Krönika av 
Claes Arvidsson

Ett Natomedlemskap innebär mer nordiskt samarbete

Seminarieverksamhet pågår för att mildra smärtan inom socialdemokratin när ridån går ner för Olof Palmes neutralism. Mildrande för smärtan kan eventuellt också vara att ett Natomedlemskap gör att synergier med övriga Norden blir än viktigare framöver. 

Magdalena Andersson är som bäst i färd med att vårstäda i säkerhetspolitiken, skriver Claes Arvidsson.
Magdalena Andersson är som bäst i färd med att vårstäda i säkerhetspolitiken, skriver Claes Arvidsson. Foto: Anders Wiklund/TT
Claes Arvidsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Magdalena Andersson är som bäst i färd med att vårstäda i säkerhetspolitiken. Det pågår ett ivrigt krattande i partimanegen för att landa en ansökan om medlemskap i Nato. Allt under mottot att svara på frågan ”Vad är bäst för Sverige i en ny tid?”.

Hultqvistdoktrinen i nytt läge

Så sent som den 16 februari slogs det fast i utrikesdeklarationen att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato. Allianslöshetslinjen underströks genom att tempus ändrades i fråga om den militära alliansfriheten, från ”har tjänat” till ”tjänar oss väl”. Sverige skulle hålla fast vid det säkerhetspolitiska vägval som innebär att bäddas in i bilaterala, trilaterala och multilaterala försvarssamarbeten – och inte minst med Nato.

Hultqvistdoktrinen kunde då verka huggen i sten, men efter den nya ryska invasionen av Ukraina den 24 februari är det – som Magdalena Andersson understryker igen och igen för partikamraterna – ett nytt säkerhetspolitiskt läge.

Det pågår seminarieverksamhet för mildra smärtan när ridån går ned för den sista resten av Olof Palmes neutralism (och detta samtidigt som den egentligen skulle återlanseras genom Common Security 2022). Alltmedan det analysarbete som genomförs tillsammans med oppositionspartierna snabbas på. Den 13 maj ska det jobbet var färdigt.

Finlands slutsatser

Det skulle, för att uttrycka det milt, vara uppseendeväckande om arbetet inte leder fram till samma slutsatser om de till buds stående alternativen som i det finländska Statsrådets Redogörelse om förändringar i den säkerhetspolitiska miljön (Läs pdf här).

Den viktigaste slutsatsen är att Nato är det enda alternativet som erbjuder kollektiva säkerhetsgarantier och att:

”Finlands och Sveriges eventuella Natomedlemskap höjer tröskeln för användning av militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket ökar stabiliteten i området på längre sikt.”

Och förstås med tillägget att det är Putins Ryssland som är problemet.

Nordiska försvarssamarbeten

Som korten nu ligger kommer både Sverige och Finland att välkomnas i vänkretsen vid Natos toppmöte i Madrid 29–30 juni.

Det underlättar även för förstärkningsaktioner i händelse av ett ryskt angrepp i Baltikum.

De avtal om ökat försvarspolitiskt samarbete som Sverige ingick med Finland och Norge 2020 respektive med Norge och Danmark 2021, öppnar för gemensam operativ planering i syfte att kunna strida tillsammans. Men det handlar om avsiktsförklaringar som i ett skarpt läge kräver politiska beslut för att gå i gång. Avtalet med Finland är mer långtgående men inte heller det är bindande.

Fyra flygvapen kan nyttjas som ett

Med Sverige och Finland i Nato skapas nya förutsättningar – inom ramen för försvarsalliansens övergripande strategi – för ledning och planering på nordisk basis.
Det blir tydligt vilken militär förmåga som står till förfogande och hur snabbt den är gripbar. Det blir till exempel möjligt att optimera den militära förmågan genom att planera för hur fyra flygvapen kan användas som ett enda.

Det är synergieffekter som i sin tur har bäring på försvarets organisering och behov av nya vapensystem.

Andra, nya lösningar

Såväl brister i förmågestrukturen som i beredskap och uthållighet, bör nu synas i ljuset av de möjligheter som medlemskapet skapar. Svaren kan öppna för andra lösningar än de som dagens allianslöshet kräver och anslagsnivå medger. I stället med mer av vår tids bekämpning på distans och med hög hastighet. Och med mer av den framtid som ligger i AI, digitalisering, obemannade system och rymden.

Inte minst är det viktigt i perspektiv av att försvarsanslaget ska växa upp till motsvarande två procent av BNP med – enligt ÖB:s preliminära plan (pdf här) – målgång senast 2028.

På kort sikt bör den i gällande försvarsbeslutet inplanerade kontrollstation 2023 starta upp redan när ansökan skickas in. Efter riksdagsvalet får så Försvarsberedningen ta itu med analysarbetet inför Försvarsbeslutet 2025. Och då med en betoning lagd på den nordiska gemenskapen.

Nato känns främmande, men inte Norden

Det där med Nato känns dock fortfarande lite främmande för många. Norden och nordiskt samarbete är däremot känt och gillat.

Norden är ett geostrategiskt område. Natomedlemskap ökar den samlade försvarsförmågan och trovärdigheten för att samagerande verkligen blir av. Det underlättar även för förstärkningsaktioner i händelse av ett ryskt angrepp i Baltikum.

Kort sagt, medlemskapet är krigsavhållande.

Nämnda personer

Magdalena Andersson

Partiledare Socialdemokraterna
Civ. ek (Handelshögskolan i Stockholm. 1992), doktorand (Handelshögskolan i Stockholm, 1992-1995)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget