och regeringen måste nu därför hålla högt tempo i energipolitiken och snabba på tillståndsprocesserna. Bristen på kompetens får inte heller bli en flaskhals som resulterar i att svensk industri blir omsprungen.

När regeringen inom kort presenterar sin klimathandlingsplan är det viktigt att nödvändiga ramvillkor kommer på plats för att säkra en smidig övergång för industrin

Den globala klimatomställningen innebär en stor möjlighet för svensk industri. Den kräver också historiskt stora investeringar. Det handlar exempelvis om infångning av koldioxid med CCS-teknik och om investeringar i fossilfri stålproduktion där koleldade masugnar ersätts med ljusbågsugnar. Samtidigt utgör gruvornas metaller nödvändiga komponenter i framtidens batterier och skogens produkter bidrar till hållbara förpackningar och till biodrivmedel. Initiativen kommer att bli avgörande för klimatomställningen.

Kan bidra till 50 000 jobb

Industrins gröna omställning bidrar även positivt till sysselsättningen. Enligt beräkningar kommer industrins hittills kända satsningar inom grön omställning kunna skapa 50 000 nya jobb de närmaste åren. Industrietableringarna ger i sin tur positiva effekter i det lokala näringslivet genom att skapa ännu fler jobb. Det kan till exempel handla om restauranger eller företag i upplevelseindustrin. Ringarna på vattnet är många.

När regeringen inom kort presenterar sin klimathandlingsplan är det viktigt att nödvändiga ramvillkor kommer på plats för att säkra en smidig övergång för industrin, samtidigt som den kan behålla sin konkurrenskraft och fortsätta vara en föregångare inom hållbarhet.

Var fjärde medarbetare går i pension inom 10 år

För det första handlar det om kompetensförsörjning. Den måste lösas på alla nivåer. Redan i dag saknas det kompetens, samtidigt som nya jobb kommer till i samband med nyindustrialiseringen.

Var fjärde medarbetare i basindustrin går i pension under den kommande tioårsperioden och gymnasieskolans industritekniska program utexaminerar i dag mindre än hälften av det antal studenter som industrin behöver rekrytera. Ekvationen går inte ihop. Därför måste utbildningarna dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och de måste spegla det regionala kompetensbehovet bättre.

Yrkesprogrammens koppling till industrin måste stärkas och det behövs satsningar för att öka attraktiviteten på det industritekniska programmet. Vidare behöver urvalsreglerna för Yrkesvux ändras så att fler får möjlighet till yrkesväxling och livslångt lärande. Industriarbetsgivarna påminner också om vikten att fortsätta värna omställningsstudiestödet. Det är en viktig reform som gör att fler kan omskola sig till jobb i industrin.

Öka elproduktionen kraftigt

För det andra handlar det om att accelerera tempot i energipolitiken. För att klara av klimatomställningen krävs en kraftigt ökad elproduktion. Analyser av SKGS (Skogen, gruvorna och stålet) visar på ett ökat behov från industrin med 70 TWh redan till 2030 och behovet förväntas öka med 130 TWh fram till 2040 jämfört med dagens nivå på knappt 50 Twh. Regeringens utredning om ny kärnkraft i Sverige är välkommen och nödvändig. Det finns ingen tid att förlora. Samtidigt är det viktigt att vindkraften utvecklas och byggs ut. Det är inte långsiktigt hållbart av regeringen att låsa sig vid ett kraftslag.

Tillståndshanteringen går för långsamt

För det tredje måste tillståndsprocesserna bli snabbare. Det behövs tydliga styrmedel och en effektivisering av tillståndsprövningarna. Industrin behöver få besked om utbyggnad, ombyggnationer och nyetableringar. Vi är medvetna om att regeringen utreder tillståndshanteringen i dag men det går för långsamt.

Ta vara på de möjligheter som finns i Sverige när det gäller tekniskt kunnande och viljan att lyckas med den gröna omställningen. Industrin behöver långsiktighet – företagen behöver veta vilka politiska beslut som väntas under mandatperioden och vad som gäller fram till 2030 och därefter.

Utgångspunkten i klimathandlingsplanen måste vara att värna den svenska industrins konkurrenskraft. Då kan industrin fortsätta investera i Sverige, skapa jobb i hela landet och därmed intäkter till välfärden. Detta samtidigt som den ställer om.